Kokt Hans o Greta.nu » Sagan “Fiskaren och hans hustru” – Grimm

- Vi skickar ut cookies ! - We send cookies ! LÄS MER > / READ MORE > X

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

    Annons/Ad:

Sagan “Fiskaren och hans hustru” – Grimm

Fritt översatt från den tyska folksagan “Von dem Fisher und seiner Frau”.

.

Det var en gång en fiskare, som bodde med sin hustru, i en ynklig koja vid havet.

- Av alla fiskare som bodde där, var denne fiskare den mest otursförföljde.

Från arla morgonstund till sena kvällen, gjorde han ingenting annat än fiskade, och fiskade, och fiskade,

- men aldrig fick han någonting.

Så en dag, förändrades allt.

Han kastade linan överbord, och kände nästan med detsamma att han hade fått hugg.

Och när han drog in linan mot båten, såg han att det satt en stor flundra på kroken.

Den fattige fiskaren, ville gråta av glädje över sin oväntade tur. Men just när han skulle dra fisken över relingen, så började den att tala till honom.

- Döda mig inte, bad flundran. Låt mig få leva. Du kan inte äta upp mig ändå, för jag är en förtrollad prins, och jag kommer inte att smaka som en fisk.

- Bevare mig ! Utropade den förvånade fiskaren.

En fisk som kan tala ! – Vad skall jag ta mig till med en sådan fisk – en fisk som säger att han är en prins ? – Nej, jag kan inte förmå mig till att döda dig.

Jag måste släppa dig fri. – Gå tillbaka ned i djupet, med dig ! Sade fiskaren.

Samma kväll, när fiskaren som vanligt kom hem tomhänt, så försökte han hejda sin hustrus uppretade ord, genom att berätta om den talande fisken.

- …och vet du vad, – han påstod att han var en förtrollad prins ! Slutade gubben sin historia.

- En prins ! Vad menar du ? sade hustrun. Har du inget förstånd alls ?

Du skulle ha bett honom om en gåva.

Sade du ingenting om vår eländiga koja, som inte är mycket bättre än en svinstia ? Säkert kunde flundran ha gjort någonting för oss.

.

Sagans namn

Von dem Fisher und seiner Frau / Fiskaren och hans hustru

Sagans namn

.

Fiskaren ruskade på huvudet, men hustrun fortsatte:

- Du måste ge dig ut till samma ställe i morgon igen.

Om du har en sådan tur, att du fångar den talande fisken på nytt, så säg då till den, att du vill ha en gåva av den, innan du släpper den.

Fiskaren var en god och anspråkslös människa, men hustrun var helt annorlunda. Hon var både girig, och argsint, och fiskaren var rädd för henne.

- Som du vill, hustru, sade han. Jag skall sätta ut båten tidigt i morgon bitti.

Havet var svart och hotfullt, när fiskaren gav sig ut nästa dag. När han kom till platsen, där han hade stött på flundran, tänkte han att det nog inte var troligt, att han skulle lyckas träffa på den en gång till.

Båten gungade häftigt i de höga vågorna, när han ställde sig upp, och ropade:

Kom, flundra, i blånande hav, – Minns, att jag dig frihet gav !

Till fiskarens stora lättnad, kom flundran genast simmande fram till båten.

- Vad vill du ? frågade fisken.

- Det är inte jag som vill dig något, det är min hustru ! Sade fiskaren.

Hon säger, att jag skulle ha bett dig om en gåva, innan jag släppte dig igår. – Vi bor i en eländig koja, som inte är mycket bättre än en svinstia, ser du. Nu vill hon ha någonting annat. – En riktig stuga, kanske ?

- Gå tillbaka hem, sade flundran. Hon har redan fått en stuga.

När fiskaren kom hem, så satt hans hustru på en bänk framför en söt liten stuga. Hustrun log mot fiskaren, och tog honom med sig in.

.

Webbsajtens namn

Webbsajtens namn

.

- Titta bara ! Utropade hon. – Vi har en sovkammare, och ett vardagsrum, och hela stugan är nätt och prydlig, med fina möbler. Jag är mycket glad över vår goda tur.

Och så tog hon mannen i handen, och drog honom med sig ut genom köksdörren. Där utanför fanns en täppa, med sex feta hönor som gick och pickade. Där fanns även ett skjul, som var fyllt med sädeskorn.

- Är det inte grant ? utropade hustrun. Jag är verkligen mycket nöjd, och jag skall aldrig be om något mer !

Fiskaren fiskade varje dag, som förut, men nu behövde han aldrig oroa sig över att han kom hem tomhänt, för hönorna lade alltid massor av ägg, som hustrun sålde på marknaden.

Så gick det ett par veckor, och en kväll när de satt vid fönstret i sin nya stuga, så sade fiskarens hustru:

- Jag vet inte vad du tycker, men idag, när jag dammade i vår stuga, så slog det mig hur liten den egentligen är. Jag kan knappt vända mig om i köket. Det är verkligen rysligt litet !

- Jag trivs mycket bra här, kontrade fiskaren. Stugan är som ett palats, jämfört med vår gamla svinstia.

- Stugan duger kanhända åt dig, bet hustrun av. Men nog tycker jag att vi kunde ha ställt det bättre för oss.

I stället för att be om en enkel stuga, skulle vi ha bett om ett palats ! Tänk så fint man kan leva i ett stort palats gjort av sten… Jag skulle bli en fin dam, och du en ädel riddare ! Sade hustrun.

- Jag tycker inte om det här, svarade hennes man, och skakade på huvudet.

Jag förstår nog vad du vill att jag skall göra. Du vill att jag skall be flundran om att ge oss ett palats…

.

Sagans namn

Fiskaren och hans hustru / Von dem Fisher und seiner Frau

Sagans namn

.

- Just det ! Ropade hans hustru. Och du får ingen varm mat i det här huset, förrän du har bett flundran om det.

Fiskaren gjorde vad han kunde, för att förmå hustrun att ändra sig. Men han var så snäll och fridsam att han inte orkade trotsa henne speciellt länge, och innan en vecka hade gått, så gav han med sig.

Så fiskaren rodde ut till stället, där han tidigare hade talat med flundran. Havet såg rött och upprört ut, när han ställde sig upp i båten och ropade:

Kom, flundra, i blånande hav, - Minns, att jag dig frihet gav !

- Nå vad vill du nu ? frågade flundran, som genast visade sig.

- Jag begär ingenting för egen del, sade gubben ödmjukt. Det är min hustru, som inte är nöjd. Nu vill hon bo i ett stort palats av sten.

- Gå, sade flundran. Hon står redan på trappan till ett sådant palats.

Fiskaren rodde tillbaka till stranden, och där stod nu ett stort palats av sten.

Fiskarens hustru vinkade till honom, från den präktiga stentrappan, när han drog upp båten på stranden.

- Skynda dig ! Jag måste visa dig runt med detsamma ! Ropade hon otåligt. Det här är ett ståtligt ställe. Du skulle bara se stolarna, och borden.

De är gjorda av guld, och på väggarna hänger tavlor som måste ha kostat en förmögenhet.

Och i källaren, kan du tro, där finns det fullt av vinflaskor, och alla möjliga andra fina drycker, som jag inte ens vet namnen på.

Den hänförda fiskarhustrun tog sin make under armen, och drog honom med sig uppför trapporna, och in i palatsets största sal.

.

Webbsajtens namn

Webbsajtens namn

.

Gubben måste gnida sig i ögonen, när han såg allt guld och silver, och de dyrbara mattorna.

- Men, du har inte sett hälften än ! Ropade hustrun.

Kom med ut på gården. Den är så stor att där får plats ett helt dussin stugor. Vi har ett stall med fina hästar, och stalldrängar som skall sköta dem.

Och bortom gården finns en trädgård, en riktigt fin trädgård, det vill jag lova !

Fiskaren sade inte så mycket där han gick omkring i palatset. Och när de satte sig till bords för att äta, kunde han knappt säga ett enda ord.

Han bara stirrade på de vackert klädda tjänarna, som bar in delikata rätter till dem, på fat av guld.

Men hustrun njöt i stora drag, och hon talade till tjänarna, som om hon var van vid att bli uppassad.

När de så småningom blev ensamma, så vände fiskaren sig till sin hustru, och sade:

- Låt oss nu vara nöjda. Vi har kommit långt bort från vår svinstia !

Jag ber dig, begär ingenting storslagnare än det här.

- Vi får väl se, sade hustrun, med ett slugt leende. – Vi får väl se !

Nästa morgon, gick fiskaren inte ut och fiskade, utan promenerade ensam i den vackra trädgården.

Han beundrade blommorna, och lyssnade till fåglarnas sång.

Inte kan hon önska sig något mer än det här, tänkte han. Vad skulle det vara ?

Men, fiskarns giriga hustru var inte nöjd.

Visst var palatset storslaget, med sitt guld och sitt silver, och sina underbara målningar. Men anta – Ja, anta bara – att det kunde bytas ut mot ett slott ? Då blir jag kung, tänkte hon. – Kungar bor i slott.

.

Sagans namn

Von dem Fisher und seiner Frau / Fiskaren och hans hustru

Sagans namn

.

- Min make vill säkert inte bli kung. Nej, det blir jag, som blir kung.

- Make! Ropade hon, så fort fiskaren kom in. Jag vill bli kung.

Ja, ja, jag vet att din fisk redan har gjort så mycket för oss. Men om han kan ge oss ett palats, så kan han också ge oss ett slott.

Och bor jag i ett slott, så blir jag ju kung. Jag vill bli kung ! Sade hustrun.

Förgäves, försökte hennes man få henne att ändra sig. Men hon lämnade honom ingen ro, hon bara tjatade om och om igen:

“Jag vill bli kung! Jag vill bli kung!”

Till slut sprang den stackars mannen ut ur palatset, och ned till stranden.

Sakta sköt han ut sin båt, och rodde till platsen, där den stora fisken brukade hålla till. Den här gången, var havet hotfullt grått, och vattnet hade en otäck lukt, som påminde om rutten tång.

Fiskaren darrade av skräck, när han mumlade med låg röst:

Kom flundra i blånande hav, - Minns, att jag frihet dig gav !

Flundran kom genast.

- Vad vill du ha nu ? Frågade flundran.

- Det är min kära hustru, hon vill bli kung nu, viskade fiskaren. Hon vill ha ett slott, och en kungakrona.

- Gå hem, sade flundran. Hon är redan en kung.

Fiskaren visste inte riktigt vad som väntade honom, när han sakta rodde hemåt.

Men han såg slottet glittra i solskenet, långt innan han kom fram till stranden.

Vid grindarna stod vaktposter.

.

Webbsajtens namn

Webbsajtens namn

.

På den öppna platsen framför slottet, marscherade soldater fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Fiskaren såg inte en skymt av sin hustru, när han steg in i slottet.

Däremot såg han snidade stolar, praktfulla gobelänger, och marmorpelare, som lyste i solen.

Betjänter sprang fram och tillbaka och knuffade honom åt sidan, i sin brådska.

Fiskaren ville nästan fly därifrån, då en ung man i en utsökt röd sammetsdräkt, kom fram till honom och sade:

- Om du letar efter kungen, så finns majestätet i tronsalen, längst bort i hallen.

Fiskaren gick tyst, nästan på tå, in i tronsalen, och där satt hans hustru på en gyllene tron.

På huvudet hade hon en krona, med diamanter, och rubiner, och hennes fingrar gnistrade av ringar.

Runt om tronen, stod tolv hovdamer och neg djupt, när fiskaren kom närmare.

- Nåväl, hustru, sade han. Nu är du kung ! Du är landets härskare.

Är du nöjd nu ?

- Ja, jag är kung, sade hustrun. Och jag har ett slott, som vilken kung som helst, kan vara stolt över !

Men det är inte nog ! När allt kommer omkring – det finns en som är större än jag.

Fiskaren höll för öronen, men han kunde inte stänga ute hustruns röst, som ropade:

- Jag vill bli kejsare ! Gå tillbaka och säg åt flundran att göra mig till kejsare. Det är det minsta fisken kan göra !

.

Sagans namn

Fiskaren och hans hustru / Von dem Fisher und seiner Frau

Sagans namn

.

Först vägrade fiskaren envist. Men när hustrun sade honom att hon skulle låta halshugga honom, vågade han inte göra annat, än göra som hon bad.

Den här gången var havet svart som bläck, när han ropade till fisken:

Kom, flundra i blånande hav, - Minns, att jag dig frihet gav !

- Nå, vad är det nu, då ? frågade flundran, och reste sig ur havet.

- Det är min kära hustru, svarade fiskaren med skamsen röst. Du har gjort henne till kung. Nu vill hon bli kejsare.

- Gå, sade flundran. Hon är redan kejsare.

Fiskaren rodde tillbaka in mot land. – Där stod nu ett slott, som var tio gånger ståtligare, än det han lämnat. Guldmurarna glänste och glimmade i solskenet;det såg nästan ut som om slottet stod i lågor.

Fiskaren blinkade och vände sig bort. Överallt omkring honom, marscherade soldater i praktfulla uniformer.

Med böjt huvud, gick fiskaren in i slottet, för att leta efter sin hustru. Han hittade henne till slut, sittande på en tron, av rent guld.

Soldater blåste i silvertrumpeter, när han gick fram till henne.

På huvudet hade hon en krona, som var hög som ett ungt träd. Den gnistrade av diamanter och smaragder, stora som ägg.

- Hustru, är du kejsare nu ? Sade fiskaren nedanför tronen.

- Ja, svarade hon sakta och förnämt. Jag är kejsare!

- Var då nöjd med det, sade mannen. Begär inte mer av flundran.

- Varför står du där som en åsna ? skrek hans hustru. – Jag är kejsare, men jag kan inte hålla tillbaka havet, eller befalla solen, att gå upp, eller ner.

- Gå tillbaka till flundran, och säg den, att jag vill bli Guds like !

Den stackars fiskaren höll på att storkna av fasa. Golvet gick i vågor, under hans fötter.

.

Webbsajtens namn

Webbsajtens namn

.

Men, hustrun visade inget förbarmande. Hon råkade i sådant raseri, att soldaterna, förskräckta, kastade sig ned med ansiktet mot marmorgolvet.

- Flundran kan inte göra det, lyckades mannen till slut viska fram. Flundran kan göra dig till kung, och kejsare, men inte till Guds like.

- GÅ ! Skrek hustrun, och reste sig så häftigt, att den höga kronan kom i gungning. - GÅ, GÅ, GÅ !

Fiskaren sprang som en galning ut ur slottet, och ned till havet. Och när han sköt ut båten, så dånade åskan, och blixtar flammade.

De skyhöga vågorna var sotsvarta, med vita fläckar, och fiskaren kunde knappt höra sin egen röst, när han ropade:

Kom, flundra i blånande hav, - Minns, att jag dig frihet gav !

Lysande vita blixtar, ritade streck över den blåsvarta himlen, när flundran kom upp ur vattnet.

- Nå, vad är det nu, Frågade flundran.

- Hon…hon…Hon vill bli Gud, viskade fiskaren, och darrade i alla leder.

- GÅ, sade flundran. Du skall hitta henne i den svinstia, som en gång var hennes hem.

Det var inte utan, att fiskaren önskade att vågorna skulle sluka honom, när han rodde tillbaka till stranden.

.

Då han drog upp sin båt i sanden, såg han att det underbara gyllene slottet, hade försvunnit.

Så tomt det var. Inga marscherande soldater, inga processioner av praktfullt klädda damer, och herrar.

Bara den eländiga kojan – svinstian – där han och hustrun hade bott en stor del av sitt liv.

Sedan såg fiskarn henne. Hon var hans hustru, som han bäst kom ihåg henne, klädd i samma usla paltor, som hon hade haft på sig förr om åren.

Hennes klänning var så lång, att den nådde ända ner till de trasiga tofflorna. Men åh, så grå och rynkig hon var i ansiktet ! Och hennes hår, var uppsatt i samma fula knut, som han med åren kommit att tycka så illa om.

- Hon hade allt hon önskade sig en kort tid, men hon miste allt för sin girighets skull, suckade fiskaren sorgset, när han gick fram till henne.

Många gånger under de följande åren, så kastade fiskaren sina garn i havet.

Men fast han fiskade, och fiskade, från arla morgonstund, till sena kväll, fick han aldrig mer se flundran, och aldrig talade han med hustrun om den stora fisken.

Men ibland, när de satt tätt tillsammans vid sin bedrövliga lilla eld, så kunde hustrun säga:

- Ja, ja, en gång var jag kejsare, och jag härskade över hela världen.

.

- SLUT -

.

Läs det tyska originalet på ” Grimm stories ” webbplats HÄR

.

Kommentera sagan HÄR

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8983

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:

Andra läser också: (Others also read):

     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Mer på samma ämne: (More on the same topic):

.
Sök vad du vill: / Search what you want: .

Andra närbesläktade ämnen: / More related topics:

.

Skicka in en kommentar: / Leave a Reply:


KHOG/Ih Z 8 (622x250)

Sök i svenska Wikipedia:
Search english Wikipedia:

-----
Sök synonymer:
Search synonyms:

-----
Sök bilder:
Search images:

-----
Sök i Youtube:
Search Youtube:


Gå till artikelns start, här > / Go to Top, here >

Gå till menyn, här > / Go to Menu, here >




Annons/Ad:



Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu