Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
“Tuppen och hönan som skulle flytta”
.- Hela den svenska folksagan.
.
Det var en gång en tupp och en höna, som gick på sophögen och krafsade.
Då fick tuppen höra hur gubben sade till gumman, att hönsen gjorde så mycket ogagn, så att det vore bäst att ta livet av dem.
Och detta talade tuppen om för hönan och han sade, att när husbondfolket var så otacksamt, så kunde lika gärna tuppen och hönan flytta sin väg, och det tyckte nog hönan också, men hon orkade inte gå så långt, sade hon.
Det visste nog tuppen råd för, ty han hade hittat en gammal slev på sopbacken. Den satte hönan sig i, och tuppen spände sig för, och så reste de i väg.
Rätt som det var så mötte de en katt.
“Goddag, gott folk !” Sade katten, “vart skall ni gå ?”
“Ut i världen och söka ett nytt hem !” Sade tuppen.
“Får jag åka med ?” Frågade katten.
“Ja, sätt dej bakpå, men akta min hustrus kappa !” Sade tuppen.
Så åkte de en bit, och så mötte de en gås.
“Goddag, gott folk”, sade gåsen, “vart skall ni hän ?”
.
“Ut i världen och söka oss ett nytt hem !” Sade tuppen.
“Får jag åka med ?” Frågade gåsen.
“Jadå, sätt dej bakpå, men akta min hustrus kappa !” Sade tuppen.
Sedan åkte de en bit, och så mötte de en gris.
“Goddag, gott folk !” Sade grisen, “vart skall ni ?”
“Ut i världen och söka oss ett nytt hem !” Sade tuppen.
“Får jag åka med ?” Frågade grisen.
“Jadå, sätt dej bakpå, men akta min hustrus kappa !” Sade tuppen.
Så åkte de en bit igen, och så mötte de en oxe.
“Goddag, gott folk !” Sade oxen, “vart skall ni fara ?”
“Ut i världen och söka oss ett nytt hem !” Sade tuppen.
“Får jag åka med ?” Frågade oxen.
“Jadå, sätt dej bakpå, men akta min hustrus kappa !” Sade tuppen.
Så åkte de igen, men när det led fram emot natten, så blev tuppen trött. Då tyckte de att det var bäst att vända om hem igen, eftersom de ej funnit något nytt hem, och det gjorde de.
.
“Tuppen och hönan som skulle flytta” – svensk folksaga
.
När de kom hem, så var stugan tom, för gubben och gumman var ute och letade efter dem.
Då sade tuppen att de skulle vakta huset för tjuvar, och så satte katten sig i spisen, hönan sig under bordet, gåsen sig på bordet, tuppen sig på skåpet, grisen lade sig i förstugan, och oxen och hästen vid stättan.
Rätt som det var så kom det tjuvar, för de trodde att ingen var hemma.
När tjuvarna kom in, så försökte de blåsa eld i spisen för att kunna se i stugan, men då började katten på att spotta och klösa dem, och kastade aska i ögonen på dem.
Då blev tjuvarna rädda och sprang till bordet, för att känna efter om det fanns tändstickor där.
Men gåsen nöp dem i fingrarna, och hönan hackade dem i benen, så att de rusade därifrån, till skåpet, för att rafsa till sig lite mat.
Men det gick inte bättre för dem där, ty tuppen slog dem om öronen med vingarna.
Då blev tjuvarna förfärade och rusade ut, så att de väckte grisen, som började gallskrika, och när de kom till stättan, så stod oxen där och stångade dem, så att det var knappt att de kom undan med livet.
En liten bit ifrån stugan, så mötte tjuvarna gubben och gumman, som skulle gå hem.
.
“För all del, gå inte till den där stugan !” Sade tjuvarna, “vi var nyss där för att stjäla, men det höll på att gå oss illa, för när vi skulle blåsa eld i spisen, så satt där en ilsken käring som började spotta på oss och klöste oss i ögonen.
- När vi kom till bordet, så satt där en skomakare under bordet och stack oss i benen med en syl, och på bordet satt en skräddare, som klippte oss i fingrarna.
På skåpet satt en gubbe, som slog oss om öronen med ett par vedträn, och förstugan var full av ungar, som skrek värre än grisar.
Men vid stättan, så var det allra värst, för där stod en karl och stack oss med gödselgrepar, så vi hade så när satt livet till.
- Så dit skall ni inte gå, om ni vill stjäla !” Sade tjuvarna.
Gubben och gumman, de undrade just vad för folk, som kommit i deras stuga och gjort en så rejäl tjänst, – att de kört bort tjuvarna åt dem.
Men när de kom hem, och fick se att det var tuppen och hönan, som hade försvarat huset och som dessutom dragit hem så många nyttiga djur åt dem,
så lovade de att aldrig skulle de gräla på dem för att de sparkade i sophögen mer, och aldrig skulle de slakta dem, utan tuppen och hönan skulle få leva så länge de ville,
- och det gjorde de också.
.
Slut
.
Ordförklaring
Med ordet “stätta”, menas förmodligen här ett slags stege som brukar finnas placerad över djurstängsel, så att inga djur kan passera, men däremot människor.
( Lilla uppslagsboken )
.
Hade sagan någon sensmoral för dej ?
.
Läs om en dansföreställning som har gjorts på sagans tema
http://antroposofi.org/tuppen/index.htm
.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >