Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
Halmstrået, kolstycket och bönan – Hela sagan !
En gammal fattig kvinna i en by, skulle en dag koka sig en tallrik bönor.
Hon gjorde upp eld,
och för att det skulle brinna bättre så strödde hon ut en näve halm över brasan.
När gumman slog bönorna i grytan, föll en av dem ned på golvet, och hamnade bredvid ett halmstrå.
Strax därpå föll ett glödande kolstycke ned från härden, och hamnade bredvid bönan och halmstrået.
- “Kära vänner, var kommer ni ifrån ?” Frågade halmstrået.
- “Jag har till all tur och lycka, kommit ur elden levande.
Om jag inte hade slagit mig igenom, skulle jag ha förbränts till aska”, sade kolstycket.
- “Jag har kommit undan oskadd, men om den gamla kvinnan hade lyckats hälla mig i grytan, skulle jag utan tvekan ha kokats till soppa”, sade bönan.
- “Har ödet varit godare mot mig ?” frågade halmstrået.
“Alla mina bröder, har eldats upp av den gamla kvinnan.”
- “Jag tycker att när vi – så lyckligt – har kommit undan döden, borde vi som goda kamrater hålla samman, och bege oss till ett främmande land, så att vi inte drabbas av en ny olycka här”, sade bönan.
Förslaget föll i god jord, och de begav sig strax iväg, alla tre.
Snart kom de till en liten bäck, men eftersom där inte fanns någon bro eller spång, visste de inte hur de skulle komma över.
- “Jag lägger mig tvärsöver, så kan ni gå på mig som på en bro, sade halmstrået.
Först troppade kolstycket käckt ut på den nylagda bron.
När kolstycket befann sig mitt på, och hörde vattnet brusa, greps det av rädsla.
Kolstycket blev stående och vågade inte fortsätta.
Halmstrået antändes av det ännu varma kolet, och bröts av på mitten, och föll ned i bäcken.
Kolet följde efter, – fräste till, när det hamnade i vattnet, och gav upp andan.
Bönan hade återhållsamt stannat kvar på stranden, och stod och skrattade så våldsamt åt vad som hände i vattnet, att hon sprack.
Även hon skulle ha dött, om inte en skräddare på gesällvandring hade råkat vila sig vid bäcken.
Han hade ett gott hjärta, och hämtade nål och tråd, och sydde ihop bönan.
Bönan tackade honom å det varmaste, men har sedan den tiden en svart rand, eftersom skräddaren hade använt svart sytråd.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >