Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
“Androkles och lejonet” – hela fabeln !
Skriven av den grekiske fabeldiktaren Aisopos, född år 620 f.kr. Död år 560 f.kr.
.
Det var en gång en slav vid namn Androkles, vars herre var mycket hård mot honom.
Androkles stod inte ut längre, och en dag rymde han in i en skog.
Där mötte han ett rytande lejon.
Först blev Androkles rädd, men så fick han se att lejonet grät av smärta.
När Androkles kom närmare, sträckte lejonet fram sin tass.
Androkles såg en lång sticka, som fastnat i ett av lejonets tår, och drog ut stickan.
Lejonet blev så tacksamt, att det slickade Androkles hand, och följde honom till lejonets egen grotta.
Androkles stannade tillsammans med lejonet en tid, och varje dag gav sig lejonet ut för att skaffa mat åt dem båda.
En dag, när lejonet och Androkles var ute och jagade tillsammans, blev de tillfångatagna.
.
De togs till stadens cirkus.
Som underhållning skulle Androkles kastas in till lejon som inte fått mat på flera dagar, – för att de skulle vara så hungriga som möjligt.
En dag kom självaste kejsaren, för att titta på föreställningen.
Androkles leddes in till mitten utav arenan.
Så släpptes lejonet ut ur sin bur.
Med ett fruktansvärt vrål, rusade det mot den stackars slaven.
När det morrande lejonet kom närmare Androkles, stannade det plötsligt till, rullade runt, och började att slicka hans hand.
Kejsaren blev så imponerad av det han fick se, att han kallade till sig Androkles för att få en förklaring.
När Androkles berättat hela historien, blev han frisläppt.
Kejsaren släppte också lejonet fritt, och lät det återvända till skogen.
.
Av detta kan man lära, att “en god gärning alltid blir belönad.“
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >