Kokt Hans o Greta.nu » Så här lagar du ett sprucket kretskort

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

    Annons/Ad:

Så här lagar du ett sprucket kretskort

_____

Har du tappat elektronik i backen ?

Eller råkat trampa på ett kretskort, så att det gått sönder ?

- Så här kan du laga ett kretskort som har “gått av på mitten”.

Det är LÄTT GJORT att råka spräcka ett kretskort. Kretskort är ofta rätt så tunna och det behövs bara en liten stöt, eller ett “knyck” i en elektronisk apparat, så kan kretskortet, eller mönsterkortet, som det också kallas, gå av. Det bästa i ett sådant läge, är att lämna in sitt avbrutna kretskort till ett proffs, tex till en TV-reparatör, men om man vill utmana sitt eget kunnande, eller inte har råd att lämna in kretskortet, kan man försöka att laga det själv.

Kretskortet, som inte sällan är tillverkat i teflon, eller i glasfiber, går ofta av där kortet är som sprödast, det vill säga, där det går flest ledningsbanor. Ledningsbanorna, som består av något metallmaterial, exempelvis koppar, ibland med skyddsfolie över sig, gör kretskortet skört. När ett kretskort knäcks, så bryts signaltrafiken, som går kors och tvärs över hela kretskortet och man måste då försöka att brygga signalerna över sprickan som uppstått. Detta är inte så lätt. Det gäller att de bryggningar man gör, får ungefär samma elektriska motstånd som ledningsbanorna har.

Det finns olika typer av kretskort, men principen för alla kretskort är densamma. Det gäller att brygga de elektriska signalerna över sprickan. Och det gör man bäst med hjälp av lödning.

Förr i världen rekommenderades ofta att man skulle laga kretskort med “konduktivt silverlack”, som man i princip bara behövde pensla över sprickan på ledningsbanan, men detta har visat sig inte hålla ordentligt, och silverlack är nu för tiden mycket svårt att få tag i. Inte heller den ledande silverpasta som man använder till kylning av processorer är helt säker, då den är flytande och skulle kunna orsaka kortslutning. Det är därför bäst att löda.

Man skall först värma upp ledningsbanan, sedan lägga på ett silvermättat lödtenn. (Helst skall det vara guld i lödtennet, för att ta bort oxidation, och förbättra kontakt, men det är nog svårt att få tag i). Och om sprickan på kretskortet är stor, kan man behöva bygla med metalltråd, eller silverbleck över brottet, för att på så sätt göra en “bro” över sprickan.

.

Detta behöver du:

Jordad lödkolv 25-40 Watt med tunn spets, Silvermättat flussat lödtenn utan bly, Radiotång, Tennsug, Metalltrassel eller fuktad svamp, eventuellt metalltråd eller silverbleck, Epoxylim och Andningsskydd.

.

Så här går du tillväga:

.

1. FIXERA KRETSKORTET

På med andningsskyddet. Börja med att limma ihop kretskortet med ett kontaktlim, eller Epoxylim och fixera det sedan, så att du kan se att ledningsbanorna på vardera sidan om sprickan, sitter rätt i förhållande till varandra. Det bästa är om du kan ha kvar kretskortet i apparathöljet och fixera det med de tillhörande skruvarna. Då brukar det bli stadigast.

.

2. VÄRM UPP LÖDKOLVEN

Nu håller du lödkolven i ena handen och lite lödtenn i den andra handen, sedan “retar” du spetsen med lödtenn, så spetsen blir het och börjar ryka. Varpå du torkar av spetsen mot lite metalltrassel, eller mot en fuktad svamp. Allt detta värmer upp kolvens spets och gör den redo för lödning.

.

3. LÖD PÅ EN STRÄNG LÖDTENN ÖVER SPRICKAN

Sedan sätter du lödkolvens spets lite snett emot ledningsbanan och värmer upp banan i 5-6 sekunder, därefter för du en bit lödtenn mot lödkolvens spets, OCH ned mot ledningsbanan, och “drar ut” en liten sträng av lödtenn över sprickan. Alternativt kan du bara sätta lite lödtenn ytterst, på lödkolvens spets, och föra spetsen över sprickan.

- FÄRDIGT !

.

OM DU MÅSTE BYGLA KRETSKORTET

Om sprickan är stor, kan man behöva bygla sprickan med metalltråd, eller silverbleck istället. Då gör du så här:

Först förtennar du ledningsbanan på bägge sidor om sprickan, så att det blir två stycken löd-öar en bit in på vardera sidan. Sedan förtennar du även metalltråden, eller silverblecket. När du gjort förtenningen, är det dags att fästa “bygeln”, först på ena sidan, och sedan på andra sidan om sprickan. Du värmer bara upp löd-ön med lödkolven och sätter, med hjälp av radiotången, samtidigt dit tråden, eller blecket. Efter 5-10 sekunder integrerar lödtennet och du kan ta bort lödkolven. Gör likadant på den andra sidan om sprickan.

När du bryggat den första ledningsbanan, är det bara att gå vidare till nästa. Och nästa. Och så vidare. Och när du är klar med den ena sidan av kretskortet, kan du behöva vända på det och göra likadant på den andra sidan. Vissa kretskort har nämligen ledningsbanor på bägge sidor. Det kan vara bra att dela upp arbetet och bara göra några få lödningar varje dag. Det är ett ganska omfattande arbete som tar mycket av ens koncentration och energi.

.

Observera:

Du får inte värma upp en ledningsbana allt för länge, för då kan den släppa från kretskortet och då uppstår nya problem, som är ännu svårare att lösa. Och, om kretskortet du vill laga har grön skyddsfolie över ledningsbanorna, kan du behöva skrapa bort lite folie innan du lägger på lödtenn. Men, det märker man rätt så tydligt huruvida det är koppar, eller skyddsfolie på banorna.

OCH, om kretskortet består av kopparbanor, som ligger inuti kretskortet, då går kretskortet INTE att laga. Då är det bara att slänga hela kortet. Det är bara om kortet har ytliga ledningsbanor, som det är möjligt att reparera det.

Om du följer mina råd, är det ungefär 50 % chans att din apparat börjar fungera igen. Och glöm inte: Du har ju inget att förlora…

Lycka till !

.

Mer info om lödning:

http://www.ne.se/l%C3%B6dning

Bild på ett sprucket kretskort:

http://www.visit.se/~lakan/700_1.jpg

Mer information om kretskort (mönsterkort):

http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6nsterkort

  Kommentera

  Gå  till  början  av  bloggen

Fakta är hämtade från Norstedts PLUS, Prismas uppslagsbok, Lilla Focus, samt från Metallindustrins handbok, Teknografiska institutet.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=5514

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:

Andra läser också: (Others also read):

     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Mer på samma ämne: (More on the same topic):

.
Sök vad du vill: / Search what you want: .

Andra närbesläktade ämnen: / More related topics:

.

Skicka in en kommentar: / Leave a Reply:


KHOG/Ih Z 8 (622x250)

Sök i svenska Wikipedia:
Search english Wikipedia:

-----
Sök synonymer:
Search synonyms:

-----
Sök bilder:
Search images:

-----
Sök i Youtube:
Search Youtube:


Gå till artikelns start, här > / Go to Top, here >

Gå till menyn, här > / Go to Menu, here >




Annons/Ad:



Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu