Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
“Det vilsegångna barnet” – Svensk folksaga
.
En ung bonde, kom en kväll hem ifrån skogen, där han hade huggit ved.
Då han trädde in i stugan, frågade hans hustru honom:-”Var är gossen ?”
-”Gossen?”, svarade mannen. -”Honom har jag inte sett. Är han inte hemma ?”
- “Nej. – Var kan han då vara någonstans ?”, frågade hustrun förskräckt.
-”Han bad mig i middags, att han skulle få gå till dig i skogen. Du vet hur han längtar efter dig. Jag tyckte att det inte skulle vara farligt att låta honom gå.”, sade hustrun.
- “Du var ju inte så långt borta. Jag trodde att han skulle höra yxhuggen. Mycket noga beskrev jag hur han skulle gå, och bad honom höra väl efter, varifrån yxhuggen hördes.”, sade hustrun.
-”Jag har inte huggit så mycket ved idag…”, sade mannen, .”…utan mest sysselsatt mig med att lägga upp den huggna veden i en kast. – Måtte ingen olycka träffat gossen ! Jag går genast ut i skogen för att söka honom.”
- “Jag, olyckliga, som lät gossen gå !”, jämrade sig hustrun.
Därpå föll hon ner i bön till Gud, om sitt barns räddning.
Utanför gården, träffade bonden några av sina grannar. Han talade om sitt bekymmer för dem.
De erbjöd sig att hjälpa honom. De gick sökande åt olika håll. – De strövade fram och tillbaka.
.
Det vilsegångna barnet – svensk folksaga
.
Under att de gjorde det, så ropade de ofta gossens namn, men inget svar hördes, och inget spår av gossen fanns.
Så gick hela natten.
Följande dag uppbådades folket i byn till skallgång. Ett stort antal kvinnor och män, begav sig ut i skogen och genomströvade den åt alla håll.
Det blev kväll den dagen. Och ännu hade man inte funnit något spår efter gossen. Man blev allt fastare i den övertygelsen, att han antingen fallit ned i en bergsskreva, eller också blivit ihjälriven och bortsläpad av något vilddjur.
De sökande vände hem, men fadern kunde ej förmås därtill.
Nästan dignande av trötthet, vandrade bonden ännu, med ängsligt hjärta, av och an i den mörka skogen.
Ofta kom han åter till samma ställe, där han nyss förut hade varit.
Hoppet sviktade, men inte hans faderskärlek !
Den gav honom krafter att uthärda ännu en natt.
Modern hade blivit sjuk av sorg. Hon anklagade sig för att ha vållat sitt barns död.
Fruktan för att mannen där ute i skogen skulle göra sig något illa, ökade hennes bekymmer.
Långsamt skred nattens timmar. De fick dock en ände.
.
Det vilsegångna barnet – svensk folksaga
.
Då solen kastade sina första strålar på fönstret, tittade hustrun ut.
Där kom någon gående fram emot huset.
Det var mannen, som bar gossen på sina armar.
Hustrun sprang upp och skyndade dem till mötes.
Gossen levde ännu. Han lades på en säng, och de gav honom med största varsamhet, passande föda.
Barnet kvicknade alltmer till, och krafterna kom så småningom åter.
Nu berättade mannen för hustrun, hur han funnit gossen.
Utmattad av nattvandringen, hade han satt sig på en sten för att vila.
Morgonens första strålar, trängde fram mellan träden. Allt var tyst omkring honom.
- Endast en ensam fågel, kvittrade över hans huvud, i toppen av ett träd.
Det var fågelns morgonpsalm.
Efter det satte sig även bonden, försänkt i bön.
Han bad om att Gud måtte förlåta hustrun hennes obetänksamhet att låta gossen gå ensam ut i den ödsliga skogen.
Bonden bad också om att, om gossen ännu levde, så måste Gud styra så att gossen kom tillbaka till dem.
.
Det vilsegångna barnet – svensk folksaga
.
Därefter steg han upp för att gå hem. Allt hopp om att finna sonen hade han nämligen nu förlorat.
Men, just som han började sin tunga vandring, märkte han något skymta fram under ett nyligen ikullfallet träd, vars barrtäta grenar sträckte sig ut över marken liksom ett ristak, över en låg koja.
Han gick närmare, för att se vad det var. – Det var en fot.
Då han böjde undan grenarna, fick han se sonen ligga där, sovande.
Sonen var blek, som om han vore död.
Gossen slog upp ögonen, och fadern tog honom jublande i sina armar.
- Nu var det så gossens tur att berätta, hur han hade haft det.
Han hade i början gått den väg, som modern hade visat honom. Men snart fick han se bär växa bredvid stigen.
Pojken började äta av dem, och lockades på det viset att gå allt längre bort från vägen.
Så mycket längre bort, att han inte såg likadana blommor, som han sett hemma på gården.
Efter en stund, ville han söka upp fadern, men nu fann han inte vägen.
Pojken sprang gråtande omkring, och ropade på fadern, men ingen hörde honom.
.
Det vilsegångna barnet – svensk folksaga
.
Då det blev mörkt, hade sonen lagt sig under några buskar och somnat.
Följande dag hade han även då, sprungit omkring och letat efter fadern.
Gossen hade ätit de få bär som han träffat på, och druckit ur en liten skogsbäck.
Då han inte orkat gå längre, hade han lagt sig ned under det ikullfallna trädets grenar.
Hur länge han hade legat där, visste han inte.
Han tyckte sig någon gång ha hört sitt namn ropas, men han förmådde inte svara.
Gossen mindes att han drömt att trädgrenarna skilde sig åt, och att en ängel steg ned från himmelen på en ljus trappa, och att ängeln kom till honom och torkade av hans tårar med breda, vackra blomblad, och lade fullt av blommor omkring honom, och viskade: “Sörj inte ! Din far kommer nog och söker upp dig.”
Sedan tyckte sonen att ängeln göt ur en skål, några läskande droppar, på hans torra läppar.
Sedan gossen slutat berätta, tackade föräldrarna Gud, som i sin nåd styrt så, att de återfått sitt förlorade barn.
.
- Slut -
.
Den här svenska folksagan, som ju har vissa likheter med “Sagan om Hans och Greta”, hittades för första gången nedtecknad i P.A. Norsteds och söners sagosamling “Läsebok för folkskolan”, utgiven år 1899.
Ordet kast, som förekommer i den här sagan, betyder “inhägnad”, eller “avdelning”. Från början var ordet kast en måttenhet, med vilket man mätte hur mycket strömming (fisk) man fångat. Men just i den här sagan, har ordet förmodligen innebörden “inhägnad”, eftersom det har med vedstapling att göra.
.
Kommentera här
.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >