Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
Slutrea: Artister och vindruvor – halva priset !
_____
Du är min man.
Hur många gånger har man inte hört den låten, egentligen ?
Jag vet inte vad som har flugit i den svenska musikindustrin, men något nytt och fräscht, det har man inte hört sedan Bröderna Djup uppträdde i Nygammalt 1979.
Jag minns att de på musiklistan förr om åren hade någonting som hette Tioveckorsregeln.
Det innebar att en låt blev utslagen efter tio veckor oavsett hur många poäng den fick av de som röstade.
Var inte den regeln lite sund ?
På den tiden hade fler artister chansen att komma med på listan under året, eftersom de bara fick ligga tio veckor på musiklistan.
Men numera verkar man köra med någon form av Låt gå – princip, där svenska folket får total makt att rösta kvar en låt, precis hur länge man vill.
Som en enda lång vaginal superorgasm.
Det finns låtar som har legat drygt fem år på listan.
Är det rimligt egentligen ?
.
..- Exempel -
Vi har även under det, hela spektrumet från de allra första rekordhållarna, makalösa Hootenany Singers med “Omkring tiggarn från Luossa”, via superbandet Lasse Stefans rekordlåt “De sista ljuva åren”.
Vi har svängiga Sven Ingvars´ “Två mörka ögon” och duktige Peter Jöbacks “Guldet blev till sand”, som alla dessa på sin tid uppnådde rekorden på musiklistan.
Ikonen Björn Skifs´”Håll mitt hjärta”, ej att förglömma.
Sedan har vi rekordhållarna, otroligt duktiga BAO, som just nu ligger på listan med “Du är min man”.
Jag skall säga vad jag tycker; Jag tycker att låten är en riktig Sell out. För enkelt arrangerad och instrumenterad och alldeles för upprepande. Dessutom tycker jag texten i låten på ett lite fördomsfullt sätt befäster den manliga skörheten, som nog inte gynnas av att dras fram i dagsljus.
Melodin håller dessutom på att tjata hål i huvudet på mig och är det det här som kallas för konsumentmakt, så tänker jag fanimej bli moderat redan i morgon förmiddag.
Samma tendenser tycker jag mej också se i underhållnings programmen på TV. Och även i de stora koncept showerna som nu är så populära, där man säljer ut femton artister till priset av en.
Och i allsångsprogrammen, där de också säljer ut artister.
Tag tio – betala för två.
Programledaren är så andfådd för att hinna med alla artister, att det knappt hinns någon allsång.
.
.. - Rea -
Jag tycker väldigt synd om soloartister som Sissel Kyrkjebö, Sarah Dawn Finer och Placido Domingo.
Jag kan höra inom mig hur SvenneBerka mässar: “- Vaddå betala 490 kronor för att se en artist ? Jag fick ju femton artister för det priset.”
Snacka om realisation på Saluhallen.
Operasångarna får väl snart ställa sig på Järntorget och sjunga “Sverige” tillsammans med ett par solglasögon och ett kilo mandariner.
Dessutom undrar man ju vad det egentligen är för artister som ständigt medverkar i dessa shower. När jag frågar folk vilka som var med i allsångsshowen i går, så kommer de knappt ihåg det ens.
Och då kan man ju, logiskt nog, inte fråga om de var bra heller.
Ibland känns det förresten som om begreppet bra har fått en lite urvattnad betydelse.
En artist som har hållit på i femtio år, kört samma hits hela tiden, samma stil, samma kläder, samma publik. – Är en sådan artist just bra ?
Min gamla frottéhandduk som jag använt sedan mellanstadiet, är den bra ?
Jag använder den i alla fall…
__________
.- Nej, nu skall jag gå till affären och köpa vindruvs-påsar. De hade ett erbjudande, läste jag; ” Tag fyra – betala för två !
.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >