Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
Melodikryssfakta !
Melodikrysset, - det livskraftiga frågeprogrammet från Sveriges Radio, grundades redan i mitten på sextiotalet av några personer ur dåvarande radioledningen – bland andra Jan-E Israelsson, Georg “Tuppen” Eliasson, Ulf Peder Olrog och Bengt Haslum.
Korsordsmakare vid den tiden var Elve Hultqvist som arbetade på tidningen Röster i Radio.
Det hela började som en enkel sommarföljetong år 1965, men har sedan dess fortsatt att sändas i princip varje vecka.
.
Populariteten kvar efter alla år
Det märkliga med Melodikrysset är att programmet alltid har lockat mängder av publik.
Man har ständigt över miljonen lyssnare, trots det ökade utbud som har uppstått de senaste åren. Och med detta en hårdnande konkurrens att kämpa mot.
Man bör vara medveten om att när Melodikrysset startade, var det en helt annan tid.
Det fanns endast ett fåtal radiokanaler och många hade inte ens skaffat TV. Och av dem som hade TV, satt många och häckade framför svartvita TV-apparater.
Att Melodikrysset har stått sig under alla år – trots stenhård konkurrens – kanske kan förklaras med “igenkänningsfaktorn”: tryggheten, plus att det är en lagom utmanande frågekompott, och att tiden ‘tio till elva’ på lördag förmiddag är en perfekt vald tid ?
Även programledarens popularitet kan här väga in, eftersom ju Sveriges Radio verkar gå efter devisen: “Ju högre lön man ger programledaren, destå populärare blir han”.
.
Svårighetsgraden och döden de största hoten
Att behålla programmets lyssnartäthet under alla år är en mycket svår balansgång.
Skapar man ett för lätt kryss, då finns risken att många lyssnare inte finner någon utmaning i att lösa krysset.
Och skapar man ett för svårt kryss – ja, då uppstår den självklara konsekvensen att lyssnarna faller ifrån på grund av att de tycker att de inte klarar av att lösa krysset.
Ett annat stort hot mot Melodikrysset är att någon i familjen går bort, eftersom många löser krysset familjevis. Och när ena partnern dör, finns risken att man inte längre finner någon lust att lösa krysset.
Att behålla lyssnarna, är därför som att balansera på en mycket tunn knivsegg. Något som de olika programledarna hittills har klarat med bravur, måste man väl säga.
.
Programledaren som gör “allt”
Programmets format har förändrats en del genom åren.
Från början hade man en extern korsordsmakare och den som ledde programmet – Peter Granberg – hade endast rollen som programledare.
Nu för tiden har programledaren en större roll, då denne både skall konstruera själva krysset, vara programledare, samt vara den övergripande “hjärnan” bakom programmets fortsatta utveckling.
Programledaren skall alltså vara kaptenen på båten – något som blir svårare och svårare i och med tätnande konkurrens och minskat konsumerande av traditionella medier.
.
Fördelar med en extern korsordsmakare
Melodikrysset är långt ifrån något objektivt program, utan speglar många gånger programledarens personliga musiksmak, åsikter och stil.
Och vissa artister har varit med så misstänkt många gånger att man nästan börjar tro att de har betalat sig in i Melodikrysset.
Det enda som skulle kunna anses objektivt är att akterna som spelas upp i programmet spänner över flera generationer så att hela familjen skall kunna vara delaktig i frågesporten – något som förresten finns nedtecknat i programmets grunduppdrag.
Men det finns tydliga nackdelar med att ha en programledare som gör allt, nämligen att det finns risk att personen till slut får idétorka och konstruerar krysset på ren rutin, vilket kan resultera i att frågestunden blir alltför inkörd och torftig.
Ibland kommer till exempel samma frågor upp vecka efter vecka – något man skulle kunna minska risken för genom att ständigt anlita externa korsordsmakare.
.
Gynnar kommersen och dem som kan stava
Melodikrysset gynnar inte sällan kommersiella intressen, trots att det är förbjudet enligt lag.
Programledaren gör ofta reklam för boksläpp, bokmässor, Melodifestivalen, konserter, skivsläpp, eller för artister som programledaren har en personlig relation till.
Melodikrysset ställer även hårda krav på lyssnarna.
Det räcker inte med att man kan själva svaren på frågorna – alla svaren skall dessutom vara rätt stavade.
Det är många människor som har löst och skickat in Melodikrysset varje vecka sedan mitten av sextiotalet, men som aldrig har vunnit några priser. Detta är ofta människor som har svårt med stavningen.
Visst kan man förstå att krysslösningarna behöver vara rätt stavade, men man kan samtidigt tycka att de som enträget har skickat in krysskupongen i över femtio år, kanske borde få någon form av tack från Sveriges Radio ?
Och varför skall de sämst ställda i samhället – de som inte kan stava – alltid vara de som drabbas hårdast ?
.
Hur går ett liveframträdande till ?
Melodikrysset åker regelbundet ut på liveturnéer i landet.
Detta går till så att man ställer upp en stor scen på någon plats i Sverige och låter radiolyssnarna sitta framför scenen och vara delaktiga i programmet med glada tillrop, applåder och krysslösande.
Anders Eldeman går ofta ner i publiken och pratar med vissa och hjälper även ibland till att lösa de klurigaste frågorna.
Med på turnéerna är Sveriges Radios teknikbuss, den så kallade OB-bussen, någon tekniker, Anders Eldeman själv och ibland en medhjälpare till Anders Eldeman.
Innan sändningen får de som vill, ta ett extra stort kryssformulär så att de kan vara med och kryssa i direktsändning.
Eldeman använder ett så kallat atomur i sändningen – en klocka som utgår från atomernas resonansfrekvens och som går så gott som helt rätt. Detta för att Eldeman skall kunna hålla reda på den exakta tiden i programmet.
Anders Eldeman gör i slutet av sändningarna ofta reklam för ett lokalt matställe eller liknande – något som naturligtvis även det är förbjudet enligt lagen om Public Service.
.
Sände direkt från köket
Den åttonde november år 2014 inträffade något mycket speciellt för Melodikrysset.
Man gjorde något som man ej på femtio år hade gjort – man sände nämligen hemifrån en lyssnares kök.
Det var den trogna melodikryssaren Louise Carlsson som vann besöket, genom att hon hade skickat in pengar till tävlingen “Musikhjälpen”.
Anders Eldeman kom därför hem till Louise Carlssons föräldrars villa i Hallstorp utanför Vänersborg och sände hela programmet.
- En mycket kul idé, kan man tycka.
.
Ärvde hela skivsamlingen
Den numera bortgångne skivsamlaren och programledaren Lars-Göran Frisk, som hade radioprogrammet “Skivor från Vetlanda”, testamenterade för några år sedan hela sin skivsamling till Melodikryssets nuvarande programledare Anders Eldeman. Skivsamlingen består av över 100.000 skivor.
Detta innebär ju att Anders Eldeman har många inspelningar att ta av, när han konstruerar krysset – ett kryss som får in mellan 35.000 och 50.000 lösningar per vecka !
.
Melodikryssets framtid
Att förutspå framtiden för Melodikrysset är mycket svårt. Vad som helst kan ju hända. Men en gissning är att programmet fortsätter ett bra tag till, även om Sveriges Radio ju har lagt ned betydligt populärare program förr.
Melodikrysset kommer nog att leva vidare, tack vare den höga igenkänningsfaktorn och den lagom svåra frågekompotten,
dock med önskan om lite mindre förutsägbarhet och färre torftiga frågor.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >