Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
“Det järnbeslagna hjärtat” – Bröderna Grimm
Även kallad “Grodprinsen”, eller “Grodkungen eller Henrik med järnbanden”. Översatt till svenska, från den tyska folksagan “Der Froschkönig oder der eiserne Heinrich”, ATU 440, publicerad i bröderna Grimms sagoantologi “Kinder- und Hausmärchen”, på plats nummer 1, år 1812.
.
På den tiden, för länge sedan, då alla önskningar brukade gå i uppfyllelse, levde det en konung som hade många vackra döttrar.
Allra vackrast var den yngsta, som var så fager, att själva solen ansåg sig fördunklad av hennes skönhet.
En dag, när det var mycket varmt, gick den yngsta prinsessan ut i skogen och satte sig vid kanten av en brunn, under en gammal lind.
Hon började att leka med en guldkula, som var hennes käraste leksak.
Hon kastade den högt upp i luften, och fångade den igen.
Men så misslyckades hon med ett kast;
kulan rullade över brunnskanten, och föll ned i vattnet.
.
Den unga prinsessan kunde med blicken följa hur kulan sjönk och försvann ned i brunnen, som var så djup att man inte kunde se dess botten.
Prinsessan började att gråta bittert, och kände sig djupt olycklig.
Och när hon satt där och grät, hörde hon en röst som sade:
- Vad har hänt dig, lilla prinsessa ?
Du gråter ju, så att en sten kan röras till medlidande.
Prinsessan såg sig omkring och upptäckte en groda, som stack upp sitt tjocka, fula huvud ur vattnet.
- Jaså, är det du, din gamla vattenplaskare,
jag gråter, därför att min guldkula har fallit ned i brunnen, sade prinsessan.
- Var inte ledsen, sade grodan, jag kan nog hjälpa dig.
.
Info om folksagan:
“Det järnbeslagna hjärtat” / Bröderna Grimm / ATU 440 / KHM nr: 1
Info om folksagan
.
Men vad ger du mig om jag hämtar upp din leksak ? frågade grodan.
- Du får vad du vill, käre groda,
- mina kläder, mina pärlor och ädelstenar,
ja, till och med guldkronan som jag bär på mitt huvud.
- Dina kläder, dina pärlor och ädelstenar, och din gyllene krona vill jag inte ha, svarade grodan.
Men om du lovar mig att jag får bli din vän och kamrat, om jag får sitta bredvid dig till bords, äta från din guldtallrik och dricka ur din bägare, och sova i din bädd –
ja, då skall jag dyka ned och hämta upp din guldkula.
- Jag lovar dig vad du vill, bara du ger mig min kula tillbaka, svarade prinsessan.
.
I sitt stilla sinne, tänkte hon dock att grodan bara pratade dumheter.
När grodan hade fått löftet, dök den emellertid ned i vattnet, kom tillbaka efter en liten stund med guldkulan i munnen, och kastade upp den på gräset.
Prinsessan strålade av glädje när hon åter fick se sin vackra leksak, tog upp den, och sprang sin väg.
- Vänta på mig ! Ropade grodan.
Jag kan inte springa som du.
Grodan ropade detta så högt den kunde med sin kväkande röst, men det hjälpte inte.
Prinsessan brydde sig inte om att lyssna.
Hon sprang direkt till slottet, och hon hade snart glömt den stackars grodan.
.
Bloggens namn:
Bloggens namn
.
Nästa dag, när hon hade satt sig till bords med kungen och hela hovet, och åt från sin gyllene tallrik, så hörde hon hur någon, mödosamt – plask, plask – tog sig uppför marmortrapporna,
och strax därpå knackade det på dörren.
- Unga kungadotter, öppna åt mig ! Ropade en röst.
Prinsessan sprang till dörren för att se efter vem det var, och när hon öppnade, så satt grodan där.
Hon slog häftigt igen dörren, och satte sig åter vid bordet, full av ängslan.
Kungen såg hur upprörd hon var, och sade:
- Mitt kära barn, varför är du så rädd ?
Står det en jätte utanför dörren och vill röva bort dig ?
.
- Nej visst inte, svarade prinsessan.
Det är ingen jätte, bara en otäck groda.
- Och vad vill grodan dig ?
- Käre far – det gick till så här:
Igår när jag var i skogen och lekte vid brunnen, så tappade jag min guldkula i vattnet.
Och när jag satt där och grät, kom grodan och hämtade upp den, och eftersom grodan begärde det, lovade jag att den skulle få vara tillsammans med mig.
Aldrig i livet kunde jag väl tro att grodan skulle komma upp ur vattnet.
Men nu sitter den här utanför, och vill komma in.
.
Info om folksagan:
“Der Froschkönig oder der eiserne Heinrich” / Bröderna Grimm / ATU 440
Info om folksagan
.
I samma ögonblick knackade det åter på dörren.
- Vad du har lovat, måste du också hålla.
Gå nu och öppna ! Förmanade kungen.
Och när prinsessan öppnade dörren, hoppade grodan in och följde henne tätt i spåren, då hon gick tillbaks till bordet.
Vid hennes stol, satte sig grodan och kväkte:
- Lyft upp mig till dig !
Prinsessan tvekade, men kungen befallde henne att lyda.
Och när grodan kommit upp på stolen, ville den fortsätta upp på bordet, och när grodan satt där, sade den:
- Skjut din guldtallrik närmare mig, så att vi kan äta tillsammans !
.
Prinsessan gjorde det, men det var tydligt för alla att det inte skedde med lätt hjärta.
Grodan lät sig väl smaka, medan prinsessan knappt kunde svälja sin mat.
Och till sist sade grodan:
- Nu har jag ätit mig mätt, och är trött.
Bär in mig i din kammare, gör i ordning din sidenbädd, och låt oss sova.
Prinsessan började att gråta, och tänkte med avsky på den kalla grodan, som hon inte vågade röra, och som nu skulle ligga i hennes rena, sköna bädd.
Men kungen blev vred och sade:
- Den som hjälpt dig när du var i nöd, skall du sedan inte förakta.
.
Bloggens namn:
Bloggens namn
.
Då tog hon försiktigt grodan med två fingrar, bar in den i rummet, och satte ned den i ett hörn.
Själv lade hon sig i sin säng.
Men grodan kom krypande och sade:
- Jag är trött, jag vill sova lika bra som du.
Lyft upp mig, annars berättar jag för din far.
Prinsessan blev utom sig av ilska, lyfte upp grodan, och slungade den med all kraft mot väggen.
- Nu får du vila dig, din otäcka groda, ropade hon.
Men se, i det ögonblicket förvandlades grodan.
Framför prinsessan stod en ung konung med vackra, vänliga ögon.
Och det var ju egentligen hennes fars önskan, att kungen, som förut var en groda, skulle vara hennes vän och käraste.
Den unge kungen berättade att han blivit förtrollad av en elak häxa, och i hela världen var det bara prinsessan som haft förmågan att lösa honom från trolldomen.
.
I morgon skulle de bege sig till hans rike, sade den unge kungen.
Sedan somnade de in.
När solen väckte dem nästa morgon, rullade en ståtlig vagn in framför palatsets port, förspänd med åtta vita hästar.
Hästarna hade vita strutsplymer på huvudet, och gyllene seldon.
Och på kuskbocken satt den unge kungens tjänare – den trogne Henrik – och saluterade med piskan.
Den trogne Henrik hade sörjt så djupt över sin unge herres förvandling till groda, att han hade låtit smida tre järnband kring sitt hjärta, för att det inte skulle sprängas av sorg.
Nu var han jublande lycklig över att trolldomens band lösts från den unge kungen.
När de hade farit ett stycke, hörde kungen några egendomliga ljud – som om något på vagnen höll på att gå sönder.
Gång på gång, hördes de egendomliga ljuden, och den unge kungen trodde åter att vagnen höll på att gå sönder.
Men det var bara järnbanden, som sprang loss från den trogne Henriks hjärta, därför att hans herre förlösts ifrån trolldomen.
.
Slut
.
Läs en sammanfattning av sagan, här >>>
.
Läs sagan på originalspråket, tyska, här >>>
.
Läs sagan på engelska, här >>>
.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >