Kokt Hans o Greta.nu » Media

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

Nyhet: Så frossar media i procenträkning !

_____

Förstår journalister det de rapporterar om ?

Begriper forskare det de forskar om ?

Förstår vi läsare det vi läser ?

Jag är så trött på att höra nyheter som ändå ingen tycks begripa. Exempelvis nyheter som:”BNP växer med 3,3 procent”, eller “Man förkortar sitt liv med 40 procent, om man är överviktig”. Eller nyheter som: “Bidragsfusket har ökat med 12 procent jämfört med tidigare år”.

Ursäkta, men hur stort var bidragsfusket tidigare år ? Det sa de inte.

Men, efter noggrann efterforskning kan man se att bidragsfusket inte alls hade ökat med 12 procent, utan att det låg kvar på ca 3,5 miljarder, dvs på en promillenivå av välfärdssystemets alla utbetalningar. Men någon dementi om den rapporteringen fick man aldrig från radionyheterna.

- varför ta ansvar när man kan slippa ? De har väl sin lön ändå…

…eller den fullständigt idiotiska nyheten att “Kvinnor minskar risken att få åldersdiabetes med 30 procent, om de solar.” – Hur stor var risken innan ? Låg den nere på promillenivå den också ?

Och hur hög är risken att få HUDCANCER om man solar ? DEN risken är väl däremot betydande ?

Är inte nyheterna helt värdelösa om man inte vet hur stort något var FRÅN BÖRJAN ? Är inte själva grundprincipen för procenträkning att man har två skilda tal som man skall belysa en skillnad mellan ? – Att man skall göra en jämförelse mellan två OLIKA ANDELAR. Men varför utelämnar journalisterna alltid den ena andelen ? Både i radio, TV och i tidningar ?

Betyder detta att de själva inte förstår vad de rapporterar om ?

Till saken hör också att de ofta verkar väldigt stöddiga och arroganta när de sitter och läser upp sina nyheter, ungefär med attityden att det är så otroligt märkvärdigt och revolutionerande det de läser upp.

.

FROSSANDE I PROCENT…

Särskilt i TV:s nyhetsprogram, där ser de ut som de håller på att bajsa på sig av begeistring, när de tror att det är århundradets scoop de läser upp, trots att nyheten kanske inte har någon betydelse alls, varken för forskarvärlden, eller för vanliga människor.

Det finns ett ordspråk som lyder:”Tomma tunnor skramlar högst”. Och man kan ju undra om det inte är så att ju mer självsäkra de verkar när de läser upp nyheterna, destå mindre begriper de själva av dem.

Men det är väl bara att se glad ut och fortsätta betala TV-licensen ?

Och forskarna, de som har forskat fram dessa “revolutionerande resultat”, förstår de varför de forskat fram dessa ? Eller är de bara anställda för att rapa upp ett resultat, för att institutionen skall få ta emot något fint pris ?

Ibland undrar man faktiskt om man som forskare skulle ha tagit sig an uppgiften att forska om att “övervikt förkortar livet”.

Vad spelar det resultatet för roll ? Alla vet ju ändå att övervikt kan förkorta livet ? Det är väl inte att folk är dåligt upplysta som är problemet,

- finns det någon knarkare som tror att kokain är nyttgt ?

Jag hoppas innerligt att jag inte är med och bekostar den här typen av forskning. Men det är man väl, vare sej man vill eller inte.

Nåväl, tillbaks till procenten.

Är det inte viktigt att kommunikationen fungerar i samtliga led inom media ? Att forskare förstår det de forskar om, att reportrar förstår det de läser upp. Och att vi lyssnare förstår det vi hör ? Men när media liksom “skvätter” procentsatser omkring sig helt okontrollerat, då brister det väl i kommunikationen.

Vore det inte bättre om journalisten först hade omvandlat dessa procenttal till egna värderingar. Exempelvis:”BNP:n har ökat litegrann (3,3 %) sedan förra året, då den låg på redan goda 2.6 procent”, eller “Risken att dö i förtid ökar nämnvärt från ca 14 procent om man inte alls är fet, till 40 procent om man har ett midjemått över….” osv.

Vore inte det bättre ? Då hade man ju sluppit detta eviga utelämnande av procenttal.

.

VAD ÄR EGENTLIGEN PROCENT ( % ) ?

Ordet procent kommer från latinets PRO som betyder ungeför “utav” eller “från” och CE´NTUM som betyder “hundra”. Alltså PROCENT = av hundra, “hundradel” = division med hundra.

I gamla tiders svenska använde vi ibland ordet ” PROCENTARE “, vilket betyder “ockrare”, dvs en girig person som tar alldeles för hög ränta på det den lånar ut. Även ordet ” PROCENTERI ” har förekommit, som då logiskt nog betyder “ocker”, att ta för hög ränta eller avgift på någonting,

vilket är aktuellt, med tanke på hur flera av våra svenska banker arbetar, då de kan ha en effektiv ränta på uppåt 40 procent, så att många av låntagarna hamnar hos kronofogden och blir både utmätta och utblottade.

Och att försöka gå in på banken för att reda upp lånet är ofta helt omöjligt, för många av bankkontoren stänger redan vid 15-tiden på eftermiddagarna, dvs innan vanligt folk slutar jobba.

Men att TA lånet är däremot förbluffande lätt. Det brukar bara vara att skicka ett SMS. Då är det minsann “öppet”.

Nåväl…

PROCENT är ett slags matematisk term som används för att ange hur många delar av någonting man talar om. Om man delar en apelsin i tio delar, är varje del 10 procent av hela apelsinen. Procenträkning kan man även använda när man skall beskriva en SKILLNAD mellan två olika saker.

Ett exempel kan vara att man inom industrin vill beskriva en prisskillnad mellan två olika mobiltelefoner. Då kan man säga att mobiltelefon A är 13 procent dyrare än mobiltelefon B, som kostar 1000 kronor.

Principen för procenträkning kan man även tillämpa när det gäller MINDRE TERMER. Då heter det:

_ _ _

Tusendel = promille ( latin = “av tusen” ) – division med tusen

Miljondel .= ppm ( engelska = “parts per million” ) – division med en miljon

Miljarddel = ppb ( engelska = “parts per billion” ) – division med en miljard

Biljondel ..= ppt ( engelska = “parts per trillion” ) – division med en biljon. Denna term används nästan bara inom kemin.

_ _ _

VAD ÄR PROCENTENHET ?

Ordet “procentenhet” hör man ju nästan dagligen i TV och på radio.

Procentenheter används när man vill tala om att någonting har ökat från exempelvis 20 procent till 22 procent, dvs någon typ av förändring mellan två olika procenttal.

Vi kan ta ett exempel:”Ett politiskt parti har ökat sin väljarkår från 20 % till 22 % (av Sveriges alla röstberättigade). Då har partiet ökat med 10 %, men med 2 PROCENTENHETER.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 … %

Kul va ?

.

FINNS DET MER ÄN 100 PROCENT ?

Ja, faktiskt ! Men bara när man talar om ökningar eller minskningar.

Inom företagsvärlden använder man ofta procenttal över 100, till exempel när man skall beskriva en vinstökning eller någon form av ekonomisk förändring. Det finns ingen gräns för hur mycket någonting kan öka eller minska. En årsvinst skulle därför, teoretiskt sett, kunna öka med 1000 procent.

Däremot finns det undantag när det gäller priser.

.

PRISER UNDANTAGNA

Ett pris på en vara kan öka med över hundra procent. Om ett företag bestämmer sig för att öka priset på sina mobiltelefoner med 400 %, så skulle det kunna göra det. Men däremot kan företaget inte minska ett pris med mer än 100 procent.

För om det skulle göra det, skulle företaget vara tvunget att ge bort telefonen till kunden, plus att företaget måste skänka pengar till kunden som tack för besväret.(Inte mej emot)

Men mig veterligen är det hittills inget företag som har kunnat göra så, då det sitter med strypsnaran runt halsen, eftersom roffarna till aktieägare hela tiden vill ha så stora vinstökningar de bara kan få, så de anställda bränner ut sig så fort som möjligt,

och så att alla aktiespekulanter snabbare kan orsaka ytterligare en börskrasch.

- Nu kan ni lite mer om procenträkning.

Och jag hoppas att vi slipper se slarviga och nonchalanta rapporteringar av kalibern:”BNP:n växer med 3.3 procent”, eller “Kvinnor minskar risken att få åldersdiabetes med 30 procent om de solar”.

För det är ett mycket allvarligt problem om man låter för självsäker och samtidigt utelämnar en av andelarna i procenträkningen.

Om en risk ligger på 0.008 % från början och den ökar med 60 %, då LÅTER det ju som att risken nu är väldigt stor. Men det är den inte. För om man ökar 0.008 % med 60 %, så kommer man bara upp i 0.0128 %, vilket är ca 1 promille.

__________

- Och varför rapportera om nyheten överhuvudtaget då ?

.

Referens för inlägget:

http://www.nyhetspressen.se/818753.html

Faktakällor:

Nat.encyklopedin, Hemmets konv.lexikon, Norstedts svenska ordbok, SAOL

…………………….Klicka HÄR för en sammanfattning

Kommentera  artikeln  HÄR

HEM   Kokt Hans o Greta.nu   HEM


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=4628

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Varför överkonsumerar vi känslor ?

_____

Det har länge förts en omfattande debatt om huruvida man skall få ladda ned film, spel och musik gratis på internet.

Men varför förs en sådan debatt ?

Varför är behovet av mediekonsumtion så stort ?

Och varför är andras skapelser så viktiga för oss ? Det är väl bara en annan människas visioner och känslor förpackade i en datafil ? Det är väl inget märkvärdigt ?

Jag frågar mig om det inte är ren känslokonsumtion det handlar om. Av både våra egna och andras känslor. Och jag undrar om inte uttrycket konsumtion är lite av ett understatement i sammanhanget. Vore inte orden överkonsumtion eller missbruk mer relevanta ?

Vad är det då vi saknar, som vi försöker ersätta med film, spel och musik ?   Eller försöker vi fly ifrån något ?

Det tomrum vi vill fylla, kommer det någonsin att bli fyllt ? Eller är alltsammans som den där stenen som kung Sisyfos tvingades rulla upp för berget ?

Nåväl, en sak är i alla fall säker,

om vi människor hade konsumerat alkohol, tagit droger, eller spelat poker i samma omfattning som de flesta av oss konsumerar media, då hade vi förmodligen blivit förpassade till både avgiftningar och Minnesotamodeller, efter många års kraftiga reaktioner från omgivningen.

.

..- Utredning ? -

Men överkonsumerar vi media, då är omgivningen tyst som en folkpark två timmar innan dans.

Det enda man möjligen kan höra är:”-Jag har aldrig mött någon som har 20.000 MP3-låtar på hårddisken. Hon måtte älska musik !”

Men har inte omgivningen förstått att missbruk av exempelvis musik, är lika farligt som allt annat missbruk ? – Lika farligt som missbruk av mat, missbruk av shopping, missbruk av kaffe, ja, det finns till och med de som dött av att dricka för mycket vatten.

Så…

borde inte alla dessa nedladdare i första hand bli föremål för utredning ifall deras beteende bottnar i en psykisk störning och i så fall erbjudas exempelvis psykoterapi, eller ifall misstanke om beroende finns, erbjudas fallspecifik beroendeterapi, innan man funderar på om deras handlande är olagligt eller ej ?

Det kommer väl i andra hand ?

Och borde inte ett normalt, friskt beteende vara att man köper en skiva, eller en film då och då, begagnad eller ny och njuter av den. Sedan ställer man upp dyngan i bokhyllan och sedan är det bra med det ?

Nej, istället skall här tydligen överkonsumeras och hamstras. Och garderas.

Jag har en fråga till er som tankar hem enorma mängder musik på internet, lyssnar på en halv fil, förkastar den och byter till nästa,

__________

- gör ni likadant med människor ?

.

Click here for chinese, please.

GÅ UPP….“Varför överkonsumerar vi känslor ?”….GÅ UPP


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=3884

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)


Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu