Kokt Hans o Greta.nu » Sociologi

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

Det är kul att kunna stå till tjänst

______

Jag har på sista tiden haft kontakt med en gammal kompis ifrån skoltiden…

- Men problemet med henne, är att hon pratar så förfärligt mycket.

Alltid när vi träffas, så går hon i minsta detalj igenom hur hela hennes släkt har det, – hur hennes man mår, och vad hennes barn i nuläget arbetar med.

Hon redovisar även noggrant alla sina krämpor och sjukdomar för mig,

- hon fick en stroke för några år sedan; jag vet nu allt om den stroken.

När vi ses, så inleder hon konversationerna med:

- “Vad bra att du kom, du förstår att….. “

Sedan pratar hon på oavbrutet, ända tills vi tar adjö av varandra. Utan att jag har fått en syl i vädret.

- När man sedan kommer hem, då är man så trött, att det bara är att gå och lägga sig och vila middag…

En annan kompis, hon ringer rätt så ofta hem till mig.

Och svarar jag inte när hon ringer, ja då fortsätter hon att ringa så där en 40 – 50 signaler, så att telefonen nästan håller på att gå sönder, så man bara är tvungen att svara…

När man slutligen svarar, så pratar hon oförtrutet i cirka två timmar, om allt ifrån himmel och jord,

- detaljerat, om vad hon har gjort sedan hon vaknade i morse, hur det gick till när hon borstade tänderna, och vad hon hade för pålägg på frukostmackan.

När man svarar i telefonen, så inleder hon ofta med,

- “Hej på dig, vilken tur att du var hemma, du förstår att……………………..”

Sedan pratar hon på själv, i ett sträck, och jag behöver bara säga:

“Ja – - Ja – - Ja – - Ja – - Ja.”

.

..- “Katten” räddade mig från krampanfall –

- Ibland när jag talar med henne, så viker jag stundtals av med ett “Nej”, bara för att det skall låta som om jag lyssnar.

Det händer att jag säger “Nej” på fel ställen. Men det märker aldrig hon.

- Jag lägger till och med ifrån mig luren ibland, och går och sätter på kaffet medan hon pratar. Och sedan, när jag kommer tillbaka till telefonluren, så pratar hon fortfarande, och har inte märkt att jag varit borta.

Det är praktiskt.

När jag var ute och promenerade igår, så stötte jag på en gammal gymnasiekamrat, som jag inte träffat på säkert 20 år.

Jag behövde bara sticka fram nyllet, så sade hon:

- “Hej, vad kul att se dig. Sedan vi slutade plugget, så har jag…..”

Och sedan var även hon igång.

Hon pratade i ett streck, i två och en halv timme,

- hela sitt livs historia. Och även grannarnas…

Och när jag började få kramp i benen, så nödgades jag säga:

“Nu måste jag verkligen gå och ta in katten !”

- Och jag var tvungen att få det att låta trovärdigt, då jag ju inte har någon katt…

Jag trodde att kommunikation mellan människor, är att ge och ta.

Men det verkar det inte vara idag ?

Undrar varför man inte gör som på sjuttiotalet, – startar samtalen med:

- “Hej, hur är det med dig, nuförtiden ?”

Men det är väl just gammalmodigt…

Det ringde förresten en säljare idag på förmiddagen.

Säljaren inledde med:

“Hej, får jag störa dig några minuter ?”

___________

- Kanske något för väninnorna att ta efter ?

.

     Kommentera kåseriet,  HÄR

Chatta om detta ämne, här…..Skriv en egen artikel på ämnet, här


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=13630

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Är Drömmen om Elen jord i trefas ?

____

Nu skall vi belysa ett mycket allvarligt samhällsproblem som det har varit märkbart tyst om i alla år. Nämligen den mänskliga nonchalansen vid användandet av elektrisk ström.

Sällan har man skådat så många tydliga regler och föreskrifter som nu.

Men detta till trots, bryr vi oss föga om de risker som användandet innebär.

Hur många gånger har jag inte tittat på när någon stått och ansat sina buskar mitt i regnet med en eldriven häcksax, eller klippt den fuktiga gräsmattan utan jordfelsbrytare ?

Och hur många gånger har jag inte sett någon som står och jonglar på ett ben, när denna, med nydiskade händer, byter glödlampa i taket ?

För att inte tala om alla dessa hantverkarföretag som tjuvar ojordad sexton-Amperesström från huvudcentralerna, så att de skall slippa ha egna elverk med sig.

.

Har våra hjärnor slutat att fungera ?

Eller är denna machoistiska befrielse från säkerhetstänkande, ett uttryck för en undermedveten dödslängtan ? – Eller är det bara så enkelt att vi inte brys oss ?

Hur Medel-Svensson beter sig med elen, lämnar jag nu där hän. Det är väl alldeles för mycket begärt att anse att folk bör vara rädda om liv och egendom.

Men låt oss stanna kvar vid “proffsen”. - Hantverkarna.

Det har blivit på modet att man som hantverkare kopplar in ett par lösa tåtar och tar ström direkt från trefassystemet i ett huvudproppskåp, istället för att gå via en vanlig, tråkig väggkontakt.

Anledningen till detta är att huvudproppskåpets säkringar inte löser ut när snickarens utrustning drar mer än tio Ampere.

I ett huvudproppskåp kan man ofta utnyttja sexton Ampere, men med den överhängande risken att en mätarsäkring istället går, vilket kan ha stora konsekvenser för ett helt bostadsområde.

Om materielen som hantverkaren använder är av klass I, är det dessutom mycket viktigt att man ansluter alla tre sladdarna ( fasledaren, returledaren och jorden ). – Men görs detta tror ni ?

- Sover Samantha Fox på rygg ?

.

Jag lägger inga moraliska aspekter i att många av företagen jobbar skattefritt, men om John Wayne-kopian man anlitat släcker ned en hel förort, bara genom att använda en slaghammare, kan det vara näst intill omöjligt att som fastighetsägare anmäla detta, om man har anlitat byggfirman svart.

De kan ju då bara säga: ” – Nej, du finns inte med i vår kundstock. Så dig har vi inte varit hos.”

Det verkar som om man kan vara hur slarvig och högmodig som helst bara för att man gör ett “efter arbetet-jobb”.

__________

- Men borde man inte vara extra noggrann då ?

.




Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=1614

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Hur mycket choklad kostar en käftsmäll ?

_____

Är du en av de människor som tycker det är trevligt att hålla upp dörren för kvinnor, hjälpa dem att laga bilen vid ett motorstopp, eller dra fram stolen när de skall sätta sig ?

- I så fall är du inte ensam.

De allra flesta har anammat dessa grepp och tycker att det tillhör det mänskliga spelet att vara lite extra hjälpsam mot kvinnor.

Företeelsen härstammar från långt innan franska revolutionen. I 1700-talets Frankrike var många kvinnor förtryckta. Däribland småborgerlighetens kvinnor.

De som inte lyckades hävda sin rätt blev behandlade som slavar och som lågt stående individer i männens våldsamma härskarvälde.

Men när de franska borgarmännens gemål började protestera och bli allmänt besvärliga, märkte karlarna att om de slog sina fruar på onsdagen och gav dem rosor på torsdagen, så glömde de bort att de hade blivit slagna.

De blev så betagna av blommorna.

Männen märkte också att om de ändrade sina manér även i andra situationer, d.v.s. alltid var sällsamt artiga mot kvinnorna, så kunde de i lugn och ro fortsätta med sitt maktutnyttjande.

Som tur är satte franska revolutionen stopp för de allra sjukaste och mest dekadenta manipulationerna, men även därefter har tendensen att höja upp tjejer på piedestal fortsatt med obruten kontinuitet.

.

. - Än i våra dagar -

Idag kör männen fram bilen åt sina damer, låter dem gå före i kassan och betalar både förlovnings- och vigselringen.

De bär hennes matkassar, hjälper henne att ta ned saker från höga hyllor och byter hennes glödlampor.

För då märker hon inte att hon har sämre lön för likvärdigt arbete, får ta hand om barnen samt springa runt på stans vårdhem och sköta om både mannens och sina egna gamla anhöriga.

Att hon dessutom får ta skitjobben, måste jobba ofrivillig deltid och göra allt oavlönat arbete i hemmet, det behöver jag väl inte skriva er på näsan ?

Det var ju underförstått.

Och för att krångla till det hela, kan jag berätta att många kvinnor bevisligen GILLAR att bli förtryckta.

Den amerikanska litteratur som säljer bäst till den kvinnliga befolkningen är litteratur som på olika sätt befäster könsrollerna.

Böcker, vars kontext säger att kvinnan skall vara kvinna och mannen skall vara man.

Alltså ytterligare ett avancerat knep för att ge syre till förtryckarelden, den här gången signerat den republikanska konservatismen.

Jag anser att en förändring nog vore på sin plats.

_________

- Men kommer det att ske så länge kvinnor blir så betagna av blommor ? .

.



Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=1138

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

TV sport – desperat ångestdämpning ?

_____

Jag tittar aldrig på TV-sporten längre. Det är synd, faktiskt. Men det är inte TV-makarnas fel.

Problemet är att programtiden är spikad minst en vecka innan varje sportsändning.

För att programmen skall kunna finnas med i alla tablåer och TV-bilagor.

Reportrarna som intervjuar våra friidrottsstjärnor ställer därför inte längre frågor som de verkligen vill veta svaren på.

- Frågorna ställs för att fylla ut programtid.

Intervjuarna har en oerhörd press på sig från programkontrollens sida, att fylla ut tiden så att allt klaffar med nästa inslag eller nästa hålltid i TV-bilagorna.

Detta gör att varje sportsändning blir som en enda lång kamp mot tiden. Och när klockan får vara i fokus, då tenderar reportern att hellre ställa frågor som den tror att många tittare vill ha svar på, än att ställa frågor som reportern själv vill ha svar på.

Och resultatet av att tro sig kunna bedöma vad andra människor vill ha svar på blir att ingen till slut får svar på något den undrar över. Varken reportern eller TV-tittaren.

Jag glömmer aldrig när de intervjuade en gråtande Susanna Kallur, som just hade fallit i ett häcklopp. Lis Asklunds “Hur känns det ?” åkte fram i ren desperation. Utfrågaren såg ut som en plågad travhäst. Och piskan satt i hans hörsnäcka;

“- FYLL UT, FYLL UT. Fyrtio sekunder till studio !”

Eller när Magdalena Forsberg i minsta detalj fick redogöra för skidskyttegevärets varande. Hur långt det är. Hur man skjuter när det blåser. Vilken kaliber som används. Och dessvärre inte bara en gång.

Frågan vilken eggvinkel man hade på stämjärnet när man bearbetade kolven, glömdes tyvärr bort.

Men det var det säkert någon som mailade in till studion om senare.

.

- Enda programpunkt -

Annat var det på Lennart Hyland och Sven”Plex” Peterssons tid. Då ställdes frågor av största relevans till våra idrottsutövare.

Det riktigt kändes att “Plex” hade ett aldrig sinande intresse för sin Ingemar Stenmark. Nästan så att gråten stockade sig i halsen på honom efter en världscupseger.

Samtidigt lämnade “Plex” det där sista osäkra axet till TV-publiken att själv lista ut. Han förstod essensen i att det är det man inte säger som man egentligen säger.

Men då skall man komma ihåg att slalomen från Kitzbühel var enda programpunkt den förmiddagen.

Och skulle sportsändningen ta slut tidigare än på utsatt tid, lade man bara ut en klockbild. Och då gick vi och satte på potatisen, varpå vi tog en kopp av morgonens bryggkaffe.

- Var det så farligt egentligen ?

Jag kan på intet sätt klandra producenterna för den moderna tidens TV-sportliga ångestdämpning. Inte heller de reportrar som finns nere på fältet.

De är bara anställda.

Utan skulden måste tyvärr läggas på de hårdaste och mest kallblodiga TV-chefer historien skådat. – Nämligen på oss tittare.

Det är vi som är piskan i reportrarnas hörsnäckor. Det är vi som begär att man skall intervjua någon som gråter. Det är vi som konsumerar människors känslor. Det är vi som KRÄVER.

Det jag undrar är bara:

__________

- När skall vi börja kräva lika mycket av oss själva ?

.




Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=962

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Beter vi oss irrationellt ?

_____

Har DU kommit in i en grupp som främling någon gång ?

Där du inte känner någon, men där de andra känner varandra ?

- Kommer gruppen då att se dig som ett hot, om du inte direkt tar kommandot ?

Har ni tänkt på en sak ? – Vad märkligt det känns att komma in i ett rum, fyllt av människor, men där man själv inte känner någon.

- Komma in på en fest, som redan pågår, eller komma till ett möte som främling, där alla andra redan känner varandra.

Smyger man då in längsmed ena väggen, “smälter in i tapeten”, och sätter sig ensam i ett hörn. För att man kanske är lite blyg, – då kommer det oftast ingen fram och hälsar på en.

Men om man är dominant, och tar initiativet att gå runt och presentera sig, tar alla i hand, håller låda, och “Tar över” – då plötsligt betraktas man som någon som är värd att pratas med. – kommer alla fram och hälsar.

- Är inte det konstigt ?

.

..- Mer nyfikna på den som redan berättat allt ? -

Borde det inte gå till så här istället:

Man kommer in i ett rum fyllt av människor, där alla redan känner varandra, men där man själv inte känner någon…

Då säger några ur gruppen – “Hej, välkommen ! Vad heter du ?”

Borde det inte vara så att folk blir mer nyfikna på en, om man inte presenterar sig ?

Men, det verkar vara precis tvärtom…

- Den stora, “starka” gruppen, tycks förvänta sig, att det är den enskilda lilla människan, som skall dominera över gruppen och gå runt och hälsa. Då blir gruppen trygg, och ser upp till en.

Det här tolkar jag som att gruppen, ser sig som svagare än en enskild individ.

Har jag tolkat detta rätt ?

och i så fall,

__________

- Hur kan det vara så ?

.

   Kommentera  HÄR

kokthans2


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=8053

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)


Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu