Kokt Hans o Greta.nu » Häxan i skogen – Folksaga av Bröderna Grimm

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större !    Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !


    Annons/Ad:

Häxan i skogen – Folksaga av Bröderna Grimm

Översatt och bearbetad från den tyska folksagan “Die Alte im Wald”.

.

_____

Det var en gång en fattig flicka, som varken hade någon far eller någon mor.

Flickan var snäll och god, och arbetade som tjänsteflicka, i en mycket rik familj.

Alla i familjen tyckte så mycket om henne, att de alltid tog henne med sig, när de reste bort.

En dag beslöt man i familjen, att ge sig ut på en lång resa upp i bergen, till häst och vagn.

Alla i familjen hade mycket trevligt, och allt gick bra, ända tills de kom fram till ett ensligt vägavsnitt, med skog på båda sidor.

Plötsligt kom ett stort rövargäng fram ur skogen.

Innan någon förstod vad som hade hänt, släppte rövarhövdingen hästarna fria, vände upp och ner på vagnen som familjen satt i, och dödade herrskapsfolket.

Men, tjänsteflickan gömde sig bakom en stor sten, darrande av skräck.

När rövarna tittade åt andra hållet, orkade hon inte springa längre, utan kastade sig ner i gräset, och grät så att hjärtat ville brista.

Tjänsteflickan hade älskat sin herre och hans hustru, för de var allt hon hade här i världen.

.

.

.

Men, flickan var lika modig som hon var snäll och god, och när mörkret föll, torkade hon sina tårar.

” – Jag stannar där jag är, för jag kan säkert inte hitta ut ur skogen nu…”, sade hon högt till sig själv.

” – De goda änglarna tar kanske hand om mig.”, fortsatte hon.

Knappt hade hon sagt de orden, förrän en vacker vit duva flög ned från ett träd.

I näbben hade duvan en liten guldnyckel, som den stoppade i flickans hand.

Sedan viskade duvan i hennes öra:

” – Där borta står ett högt träd, och i trädet finns ett litet lås.

- Öppna det med guldnyckeln, så skall du hitta något att äta.”, sade fågeln.

Flickan tog nyckeln med sig bort till trädet, stack den i låset, och vred om.

Dörren gick upp. – Innanför, hittade flickan en limpa vitt bröd och en skål gräddmjölk, och hon var nu så hungrig och törstig, att hon åt upp allt bröd och drack upp all mjölk på stående fot.

Men, när hon tittade sig om efter duvan för att tacka den, kunde hon inte se den någonstans.

Senare på kvällen kom duvan till flickan igen.

.

Den stack en annan liten nyckel i hennes hand, och sade till flickan, att gå till trädet på nytt.

” – Öppna det.”, sade duvan lugnt.” – Innanför ska du finna en säng, i vilken du kan sova.”

Flickan gick lydigt till trädet, och öppnade dörren.

Innanför stod en säng med fina linnelakan, och den såg så skön ut, att hon genast sjönk ner i den, och somnade djupt.

På morgonen därpå, kom duvan för tredje gången, och stack återigen en nyckel i hennes hand.

” – Ser du trädet där till höger om dig ?”, frågade fågeln.

” – Öppna dörren. – Där innanför ska du finna klänningar, som du kan ha på dig medan du är här i skogen.

Tjänsteflickan lydde, och inuti trädet hängde så många underbara klänningar, att hon drog efter andan av förvåning.

“Jag kommer att se ut som en prinsessa i dem”, tänkte hon.

Sedan valde hon ut en klänning i glittrande silver och blått, och drog den över sin egen slitna klänning.

Åh, så söt hon blev !

Men, det fanns tyvärr ingen där som kunde se henne nu.

.

.

Dagarna gick, och flickan hade inte längre en tanke på att leta sig ut ur skogen. Duvan kom, varje morgon och såg till att hon hade allt hon behövde, men den stannade aldrig längre än två timmar.

Snart började flickan längta efter den goda fågelns besök och till slut älskade hon duvan.

En morgon sa duvan till henne:

” – Vill du göra något för mig ?”

” – Jag vill göra vad du än ber mig om, sade den goda flickan. – Snälla du, säg bara vad det är du vill.”, fortsatte flickan.

” – Jag vill att du följer efter mig genom skogen, sade duvan.  - Jag ska föra dig till ett litet hus, där det bor en gammal gumma.

“- Vad ska jag säga till henne ?”, undrade flickan.

” – Ingenting, svarade duvan. – Säg inte ett enda ord, utan gå bara förbi henne, på höger sida.

När du kommit in i huset, skall du leta reda på ett rum, som är fullt av ringar.”

” – Vad ska jag göra sedan ?”, frågade flickan.

“- Du ska leta rätt på den allra enklaste av ringarna !”, svarade duvan.

” – Du kommer att se många ringar, som är vackra och rikt besatta med juveler, och du kommer att vilja prova dem.

.

Men, om du bryr dig det minsta om mig, så låt de vackra ringarna vara.

- Tag den ring som är enkel och slät och utan någon sten. Sätt den på ditt finger, och kom tillbaka till mig.”, beskrev fågeln.

” – Jag lovar att göra som du säger.”, viskade flickan.

Hon var redan lite rädd för gumman som hon ännu inte hade sett.

- Kunde det vara en ond häxa ?

Innan flickan hann fråga, började duvan att flyga därifrån, och flickan var tvungen att springa fort efter.

Hon sprang både länge och väl. Och till slut tyckte hon att hon inte orkade ta ett enda steg till, och då kom duvan flygande tillbaka till henne.

” – Huset ligger bakom den där träd-dungen.”, sade duvan. Jag kan inte följa med dig längre. Kom ihåg vad jag har sagt: tag den enklaste av ringarna, och yttra inte ett ord.”

Det lilla huset såg ut som vilket annat hus som helst. Men gumman, som stod på trappan, var både ful och krokryggig, och hennes röda ögon var vassa och frågvisa.

” – Goddag på dig”, kraxade hon. – Vad vill du här hos mig ? Tala ut, barn ! Var inte rädd.”

Men flickan kom ihåg duvans ord, och teg.

Så fort hon kunde, gick hon förbi gumman på höger sida, och steg in i huset.

.

.

Sedan sprang hon från rum till rum, och till slut kom hon in i en kammare som var fylld med ringar.

Aldrig i sitt liv hade flickan sett så många underbara ringar.

Där fanns ringar som vridna kransar av guld och diamanter, rubinringar som glödde som eld, ringar med pärlor stora som småstenar.

En del ringar var så små, att de bara kunde passa på ett barnafinger, men andra var just lagom stora för flickans smala fingrar.

- Åh, så gärna hon ville prova dem !

Precis i rättan tid, kom flickan ihåg duvans varnande ord, och med en suck, började hon söka efter den enklaste guldringen.

Men, hur hon än letade, såg hon inte en skymt av den, bland alla de glänsande ringarna som skimrade och gnistrade, på stolar och bord.

När hon för tredje gången, skulle börja leta igenom rummet, stod plötsligt gumman i den öppna dörren.

” – Tag vad du vill ha, barn !”, kraxade hon. ” – Jag är för gammal för så vackra saker. Säg mig, vilken av ringarna tycker du bäst om ?”, frågade gumman.

När flickan inte svarade, linkade gumman bort, och flickan smög fram till dörren för att se vad gumman tänkte ta sig för.

.

Hon såg gumman sträcka sig efter en fågelbur av vide, som hängde på en krok på väggen.

Sedan såg flickan – och hennes hjärta började bulta – att inuti buren, satt en brun fågel, med en enkel guldring i näbben !

Då sprang flickan ut till gumman, ryckte till sig buren, och öppnade den.

Häxan försökte knuffa undan henne, men flickan var starkare och snabbare än henne.

I en blink, hade flickan ringen på sitt finger, och sedan sprang hon – sprang, sprang, sprang, ut ur huset, – och in i skogen.

Men, hon blev både förvånad och besviken, när hon fann att duvan inte väntade på henne, när hon kom tillbaka.

“-Jag har ringen, och jag har gjort precis som duvan sade…”, tänkte hon.

” – Varför kommer inte duvan hit till mig ?”

Och eftersom hon var mycket trött och besviken, så lutade hon sig mot ett träd, och började gråta tyst.

Då hände något mycket besynnerligt.

Trädet förvandlades till en ståtlig ung man, som slog armarna om henne, och talade till henne – med precis samma röst som duvan hade !

” – Du, min egen lilla flicka !”, sade den ståtlige mannen. ” – Jag är din duva, och nu har du befriat mig ur förtrollningen som vilade över mig.”

.

.

” – Halva dagen var jag ett träd, och den andra halvan, var jag en duva.

Den gamla gumman är en elak häxa, som ville göra min far- kungen – illa, och därför förtrollade hon mig.

Den förtrollningen kunde bara brytas av en flicka som hittade ringen och kunde bära den på sitt lilla finger.  - Och det kunde du.

Sedan tog kungens son med sig flickan ut ur skogen, och till sin fars rike.

- Och där blev de snart lyckligen sammanvigda till man och hustru.

.

- Slut -

.

Vad tycker du om sagan ?

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=7885

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:

Andra läser också: (Others also read):

     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Mer på samma ämne: (More on the same topic):

.
Sök vad du vill: / Search what you want: .

Andra närbesläktade ämnen: / More related topics:

.

Skicka in en kommentar: / Leave a Reply:


KHOG/Ih Z 8 (622x250)

Sök i svenska Wikipedia:
Search english Wikipedia:

-----
Sök synonymer:
Search synonyms:

-----
Sök bilder:
Search images:

-----
Sök i Youtube:
Search Youtube:


Gå till artikelns start, här > / Go to Top, here >

Gå till menyn, här > / Go to Menu, here >




Annons/Ad:



Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu