Kokt Hans o Greta.nu » Folkberättelser

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

“Den gamla häxan” – Brittisk folksaga

Översatt från det engelska originalet “The old witch”.

.

En gång i tiden fanns det två flickor som bodde med sin mor och far.

Deras far hade inget arbete, och tjejerna ville gå iväg och söka lyckan på egen hand.

En av flickorna ville så gärna ha ett eget arbete, och hennes mamma sade att flickan visst kunde hitta ett arbete, om hon bara ville. Så flickan styrde sin kosa mot staden. Men, i staden skulle det visa sig att ingen ville ha en flicka som hon.

Så, flickan vandrade längre inåt landet. Och hon kom till ett ställe där det fanns en ugn och där det bakades en väldig massa bröd.

Brödet sade till flickan:

- “Lilla flicka, lilla flicka, – Ta ut oss, ta ut oss ! Vi har stått på gräddning i sju år, och ingen har kommit för att ta ut oss.”

Så flickan tog ut brödet, lade det på marken, och fortsatte sedan sin väg.

Flickan träffade snart en ko, och kon sade:

- “Lilla flicka, lilla flicka, – Mjölka mig, mjölka mig. I Sju år har jag väntat, och ingen har kommit för att mjölka mig.”

.

.

Flickan mjölkade kon i hinkarna som stod bredvid. Och när flickan var törstig så drack hon lite mjölk, och lämnade resten i hinkarna, invid kon.

Sedan gick flickan en lite längre bit, och kom strax fram till ett äppelträd så proppfullt med frukt, att dess grenar bågnade, och trädet sade:

- “Lilla flicka, lilla flicka – Hjälp mig att skaka av frukten. Mina grenar bryts, av all tung frukt.”

Och flickan sade: – “klart att jag hjälper dig, du stackars träd.”

Så flickan skakade frukten av alla grenar, stöttade upp dem, och lämnade frukten på marken under trädet.

Sedan gick flickan vidare, tills hon kom till ett hus.

Nu var det så, att i det här huset bodde det en häxa, och denna häxa lurade in flickan i sitt hus, till att bli tjänare.

Och när häxan blev varse att flickan lämnat sitt hem för att söka arbete, så sade häxan att hon skulle kunna ge henne ett sådant – och med god lön, dessutom.

Häxan berättade för flickan vad arbetet skulle gå ut på…

.

-”Den gamla häxan” – The old witch -

.

- “Du måste hålla huset städat, sopa golven och rengöra spisen, men det finns en sak du aldrig får göra …Du får aldrig kika upp genom skorstenen, för då kommer något hemskt att drabba dig.”, förmanade häxan.

Så flickan lovade att göra som hon blivit tillsagd.

Men, en morgon när flickan städade och häxan var ute en vända, så glömde flickan bort vad häxan hade förmanat henne. Så flickan tittade upp i skorstenen. Och när hon gjorde det så föll det en stor påse pengar ned i hennes knä.

Detta hände om och om igen. Och till slut hade flickan så många pengapåsar, att hon gott kunde traska hemåt igen.

Men, när flickan hade kommit en bit på väg, så hörde hon häxan komma efter henne. Så hon sprang till äppelträdet och ropade:

- “Äppleträd, äppleträd, – Göm mig, göm mig, så den gamla häxan inte kan hitta mig, – Om häxan hittade mig, skulle hon krossa varenda lem på mig, och begrava mig under ett stenröse.”

Så äppelträdet gömde flickan.

När häxan hunnit fram till trädet, sade hon:

.

.

- “Säg mig, träd – Säg mig, träd, har du sett en flicka med rödbrokigt hår, och med ett gäng pengapåsar i sin famn ? Flickan har stulit allt jag hade. “

Och äppelträdet svarade:

“Nej, mor, inte de senaste sju åren.”

När häxan hade gått sin väg, kunde flickan fortsätta sin vandring hemåt. Men snart såg hon kon på vägen. Och precis när flickan kommit fram till kossan, så hörde hon hur häxan kom efter henne igen.

Så flickan gick fram till kon och ropade:

- “Kära ko, kära ko, – Göm mig, göm mig, så den gamla häxan inte hittar mig. Om häxan hittade mig, skulle hon krossa varenda lem på mig, och begrava mig under ett stenröse.”

- Så kon gömde flickan.

När den gamla häxan hunnit upp, tittade hon sig omkring, och sade till kon:

- “Säg mig, ko – Säg mig, ko, har du sett en flicka med rödbrokigt hår, och med ett gäng pengapåsar i sin famn ? Flickan har stulit allt jag hade.”

Och kon svarade:- “Nej, mor, inte de senaste sju åren.”

.

- “Den gamla häxan” – The old witch

.

När häxan hade gått sin väg, började den lilla flickan traska igen, och när hon var nära ugnen, så hörde flickan häxan komma efter henne för tredje gången, så flickan sprang till ugnen och ropade:

- “Kära ugn, kära ugn, – Göm mig, göm mig, så den gamla häxan inte kan hitta mig. Om häxan hittade mig, skulle hon krossa varenda lem på mig, och begrava mig i ett stenröse.”

Och ugnen sade,-”Jag har inte plats för dig, men be bagaren om hjälp.”

Och bagaren gömde flickan bakom ugnen.

När häxan hunnit fram, tittade hon sig omkring, och sade sedan till bagaren:

- “Människa, säg mig, – Människa, säg mig, Har du sett en flicka med rödbrokigt hår, och med ett gäng pengapåsar i sin famn? Flickan har tagit allt jag hade.

Och bagaren sade:- “Titta i ugnen !”

Den gamla häxan gick för att titta, och ugnen sade:- “Hoppa in och titta i det bortersta hörnet.”

Häxan gjorde så, och när hon var inne i ugnen, stängde ugnen sin lucka och häxan hölls där under en mycket, mycket lång tid.

.

.

Flickan gick sedan iväg, och kom med häxans penningapåsar fram till hemmet, gifte sig med en rike man och levde sedan lyckligare än någonsin.

Den andra systern tänkte, att hon skulle gå och göra samma sak. Så hon gick precis samma väg som sin syster.

Men, när hon kom fram till ugnen och brödet sade:

“Lilla flicka, lilla flicka, – Ta ut oss, ta ut oss. I sju år har vi stått på gräddning, och ingen har kommit för att ta ut oss.”

Då sade Flickan:

- “Nej, jag vill inte att bränna mina fingrar.

Så hon fortsatte tills hon träffade kon, och kon sade:

- “Lilla flicka, lilla flicka, – Mjölka mig, mjölka mig. I sju år har jag väntat, och ingen har kommit och mjölkat mig.”

Men, systern sade:

- “Nej, jag kan inte mjölka dig, jag har bråttom.” Och hon gick raskt vidare.

Sedan kom systern fram till äppelträdet, och äppelträdet bad henne att hjälpa till att skaka frukten.

.

- “Den gamla häxan” – The old witch -

.

Flickan sade: – “Nej jag kan inte,…Men en dag kanske jag kan.”

Och sedan fortsatte hon att vandra, tills hon kom till häxans hus.

Och där hände detta, att flickan, precis som systern, glömde vad hon blivit förmanad av häxan, och en dag när häxan var ute en sväng, så tittade flickan upp i skorstenen, och ned föll en hel drös med pengapåsar.

-”Tja”, tänkte hon. -”Då kan man ju ge sig av hemåt på en gång…”.

När flickan kom fram till äppelträdet, hörde hon häxan komma efter henne, och flickan ropade:

Äppleträd, äppleträd, – Göm mig, göm mig, så den gamla häxan inte kan hitta mig… Om häxan hittade mig, skulle hon krossa varenda lem på mig, och begrava mig i ett stenröse.”

Men, trädet svarade inte, och flickan fortsatte nedåt stigen. Efter ett tag hann häxan fram till trädet, och sade:

- “Säg mig, träd – Säg mig, träd, har du sett en flicka med rödbrokigt hår, och med ett helt gäng pengapåsar i sin famn ? Flickan har stulit allt jag hade !”

Och trädet sade:

- “Ja mor, flickan gick bortåt stigen där.”

Så, den gamla häxan gick efter flickan, fångade henne, tog alla pengar ifrån henne, slog henne och sände henne hem, precis som hon var.

- SLUT -

.

Folksagor – Vår tids science fiction

Den här upprepande och lite mardrömslika versionen av undersagan “Den gamla häxan”, hittaden för första gången nedskriven i England på 1880-talet av publicisten David Nutt. Den påminner ju om många andra sagor, däribland “Hans och Greta”, men detta kanske inte är så konstigt ?

- Folksagor kan, enligt den svenske forskaren Carl Wilhelm von Sydow, uppstå samtidigt och oberoende av varandra (polygenesi) i olika länder och i olika miljöer, så kallade ekotyper. Därför kanske du har läst sagor som påminner om den här eller läst just denna, med ursprung från något annat land ?

När “Den gamla häxan” nedtecknades, betraktades folksagor ofta som “survivals” eller kvarlevor från passerade kulturstadier, och man tror att den här typen av sagor har sitt ursprung i förkristna myter.

Den amerikanske barnpsykologen Bruno Bettelheim, var en av dem som ansåg att folksagor har en uppfostrande och pedagogisk betydelse för barns utveckling. Men denna uppfattning går på kant med forskningen inom folkloristisk teori, som sällan kunnat tillskriva folksagorna någon uppfostrande betydelse.

( Källor: Bra böckers lexikon, Media, Liv och vetande. )

.

Kommentera HÄR

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8143

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

“Avsked till hemmet” – Dikt av Böttiger

.

.

Bort till fjärran land i söder, där orange, och druva glöder,

och där mandelblommor dofta, medan näktergalar slå !

Med min pilgrimsstav i handen, går jag till de sköna landen,

men på dig jag tänker ofta, o, mitt fosterland, ändå.

.

Hör jag, Vignerolan unga, glatt vid Po och Arno sjunga,

Sverige, dina skogars susning, hör jag dock i vindens röst,

- tänker på de sköna sånger, jag i Norden många gånger

hörde med så glad förtjusning, och med eko i mitt bröst.

.

Härlig söderns bygd lär vara, stjärnorna bli där mer klara,

himlen närmare blir jorden, jorden själv ett blomsterland;

men hur skön man än den målar, aldrig dock han överstrålar

fädrens bygd, den gamla Norden, hemmets evigt kära strand !

.

.

.

.

Den här dikten, är komponerad av vår store skald, och språk-, och litteraturforskare Carl Wilhelm Böttiger.

I Uppsalas salonger beskrevs han ofta som “Smärtans och kärlekens kavaljer”, då han debuterade som diktare år 1830.

Böttingers verskonst var “virtuos”, och han blev ofta anlitad av Uppsala universitet som föreläsare, där han tog över efter lärare Per Daniel Atterbom, som professor i estetik och modern litteratur.

- Han blev också medlem av Svenska akademien, år 1847.

Carl Wilhelm Böttiger var mycket intresserad av italienska diktare, och av italienska dialekter, men han blev kanske mest känd för sina självbiografiska anteckningar, sina sonetter, och för sina brev.

.

HÄR kan du kommentera

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8786

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

“Tiggargossen” – Dikt av Julia Nyberg

.

.

Ensam och förglömd jag ilar, över hedens dunkla stig.

Vid var sten och buske vilar, skuggan gömd att skrämma mig.

Gud som haver barnen kär, se till den som liten är !

.

Mamma slumrar ner i mullen, hör ej gossens klagan mer.

Hyddan öde står på kullen, kulna vindar vina där.

Och i vinternatten lång, ljuder uvens klagosång.

.

Fordom, fordom ljöd där inne, aftonpsalm vid spishäll´ns brand;

Då för barnets glada sinne, sörjde flitig modershand.

Ingen spinner och mig ger, nya helgdagskläder mer.

.

Ingen suckar, då jag gråter; ingen glädes, när jag ler;

Då jag går, att komma åter, ingen hjärtlig röst mig ber.

Ack, så ensam under skyn, går en tomte blott i byn.

.

Skynda, ila ! Snart du hinner, någon vänligt öppnad dörr,

fast ej lågan mera brinner i den hydda, där du förr

bad och somnade var kväll, på din moders arm så säll.

.

Månen, svept i mörka skyar, är mitt hulda vandringsljus.

Blyg jag nalkas, gård och byar; fönstren glindra i vart hus;

barnen dansa glatt omkring, dukat bord i syskonring.

.

Ack, låt opp för lilla gossen ! Himlen är av mörker skymd;

där mitt tak med stjärneblossen, höjs i nattens kalla rymd.

Låt mig slumra få ikväll, på din hårda spiselhäll !

.

.

Info om författaren:

Julia Kristina Nyberg, född Svärdström (pseudonym: Euphrosyne), var en mycket populär svensk skald, som levde mellan åren 1785 och 1854.

Inspirerad av författaren Per Daniel Atterbom, skrev hon till en början poesi mestadels i nyromantisk stil, med idylliska, sentimentala, eller sorgliga dikter, som den du just nu har läst, men hon kom senare i karriären att gå över till mer vardagliga och humoristiska dikter, då inspirerad av författaren Lorenzo Hammarsköld.

Julia Nybergs debutbok blev “Poetisk kalender för år 1817″, och hon kom sedermera ut med diktsamlingarna “Nya dikter”, “Nyare dikter” och “Dikter av Euphrosyne”.

Flera av hennes verk, blev berömda skillingtryck. – Du kanske känner igen sången “Vårvindar friska, leka och viska…”, med text av Julia Kristina Nyberg.

.

Kommentera HÄR

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8678

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

“De båda kycklingarna” – Svensk dikt

..Av Richard Gustafsson (mer info efter dikten)

.

.

Två kycklingar, i allsköns frid,

framlevde sina dar,

men en gång, kom de i strid,

om vem som skönast var.

.

.

.

Den ena sade: “Svart är jag,

och dräkten stolt jag bär.”

Den andra: “Vit som ljusan dag,

min klädnad skönast är.”

.

.

.

De höjde sina gälla rop,

och deras galla sjöd.

Med vrede, flög de ihop,

till kamp på liv och död.

.

.

.

De slet fjädrar av varann,

varhelst de fick fatt,

tills plötsligt, en av dem försvann,

i källargluggens natt.

.

.

.

Ett smärtans skri, där nere ljöd,

i nästa ögonblick.

Den fallne kämpen fann sin död,

ty katten honom fick.

.

.

.

.Med ens, all vrede borta var,

och segraren slagen stod.

“Vem tog min broder ?” – Inget svar.

Som is blev kallt hans blod.

.

.

.

.Han stirrade i djupet ner,

och ropade: “Till mig

kom åter blott, och aldrig mer

jag strida skall med dig.”

.

.

.

Vem känner ej sig själv igen ?

I vreden ger man hugg

som bittert man får ångra se’n,

vid dödens källarglugg.

.

.

————————————————————————————

..

.

Lite om diktaren

Richard Gustafsson, – denne framgångsrike, radikale journalist och politiker, som sägs ha inspirerat Selma Lagerlöf till att skriva “Nils Holgerssons underbara resa”, satt i stadsfullmäktige, och han var även ledamot av andra kammaren i den svenska tvåkammarriksdagen.

Gustafsson gav ut samlingar med konstsagor, som hette kort och gott “Sagor”, (1874-1882), vid sidan av sitt chefredaktörskap för den kända skämttidningen “Kasper”, vilken han också grundade.

Richard Gustafsson var förresten den person som upptäckte konstnären Carl Larsson, efter att Larsson gjort ett tecknarjobb i just tidningen Kasper.

Även samarbeten med tonsättare ägde rum, och då främst med nationalromantikern August Söderman. Tillsammans med Söderman, skrev Gustafsson det svenska körverket för manskör “Ett bondbröllop”.

Den danske författaren H.C. Andersen, sägs ha inspirerat Richard Gustafsson, med sitt skrivande och sitt sagoberättande.

( Fakta från: “Uppslagsbok för alla”, och “Prismas stora uppslagsbok”. )

Notera: Den sista versen, som inleds med: “Vem känner ej sig själv igen…”, har jag fått från en man i Helsingfors, som har skrivit in till den här bloggen, med signaturen “Ördög”. Jag tackar som ödmjukast, för den versen !

.

HÄR kan du ge dina synpunkter

..


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=9081

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

“Sagan om det lilla huset” – Rysk folksaga

..Översatt och bearbetad från en av de allra äldsta ryska folksagorna.

.

Det var en gång en plåtkruka, som ramlade ned från en bondvagn, och blev liggande på vägen.

En stund efteråt, kom en mus springande och såg krukan ligga där.

Musen tyckte att krukan liknade ett sött litet hus, och musen fick lust att se efter vem som bodde i krukan.

Den lilla musen sade:

-”Lilla hus, lilla hus, vem bor i det lilla huset ?”

Men ingen svarade.

Då tog den lilla musen och kikade in, och det fanns inte en levande själ där inne.

“AHA”, tänkte den lilla musen. – “Då kan jag själv bo där.”

Och så slog den sig ned i krukan.

.

.

En stund efteråt, kom en groda hoppande och sade:

-”Lilla hus, lilla hus, vem bor i det lilla huset ?”

- “Det är jag, – Fru Mus, men vem är du ?”

- “Jag heter Herr Groda.”

- “Stig på bara, så kan vi bo tillsammans.”

- “Ja, det gör vi”, sade grodan, och kröp in i krukan.

Och så bodde de där bägge två.

Lite efteråt, kom en hare hoppande och sade:

- “Lilla hus, lilla hus, vem bor i det lilla huset ?”

- “Fru Mus och Herr Groda, – men vem är du ?”

- “Jag är Herr Hare, som hoppar omkring på mina långa ben. – Får jag bo tillsammans med er ?”

Och så bodde de där alla tre.

.

.

Lite efteråt, kom en räv löpande, och sade:

- “Lilla hus, lilla hus, vem bor i det lilla huset?”

- “Fru Mus, Herr Groda och Herr Hare, – men vem är du ?”

- “De kallar mej Mickel Räv. Får jag bo tillsammans med er ?”

- “Ja, varsågod och stig in bara. Här är gott om plats.”

Och så bodde de där alla fyra.

De levde länge lyckliga tillsammans, men en dag kom en björn förbi och sade:

- “Lilla hus, lilla hus, vem bor i det lilla huset ?”

- “Fru Mus, Herr Groda, Herr Hare och Mickel Räv.

Men, vem är du ?”

- “Jag är Björn Bamsing och nu plattar jag till er allesammans.”, sade björnen.

Och så satte han sig på krukan, så att den blev alldeles platt.

.

Slut

.

Mer…

Ryska folksagor försöker sig ofta på att ha någon form av sensmoral i sig.

– En visdom, eller en etik av något slag. Många av sagorna är rätt så humoristiska, och vill inge hopp om en ljusare framtid, medan andra sagor har ett snöpligt eller tragiskt slut, vilket den här sagan har.

En vanlig sensmoral i ryska folksagor är att man kan uppnå vadhelst man vill, bara man vill det tillräckligt mycket.

Den här folksagan,“Sagan om det lilla huset”, tillhör de allra äldsta ryska folksagorna – Sagorna där djur har människoliknande manér, och där sagan liksom “moraliserar” över olika beteenden.

Några vanliga karaktärer i ryska folksagor är Vargen, Björnen, Haren, och Räven, och dessa olika djur ges ofta sina egna speciella egenskaper, exempelvis presenteras räven ofta som en “listig lögnhals”, medan vargen ofta är “dum och snål”.

Om man har lust, så kan man tolka in en massa mänskliga egenskaper i de ryska folksagorna, som exempelvis fjäsk, fåfänga, snålhet, feghet, eller brutalitet.

Några kända figurer i ryska folksagor är:Zar-Ptika, Djed Maroz, Baba Jaga, Sneyurotja, Sultan och Rusalka.

…..( Nordisk familjebok, Hexikon som lexikon)

.

Åsikter ? – Kommentera här

.

Läs en annan saga om djur, – “Räven och gässen”, från Tyskland, i en version för synnedsatta, HÄR

.

En finländsk folksaga om djur, “Björnen och musen”, för synnedsatta, HÄR

.

Läs ytterligare en traditionell folksaga om djur, “De båda grodorna”, i en version för ordblinda, HÄR

..


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8313

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

“I skogen” – Dikt Albert T. Gellerstedt

.

.

Ett par, tre ord, om du vill lyss !

Jag såg en liten tavla nyss,

än våt av friska penseldrag;

hon var så vacker som en dag.

.

“Motivet” var en gran och två,

en sten – en stor, med mossa på,

och ris och strå – det var ej stort;

men om du sett, hur det var gjort !

.

Var spindeltråd, var kvist, var gren,

var tecknad sann och klar och ren,

och varje mosstapp gjuten full

med skimmer, skuggor, färg och gull.

.

Så ringa fanns ej lav på stam,

att han ej kom tillbörligt fram;

ett enda barr var där ej glömt -

allt var där påtänkt fint och ömt.

.

Och bakom allt vad luftighet,

och över allt vad solighet !

Sök, var du vill, ett galleri

med sådan äkta pärla i !

.

“Men konstnärns namn?” du frågar nog.

Jo, morgonsol´n.  Hon strålar tog

och målade på skogsvråns duk

den lilla tavlan fin och mjuk.

.

.

- Vem skrev den här dikten ?

Jo, det gjorde vår store svenske friluftsmålare och byggnadsingenjör, Albert Theodor Gellerstedt. Dikten finns med i hans diktsamlingar “Dikter”, skrivna 1871, och -81. Men dessa böcker var inte de enda böckerna som han publicerade. – Några andra var “Ur gläntor och snår”, “Gamla visor”, och “Från hult och täppor”.

Som man märker när man läser dikten, var denne författare mycket intresserad av både form, måleri och miljö, och han försörjde sig som akvarellmålare, etsare, arkitekt, och som professor vid Tekniska högskolan i stockholm.

Albert Theodor Gellerstedt, var även ledamot av Svenska Akademien, men var också intresserad av moderna järnkonstruktioner, vilket han fick utlopp för då han arbetade med att rita och konstruera fyrar längs Ölands och Gotlands kuster, under fyrkonstruktören Nils Gustaf von Heidenstams ledning.

Gellerstedt arbetade även som lärare i husbyggnad, och som elever hade han bland andra Ferdinand Boberg, (arkitekten till Bergööska huset i Hallsberg), Isak Gustaf Clason, (sedermera byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen), och Alfred Grenander, (som senare ritade Berlins järnvägssystem). – Inga dåliga elever. Och ingen dålig lärare heller, tydligen.

.

Kommentera HÄR

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8723

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

LÄS FLER ARTIKLAR...> / READ MORE ARTICLES...> »

Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu