Kokt Hans o Greta.nu » “Den långa lögnen” – skånsk folksaga

- Vi skickar ut cookies ! - We send cookies ! LÄS MER > / READ MORE > X

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

    Annons/Ad:

“Den långa lögnen” – skånsk folksaga

- Berömd svensk “lögnsaga”, nedtecknad av Eva Wigström -

.

En morgon, tidigt på dagen, steg jag upp och tände tuppen innan tändstickorna gol.

Och sedan betade jag min kärra och smorde min märr och körde in sju lass regn innan höstrågen började falla.

Sedan körde jag till Möllan, och när jag kom till Långalid stod solen där, men höstackarna gick upp och när jag så kom till möllan, var möllardrängen låst och mölledörren hade gått och ätit frukost.

Då slog jag säd i kon och vatten i skon och så fick jag mälden med mig hem.

Men när jag kom hem, hade min gamla mor brödkakan i himmelen och solen i bakugnen.

Hon sade:

“Gå ut i skogen och jaga alla farliga djur, både sill, pölsa, och bröd och andra också.”

Men vad hände då ?

Jo, jag sprang rakt på ett träd och skrapade skinnet av trädet och barken av knäet och stötte min näsa mot en gren !

Näsan svullnade upp så jag var tvungen att skicka bud i arton länder.

I varje stad var där arton slaktare och varje slaktare hade femtio gesäller.

De stod i sju dar och högg på min näsa och sen körde de i städer och byar och sålde den som kalvkött för tre kronor kilot.

Men när jag kom till Helsingborg, stod det en jäkel i var dörr och slog mig i röven med en stake och sade att jag aldrig hade varit där förr.

Galen blev jag och åkte till Hälsingör, där jag köpte mig ett pund hör, men den var skör, för den hade växt på ett stenrör.


Så körde jag till Ödåkra och köpte mig en brödkaka.

Den bet jag på så det knaka och jag tittade mig tillbaka.

Sen for jag till Häljarps å, – där fick jag med mig alla Häljarps döttrar, som var komna från Helge å.

De skulle till Råå, för att köra vattnet därifrå.

Och så satte de eld i en milslång sjö och så brände de upp den så att all fisken blev stekt.

Sedan skickade mor min mig till den katolske prästen med en liten ost.

Jag hälsade från mor att här fick han en liten ostaskit, för hon kunde inte göra den större.

Så skulle jag köra den katolske prästen ut i socken och då kom vi till världens längsta hus.

Det var så långt, att när de ledde en ko till tjuren i den ena änden så kalvade hon innan hon hunnit till den andra.

Och där var en tjur så stor att när det satt en trumpetblåsare på vart horn, hörde de inte varandras blåsande.

Där kom ut en välväxt man med byxor av glas och fickor av ålaskinn, med bastu på näsan och vårta på tanden och gärdsgårdsgrindar om halsen.

Han haltade på det ena örat och stammade på armbågen.

Han hade en späd pojke och en som var mindre.

Hustrun hans, låg mitt utanför dörren och ville dö.

Ett stycke längre bort kom där en liten fågel och den släppte ett så stort ägg, att det var knappt vi kunde köra ikring det.

Jag skickade bud i arton kyrksocknar att de skulle komma med stänger, stakar, båtshakar, metkrokar och allehanda andra sådana fingerborgsverktyg.

Vi lyckades välta på det där ägget så att vitan ramlade ut och dränkte alla dessa arton kyrksocknar, så när som på mig och fem man som blev bärgade.

Vi var klättermästare i Spanien, klev upp på ett ektak och fick tag i en bok och kom sen på en järnharv och seglade i land med den.

När vi väl kommit fram hittade vi sju lispund stekt ål på var harvpinne.

Sen skulle jag segla hem till min mors gård.

.

När jag kom mitt på skeppet, sprack havet och jag förlorade all min fina strida säd som jag hade köpt, en hel vantetumme full.

Säden flöt och sjönk, så jag tog upp fyra handsktummar, som mor min bryggde som skomakareöl.

Det ölet blev så starkt och varmt, att när jag förde ner fingret till knogen, gick skinnet av till armbågen.

Så många som drack av ölet blev yra i tårna och löpte rakt genom hus och gärdesgårdar och slog stora hål i luften.

Detta inträffade förlidet års jul vid midsommar när myggan stångade ihjäl tjuren.

Och alltsammans hände i Bockskinns socken, vid den krokiga björkstenen bakom linbyxgarvarens hus.

Inte långt därefter körde far och jag och grannens dräng för att hämta potatisjäklarna från skogen.

Far körde före och jag bakefter.

Men så märkte jag att jag hade tappat min rara, goda matpåse, som bestod av linlärftskaka och hamplärftsost och en sex kilo tung smörask med ett lass sjötong på.

Då skulle jag springa och leta upp matsäcken och hamnade på en gård.

Där kom det utspringande en halt katt som tuggade lingon.

Där födde de skräddare med nål och tråd och pressjärn och syring och skomakare med lästhaken och lästknippan och skomakarehammaren i näven.

Där mältade de malt till storgårdsöl.

De slog sju skäppor agnar mellan karet och väggen.

Ölet tillreddes i så stora mängder, att jag fick springa till Jatekolia och låna två trillinge-kar.

När jag så kom ett stycke på vägen, mötte jag ölet, som rann hemåt som lervatten.

Jag for upp i en potatisåker och skulle stjäla mig några rovor, men då kom han som ägde den och sade:

“Går du här och trampar ner mina bönor, och jag som inte äger mer än de här ärterna !”

Sen tog han en jordklump och slog mig i ansiktet med ett körsbär.


Jag blev arg och laddade mina vadmalsbyxor och sköt sju mil in i en tumslång korvsnopp.

Sedan kom jag till ett ställe där en rävhona hade ynglat sju ungar.

Där klev jag upp i en björktuva och bröt ner en furutopp och slog sju revben av en gammal hästskalle.

Så skulle jag besiktiga ett klocktorn.

Men när jag kom upp på det nittonde galoppet och det artonde trappsteget, kom där en pojke glupandes efter mig och jag ramlade ner och slog sju revben av min fars gamla linnetröja, så att jag låg sju runda brödkaketimmar innan jag kunde dåna.

Sen kom jag till en man i Vala.

Han hade en höna som kunde både göra och gala, både dricka och spy så mycket som fyra och tjugo kor kan mjölka.

Han gjorde sig en släde ny för att köra till Stockholms by och sälja sin höna.

Strax kom där en köpman fram och sa:

“Vill du lägga din höna där på ett bord, så ska hon strax få gevär !”

Hönan blev rädd och flög och fladdrade över byar och kyrkor.

Klockaren kom ut för att glo och gapa, om inte den hönan skulle komma tillbaka.

Men istället kom där en rödbläsig gubbe, ridande på ett gråskäggigt ök.

Han skulle rida till tinget och vittna om den tösen, som hade barn med den karlen som bodde vid den ihålige bokstenen.

Han, ni vet, som springer med ett besporrat ök och rider på kvast och raka.

Möter du honom, så kan du få rida tillbaka !

- SLUT -

.

Information om sagan:

Den här folksagan “Den långa lögnen”, eller som den också kallas “Långa lögnen”, är nedtecknad av den skånska författarinnan och sagosamlaren Eva Wigström, och finns med i hennes sagoantologi “Sagor och äventyr nedtecknade i Skåne”.

Geografiskt härstammar sagan från Kropps socken i Luggude härad, i nordvästra Skåne.

Denna saga – liksom alla folksagor – har berättats från person till person i flera generationer och sagotypen som den här sagan representerar, kan kallas för “lögnsaga”, eftersom det mesta i sagans innehåll är helt uppåt väggarna galet och felaktigt.

Eva Wigström, som ibland använde pseudonymen “Ave”, skrev åtskilliga böcker om sydsvenska folksagor, bland andra “Byhistorier och skämtsägner”, “Från herresäten och bondgårdar”, “Skånska visor, sagor och sägner”, med flera.

.

Ordförklaringar:

Möllan = Kortform för Möllevången, stadsdel i Malmö

Mälden = Spannmål som skall malas

Hälsingör = Gammal stavning av staden Helsingör (Fram till år 1971)

Harv = Jordbruksredskap som man använder för att luckra upp jordytan

Lispund = Gammal viktenhet, egentligen: liviskt pund

Gesäll = Person som har utbildat sig och fått diplom inom sitt yrke, en sorts expert

Harvpinne = Redskap till en harv

Lärft = Enkla stadiga tyger av varierande växttyp

Pressjärn = Strykjärn som man använder till pressning

Syring = Fingerborg med öppen topp, som används när man syr i läder

Lästhake, lästknippa = Verktyg för skomakare vid tillverkning av skor (lästning)

Furutopp = Toppen av ett tallträd

.

    Kommentera här !

.

    HOME


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=25937

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:

Andra läser också: (Others also read):

     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Mer på samma ämne: (More on the same topic):

.
Sök vad du vill: / Search what you want: .

Andra närbesläktade ämnen: / More related topics:

.

Skicka in en kommentar: / Leave a Reply:


KHOG/Ih Z 8 (622x250)

Sök i svenska Wikipedia:
Search english Wikipedia:

-----
Sök synonymer:
Search synonyms:

-----
Sök bilder:
Search images:

-----
Sök i Youtube:
Search Youtube:


Gå till artikelns start, här > / Go to Top, here >

Gå till menyn, här > / Go to Menu, here >




Annons/Ad:



Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu