Kokt Hans o Greta.nu

Kokt Hans o Greta.nu

Välkommen till webbplatsen "Kokthansogreta.nu" - En journalistisk webbplats, startad år 2009, som består av konsumentjournalistik, litteratur, kåserier, och molnbaserade appar !

Welcome to our website "Kokthansogreta.nu" - A journalistic website, started in 2009, composed of consumer journalism, literature, columns, and cloud-based apps !


KHOG/Ih Z 2 (982x120)

Så lurar COOP:s butikschefer dig på pengar

- och så minskar du risken att drabbas !

Coop anger pantpriserna exklusive pant, trots att panten är en kostnad för kunden / De tar högre priser i kassan, än vad som står på hylletiketterna / “Glömmer” att dra av mängdrabatter i kassan / “Glömmer” att inkludera medlemsrabatter i priset / Skriver 15.95 på prislapparna, för att matvarorna skall verka billigare än vad de egentligen är…

_____

- Brukar du handla på Coop ?

Var då mycket uppmärksam !

Coop-cheferna lurar pengarna av dig – och du märker inget !

Nu har vi på redaktionen, under cirka fyra års tid, granskat livsmedelskedjan Coop AB (Konsum).

Coop är en mataffärskedja som drivs av Coop Butiker och Stormarknader AB, och av Kooperativa Förbundet (KF).

Vår granskning har visat att butikscheferna i de enskilda Coop-butikerna, men även chefer högre upp i hierarkin på koncernnivå, lurar av dig dina slantar, och har så gjort i många år, genom sin bristande affärsmoral och sitt ohederliga beteende.

Våra undersökningar har visat att Coop, tillsammans med ICA, är de två största bedrägeri-organisationerna som vi har i Sverige idag.

På grund av dessa dagligvarukedjors storlek och dominans på marknaden, och omfattningen av bedrägerierna, så lurar dessa butikskedjor av svenska folket mer pengar varje år, än samtliga kriminella motorcykelklubbar och försäkringsbolag tillsammans. Och det är mångmiljonbelopp varje månad vi talar om.

Men det är paradoxalt nog de sistnämnda, som alltid får betydligt mer medialt utrymme.

Ett av de områden där cheferna inom Coop försöker att lura dig på pengar, är när de anger dryckespriserna på hyllkanterna.

Våra undersökningar har visat att på glasflaskor är det nittio öre i pant, på femtiocentiliters plastflaskor (så kallade PET-flaskor) och på burkar är det en krona i pant, och på större PET-flaskor är det två kronor i pant.

När man pantar dessa dryckesbehållare, får man alltså pengar tillbaka.

Systemet med pant, används för att bibehålla kretsloppet på dryckesbehållare,

- för att returföretagen skall kunna få tillbaka och återvinna förpackningarna.

Detta anses vara bra för miljön.

Men problemet är att Coops butikschefer anger dryckespriserna exklusive pant (utan pant) på prislapparna, trots att panten är en kostnad för kunden, och att priset därför borde vara inklusive pant.

Det är först när kunden har pantat tomburken eller tomflaskan, som kundens kostnad för panten försvinner.

Och det är ju långt ifrån alla kunder som överhuvudtaget pantar sin dryck – och då kvarstår ju kostnaden.

Om vi här drar en liknelse med om du skulle köpa en banan, och vi leker med tanken att det bara skulle vara innandömet på bananen som är prissatt ute i butiken. – Men i kassan får du betala även för bananskalet,

och om du sedan slänger bananskalet i en kompostbehållare, får du pengar tillbaka.

- Det vore kanske inte så smidigt ?

Vi på redaktionen anser att alla kostnader skall ingå tydligt i priset, så att kunderna lättare skall kunna bedöma hur mycket handlingen kommer att kosta, och hur mycket man har råd att köpa inne i matbutiken.

Men den här problematiken bryr sig inte cheferna inom kooperativa någonting om.

Vidare har vår granskning visat, att Coop över lag har lägre priser på etiketterna på hyllkanterna, än vad som tas ut i kassan.

I våra tester har vi sett att det kan skilja så mycket som fem kronor per vara.

Det här resulterar i att kunderna tycker att varorna verkar väldigt billiga ute i butiken, men när kunderna sedan skall betala i kassan, så har Coop “smyghöjt” produkten i kassasystemet, utan att underrätta kunderna om det.

Det här gör att kunderna, generellt sett, plockar fler varor än vad de egentligen har “råd” med.

.

- Sitter i möte om hur de skall kunna lura ännu mer pengar av dig…

Coops butikschefer har även satt i system att strunta i att dra av de mängdrabatter som finns på reklamskyltar ute i butikerna.

Det kan exempelvis vara reklam för “tre gurkor för tjugo kronor”.

Men när kunden har plockat tre gurkor, och skall betala,

då visar det sig ofta att Coop istället har tagit ut ett styckpris för gurkorna,

vilket alltså blir dyrare för kunden.

Det är uppenbarligen ytterst viktigt för Coop att få locka kunderna med mängdrabatter, för att öka sin merförsäljning,

men att sedan stå för mängdrabatterna hela vägen – det förefaller inte vara lika viktigt.

Det fjärde området som vår granskning innefattar, gäller de reklamutskick som Coop gör.

Ofta står det medlemsrabatter angivna i reklambroschyrerna – för att locka kunder till butiken,

det vill säga, – de som är medlemmar i Coop, får en viss vara till ett rabatterat pris.

Men enligt vår granskning är det vanligt att Coop-cheferna inte drar av medlemsrabatten på priset när kunden betalar, utan kunden får betala ordinarie pris, vilket ju gör att kunden har lockats till butiken helt i onödan.

Och det är vanligt att kunderna inte märker att de har gått miste om rabatten, eftersom många kunder inte tar kvitto,

- och de kunder som tar kvitto, kontrollerar sällan summorna ordentligt.

Det femte och sista området inom vilket Coop blåser dig på pengar, är att de anger priserna öresvis.

Det kan exempelvis stå 16,95 på en vara.

Den här prissättningen orsakar att produkten ju kostar snarare sjutton kronor än sexton kronor,

men det pris som många kunder uppfattar på hyllorna, är kronpriset “16″.

- Inte minst de människor som lider av någon form av funktionsnedsättning, exempelvis förståndsnedsättning, eller synnedsättning.

Man brukar räkna med att cirka åttio procent av befolkningen har någon typ av synnedsättning.

- Och på dessa stackars synnedsatta människor, gör alltså Coop rejäla vinster.

Antalet Coop-butiker har stadigt minskat de senaste åren, på grund av att de har gått i konkurs, och fler och fler småorter har förlorat sina Coop-butiker,

därför att just dessa butiker inte har förmått att lura av kunderna tillräckligt mycket pengar, för att butikerna skall kunna fortleva.

Ofta läggs butikerna på dessa mindre orter ned, och Coop fokuserar istället all sin försäljning i de Coop-butiker som finns på de större orterna i landet.

- Där är kundvolymen större, och det är därför möjligt att lura av fler kunder deras pengar, och därigenom kan Coop-butikerna på de större orterna, med hjälp av momssänkningar, lättnader av arbetsgivaravgifter, och andra av samhället stödda åtgärder, hålla näsan över vattenytan ett tag till.

När vi på redaktionen har kontaktat ledningen för Coop, så har det inte gått att få tag i någon utav dem, på grund av att de endera har haft utbildningsdag, eller suttit i ledningsmöte.

De sitter och planerar för hur de skall kunna lura av dig ännu fler slantar !

Slantar som främst kommer Coopkoncernens allra högsta chefer till del,

- chefer som sitter med miljonlöner, och bara bläddrar med sedlarna,

och skrattar gott åt alla människor som de har lyckats föra bakom ljuset under alla år.

Avslutningsvis vill vi bara säga, att om du vill minska risken att drabbas av Coops bedrägerier,

- det vill säga felaktiga prissättningar på hylletiketterna, dryckespriser där panten inte är inräknad, icke avdragna medlemspriser, och icke inkluderade mängdrabatter,

så vill vi varmt och i högsta välmening rekommendera dig att inte handla på Coop eller ICA.

Riskerna gällande allas vår ekonomi är alldeles för stora,

och det är därigenom mindre riskabelt att handla hos någon av de andra livsmedelskedjorna,

__________

- som dessutom är mycket billigare också.

.

Lycka till !

.

     Kommentera artikeln,  HÄR


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=19930

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Fönsterföretagen sätter in giftiga fönster

- Använder giftig “PVC-plast” i fönsterbågarna / Använder till och med begreppet “PVC-fönster” och slår upp det stort som försäljningsargument, för att få fler människor att köpa deras fönster / Bostadsbolagen tar det lägsta anbudet / Villaägarna väljer de billigaste fönstren…

_____

Skall du byta fönster på din kåk ?

Var då försiktig med “PVC-fönstren” !

De kan orsaka fortplantningsproblem, fosterskador, och cancer

Nu måste vi på redaktionen gå ut och varna dig för en företeelse, som har blivit vanligare de senaste åren.

- Fler och fler fönsterföretag gör reklam för, och åker runt och sätter in giftiga fönster i folks bostäder.

Och det giftiga fönsteruppsättandet drabbar både villor, lägenhetskomplex, och kommunala eller landstingsägda fastigheter, som exempelvis sjukhus och dagis.

Det handlar om fönsterbågar med så kallad PVC-plast i.

PVC-plast har av myndigheterna länge betraktats som en potentiellt giftig plast, då man har hittat avfällningar från PVC-plast i bland annat barnleksaker (badleksaker och flytkuddar) och hos pilgrimsfalkar.

PVC-plasten har nämligen den otäcka egenskapen att den hela tiden utsöndrar giftiga så kallade mjukgörare, genom avdunstning.

Många fönsterföretag som har PVC-fönster i sitt sortiment, använder enbart PVC-fönstrens “goda” egenskaper, i sin reklam för dessa fönster.

Inne på en del fönsterföretags hemsidor, kan det exempelvis stå att läsa:

“Var med på den senaste trenden. Beställ nya PVC-fönster du också – Billigt, säkert, och hållbart.

Våra fönster står emot temperaturväxlingar bra. De har metallens hållbarhet – och samtidigt träets mjukhet.

Så gör som hundratals nöjda kunder – ring och beställ dina PVC-fönster redan idag.

Vi kör med både ROT- och RUT-avdrag.” Och så vidare.

Men fönsterföretagen nämner inte ett smack om PVC-plastens långsiktigt farliga hälsoeffekter, när det gäller de fortplantningsproblem, cancerfall, och framtida fosterskador som PVC-plasten kan orsaka.

Och många villaägare vill ju komma billigt undan, och vill liksom “både ha kakan kvar och äta upp den”, och då är det lätt hänt att man byter samtliga fönster på sin villa, för så där en åttio – hundratusen kronor.

Och sedan när villaägaren har fått fönstren utbytta, står ofta villaägarna där på garageuppfarterna och skryter för varandra, och försöker att överglänsa varandra om vem som har köpt dyrast fönster.

- “Det kostade nästan 150.000″, kan en villaägare säga.

Och grannarna liksom suckar av avund, för att de blir imponerade över det höga priset.

- “Oj, har ni så mycket pengar ? Nu blir det väl inga nya golfklubbor i år ?”.

.

- “Polackerna är smidigare när det gäller anställningsvillkoren”…

Är det inte märkligt att man kan gå och köpa giftiga fönster för nästan 150.000 kronor, utan att ens lyfta på ögonbrynen ?

Samtidigt som många villaägare knorrar, och tycker att det är besvärligt att ge tio kronor till en tiggare utanför mataffären…

Jag känner en villaägare som tyckte att det var för dyrt att betala en krona för en månads provabonnemang på tidningen “Svenska Dagbladet”, som han hade fått erbjudande om.

Månaden efter, hade villaägaren bytt ut alla fönster i sin villa mot PVC-fönster, för 90.000 kronor.

Men man väljer ju vad man vill lägga sina pengar på…

- och det är ju skönt att man slipper tänka långsiktigt som villaägare. – Det är bara att köpa !

Värre är det nog för de stackars människor som bor i lägenhet.

De kan dessvärre inte välja vilka fönster som blir uppsatta hemma hos dem.

Där är det bostadsbolaget som anlitar en “entreprenör” som de kallar det. – Och bostadsbolaget väljer ju naturligtvis den entreprenör som är billigast.

Och då försöker fönsterföretagen ofta att dra ned på sina kostnader, för att kunna göra vinst på det jobbet,

och då är det nära till hands att PVC-fönstren åker fram, som är både billiga, hållbara, och står emot väta bra,

men som alltså är långsiktigt giftiga för både människor, djur, och miljö.

- Och vem tar ansvar för det ?

Frågan som vi på redaktionen ställer oss är, varför vi människor måste göra om samma misstag hela tiden ?

Varför lär vi oss ingenting av alla dessa forskningsrapporter ?

Vi på redaktionen ber dig även att vara försiktig i övrigt när du anlitar ett fönsterföretag, för ofta brister de på flera andra punkter, förutom att de ju sätter in giftiga fönster.

- Ofta kan de exempelvis slarva med säkrandet av sig själva, när de sätter upp fönstren.

Hantverkarna måste ha repelleringsutrustning på sig (säkerhetslinor), ifall de skulle råka ramla ned från byggnadsställningar eller stegar.

Har de inte repelleringsutrustning på sig, kan det bli du som bostadsägare, som blir skyldig att betala för fönsterföretagets eventuella skador.

Men detta bryr sig sällan de stora bostadsbolagen som anlitar fönsterföretag om. De drivs av den gängse uppfattningen att “Det har ju aldrig hänt något förut, så det händer säkert ingenting nu heller”.

Många fönsterföretag saknar även F-skattsedel, arbetar svart, och har ofta människor anställda från andra länder, inte sällan polacker, eftersom de tydligen kan jobba hårdare än svenskar för lägre lön, och börja tidigare på morgnarna, utan att klaga.

- Och det är väl inte många som lyssnar om de skulle klaga heller… jag menar, hur många VD:ar för fönsterföretag kan polska ?

Låt oss tillsammans stoppa dessa fönsterföretag, som ohejdat och utan ånger åker omkring och sätter in giftiga fönster i våra villor och lägenheter, dagis och sjukhus.

Låt oss tillsammans bromsa ökningen av den globala årsproduktionen av PVC-plast, vilken har fördubblats fram till år 2008, till 245 miljoner ton.

Låt oss att, om femtio år, slippa ha ett bostadsbestånd som till stor del består av PVC-plast, och som står och utsöndrar giftiga mjukgörare.

- Kan vi tillsammans försöka minska fosterskadorna, fortplantningsskadorna, och cancerfallen,

__________

genom att undvika att beställa “PVC-fönster” ?


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=19876

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Butiksägarna bjuder på gulnade skumtomtar

Bjuder med “baktanke” / Bjuder för att få någonting tillbaka / Bjuder på cancerframkallande mat.

_____

Brukar du handla i närbutiker ?

Var då mycket försiktig.

Butiksföreståndarna bjuder på gamla torra skumtomtar !

Nu har vi på redaktionen, granskat en mängd butiksföreståndare till våra svenska kiosker och närbutiker,

och vår granskning har visat, att butiksägare gärna bjuder kunderna på gamla skumtomtar,

- skumtomtar som inte gick åt i julförsäljningen, och på vilka datumet ibland till och med har gått ut.

Och inte nog med det, så lägger butiksägarna ofta upp dessa skumtomtar i en torftig plastbunke, och inte sällan blir godiset torrt, hårt, och sprucket, och många av skumtomtarna är dessutom gulnade på sidorna.

Av skumtomtarnas skick att döma, ser det nästan ut som om butiksägaren har kommit direkt ut från toaletten, och inte tvättat händerna ordentligt, och sedan lagt upp godiset i plastbunken, med händerna alldeles gula av urin.

- Inte ens en finare skål av exempelvis porslin, lera, eller glas, brukar butiksägarna kosta på kunderna, då butiksägarna “bjuder” på godis.

Och man skall dessutom komma ihåg, att detta naturligtvis är ett sätt för butiksägarna att minska sina kostnader för sophantering,

- för om butiksägaren bjuder bort godiset till kunderna,

ja, då minskar ju butiksägarens sophanteringskostnader till det minimala, eftersom godiset inte behöver slängas bort…

Detta med att bjuda andra människor på någonting, det verkar butiksägare lite grann ha missförstått…

När man bjuder på någonting, så brukar det ju vara kutym att ta någonting som känns lite “värdefullt” att bjuda på.

Men det håller tydligen inte butiksföreståndare med om ?

Men det är ju jättebra, -

då vet man, att om man blir hembjuden till en butiksägare för att fira julafton,

och man går och våndas över vad man skall ta med sig för julklapp till butiksägaren med familj,

då är det bara att rycka tag i några gamla böcker i sin bokhylla som man ändå hade tänkt att kasta bort, och slå in dem i några rutor skithuspapper, och ge till butiksägaren i julklapp.

Eller ta en gammal använd cykelpump som man ändå hade tio stycken likadana av, och ge till butiksägaren.

Eller ta ett gammalt avbrutet plast-skohorn, och ge butiksägaren i julklapp.

(”Skit skall skit ha” – alltså behandla butiksägaren med samma mynt.)

Men det är inte bara torra, gulnade skumtomtar som butiksföreståndare brukar ha för vana att “bjuda” på,

utan vår granskning har också visat, att det är mycket vanligt att de bjuder på cancerframkallande korv med bröd (Innehåller det cancerframkallande ämnet Natriumnitrit).

Ofta använder butiksägarna maträtten korv med bröd, för att “locka in” kunderna i butiken, för att kunderna sedan skall köpa deras varor, – exempelvis bilar, möbler, livsmedel, upplevelsebetonade tjänster, eller vad det nu kan vara som butiksägaren vill sälja.

.

..- Butiksägaren snor åt sig mer än vad den ger -

Kunderna tycker ofta att korv med bröd är gott och trivsamt att äta, eftersom maträtten klingar an till gamla barndomsminnen, från den tiden man fick korv med bröd på fritidshemmet, eller i parkleken, och man stod ute och grillade och hade det mysigt.

Och inte sällan lockar butiksägare barn till en butik, med hjälp av konceptet “Korv med bröd”, där det ofta ingår fler bjudprodukter såsom exempelvis ballonger och glass, förutom Korv med bröd.

Men att maträtten faktiskt är cancerframkallande – det bryr sig butiksägarna inte särskilt mycket om.

- De bara skrattar gott, medan pengarna rullar in på skattesmitar-kontona i Luxemburg.

“Vi följer bara lagen”, säger de i givakt, om någon ifrågasätter.

Ett annat exempel på näringsidkares “goda” uppfattning om vad det innebär att bjuda på någonting,

ser vi när alla dessa tågföretag “bjuder” på en “gratis” tågresa, mot att tågresenärerna måste uppge sin e-mailadress.

Och sedan bombarderar tågföretaget, under tio års tid, tågresenären med andra erbjudanden, som kostar pengar.

Till och med efter att tågresenären har avlidit av hög ålder, kan sms:en och reklammailen fortsätta att dyka upp i inkorgen, till den person som har tagit över abonnemanget.

- Så gratis var den tågresan !

Eller när representanter för nystartade livsmedelsbutiker åker runt och “bjuder” de boende i närområdet på frukost i papperspåsar, med butikens logotype på,

finns det då inte en baktanke, att de boende skall bli kunder hos butiken ?

Nej, en sak är helt klar -

det svenska näringslivets syn på att “bjuda” på någonting, den verkar vara lite skev.

Men jag hoppas att det är ömsesidigt,

- det vill säga, att företagarpacket i herrans namn inte förväntar sig någonting bättre tillbaka.

För det finns ett gammalt ordspråk som lyder: “Skit in – Skit ut”,

och det innebär kortfattat, att så som man behandlar kunderna, så kommer man att bli behandlad tillbaka.

Och det här resulterar ju i att många av våra butiker idag har ett sviktande kundunderlag, och dålig omsättning.

Men eftersom butikscheferna är vana med att vilja ha mer än vad de ger, så löser de självklart detta problem genom att avskeda personalen, och anställa deltidspersonal istället,

- det vill säga, butiksägarna låter de anställda bära hela ansvaret för att butiksägaren har skött butiken dåligt,

men själv ser butiksägaren naturligtvis till att ha hela sin vinst i behåll, som sedan kan skickas ned till skatteparadisen.

__________

- Man kan väl tycka att butiksägarna borde ha råd att bjuda på lite nytt och fräscht godis, för all skatt de har kommit undan genom åren ?

.

     Kommentera artikeln,  HÄR



Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=18961

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Så lurar domänföretagen dig på pengar

- Manipulerar med email-formulären / Skickar ut för många abonnemangsfakturor, och blir rika på alla “postavgifter” / Påstår att de inte har fått in några pengar / Har för få telefonister anställda, så att kunderna skall få sitta i telefonkö…och ge upp.

_____

Skall du skaffa en internetdomän ?

Var då mycket försiktig.

Domänföretagen kommer att försöka lura pengarna av dig !

Nu har vi på redaktionen, granskat ett antal så kallade domänföretag.

Och det är de allra största svenska domänföretagen det gäller.

Ett domänföretag hyr ut, registrerar, handhar, eller i undantagsfall äger de internetdomäner som vi som webbplatsägare hyr en viss bestämd tid.

Det kan exempelvis vara en .nu, .se, .eu, eller en .org-domän, eller vilken annan toppdomän som helst.

Vår granskning har visat, att man bör vara mycket försiktig när man har med ett stort domänföretag att göra.

- Domänföretagen kommer nämligen att försöka skinna kunderna på alla pengar de har.

Dessa företag har alltid varit hänsynslösa “jättar”, som klampat på, och betett sig hur som helst,

- vilket de ju har kunnat göra, eftersom domänmarknaden länge har varit lite av ett monopol,

men domänmonopolet håller som tur är på att brytas, tack vare att fler och fler webbhotell nu har börjat agera domänregistrarer, och hyr ut domäner.

Eftersom domänföretagen “suger in” kunderna till sig och “binder fast” dem, genom att dumpa priserna på internetdomäner och hyra ut dem till självkostnadspris, och företagen därmed inte gör vinst på internetdomänerna,

så gör de allt för att “hitta på” så många andra sätt att få in pengar som möjligt, vid sidan av själva domänerna.

Och det är inga etiska metoder de använder, när de “hittar på” avgifter, som de kan ta ut av domänkunderna.

Ett sätt som domänföretagen ofta använder, är att de manipulerar med de så kallade formulär-skripten, i vilka man skall ange sin e-mailadress.

Inne i kontrollpanelen (kundzonen) hos sitt domänföretag, får man ange om man vill ha e-faktura, eller vanlig pappersfaktura.

Och det är när man skall ange sin e-postadress för att få e-faktura, som det stora bedrägeriet börjar.

Domänföretagen ljuger ofta i detta läge, genom att påstå att de har “försökt” att skicka ut en e-faktura till den angivna e-postadressen, men att det inte gick.

De påstår då att email-adressen som man angav “inte var i bruk”, och att domänföretaget därför fick tillbaka e-fakturan.

Därför var de tvungna att skicka ut en pappersfaktura istället,

och då kan de ta ut en “postavgift” på mellan fyrtio och femtio kronor, per faktura.

Och det är ju inte mycket pengar att strida om, när det gäller endast en domän.

- Men tänk bara hur många hundratusentals domäner som människor i Sverige hyr, och hur många “postavgifter” som tas ut av alla dessa kunder - helt i onödan.

Det blir ofantliga summor som domänföretagen får in, enbart på postavgifter.

- Pengar som kunderna hade kunnat göra mycket annat matnyttigt för…

.

- Tapetsera bostaden med DNS-avgifter och postavgifter ? -

Och när man sedan ringer och påpekar att e-mailadressen visst är funktionell, och att det istället är domänföretaget som har gjort fel, då de har skickat ut e-fakturan,

ja, då har de bara en stackars telefonist som sitter och tar emot alla samtal, så att man kan få sitta femton, tjugo, tjugofem minuter i telefonkö, innan det svarar någon uppskrämd praoelev med dov stämma, på en raspig telefonlinje, att de inte kan göra någonting åt problemet,

utan det är bara att betala den pappersfaktura som man har fått, och se glad ut.

- Som av en händelse…

Ett annat sätt som domänföretagen får in pengar på, är att ta ut en så kallad abonnemangsavgift, eller som en del domänföretag kallar det, – en DNS-avgift.

I användaravtalen, då man står i begrepp att skaffa en toppdomän, framgår det ofta att man kan utöka sin kontrollpanel med fler funktioner, genom att betala en viss avgift per år.

Ofta är det 99 kronor i DNS-avgift per år.

I varje konto, kan kunderna sedan ha flera internetdomäner, och man skall således bara behöva betala en DNS-avgift per konto,

men obotbara rufflare som dessa företag är, så skickar de naturligtvis ut en DNS-faktura per domän, och inte per konto,

och därigenom får domänföretagen in miljontals kronor, som inte var överenskommet med kunderna från början.

- Dessutom skickar de ofta ut dessa “DNS-avgifter” på pappersfakturor, så att de kan ta ut postavgifter inte bara på själva domänerna, utan även på DNS-avgifterna.

Så till slut har man fått så många pappersfakturor, att man kan tapetsera hela villan med alla dessa fakturor på internetdomäner och abonnemangsavgifter.

- Det verkar inte finnas någon hejd på vad dessa företagarparasiter kan göra, för att få nöjet att lura människor på pengar.

Och som om inte det här vore nog, så är det också vanligt att domänföretagen påstår att de “inte har fått in några pengar”.

Detta trots att man faktiskt har betalat in fakturan.

Domänföretagen skickar då ut en påminnelsefaktura, och flertalet kunder betalar naturligtvis in den påminnelsefakturan, utan att reflektera nämnvärt,

vilket gör att många kunder betalar dubbla avgifter för sina domäner…

Och domänföretaget skrattar gott, och ser sina balansrapporter stiga till skyarna, medan våra dubbla betalningar anländer till deras bankkonton.

Och domänkunderna kan ingenting göra, utan de står där med skägget i brevlådan.

- Det finns nämligen inga juridiska möjligheter att sätta dit dessa domänföretag, eftersom summan av varje bedrägeri sällan överstiger femhundra kronor. – Och då betraktas bedrägeriet som ett civilrättsligt ärende, och Konsumentverket, Polisen, Kronofogden, eller andra myndigheter, kommer således inte att agera.

Det skall i framtiden bli intressant att se vilka fler “avgifter” domänföretagen kan “hitta på”, för att få in pengar av domänkunderna.

- Varför inte ta ut en “utlands-avgift”, så att man skall få möjlighet att ha sin hemsida på en utländsk server,

eller varför inte en “inhemsk-avgift”, för att man skall kunna ha sin hemsida på en svensk server ?

__________

Eller, skulle det låta så illa med en “greencard-avgift”, så att man kan välja om man vill ha sin hemsida på en svensk, eller på en utländsk server ?

.

Så här minskar Du risken att bli lurad av ett domänföretag – 3 knep:

.

1. Hyr din domän hos ett mindre domänföretag som du känner förtroende för, eller som du har fått rekommendationer om, från någon vän. – Undvik de stora “drakarna”, eftersom de kan göra precis som de vill med kunderna.

2. Var mycket återhållsam med att betala alla dessa extra avgifter. Tänk på att om du skall betala postavgifter och DNS-avgifter för alla domäner du har, så blir det enormt dyrt för dig i längden.

3. Om domänföretaget påstår att de inte har fått in några pengar, trots att du har betalat fakturan, – ring och bråka med dem, och var uthållig och envis. Till slut kommer de att hitta dina pengar, bland oredan de har i sina papper. Du kan också kontakta din bank och få kvittonumret, eller BGC-numret för fakturan, och uppge det för domänföretaget. Då kommer dessa lögnhalsar inte undan.

.

Lycka till !

.

Ordförklaringar:

Postavgift:

OBS! Ej att blanda ihop med “porto”. Ett “porto” är en avgift som postföretaget tar, för att skicka ut ett brev. Men den “postavgift” som vi talar om i den här artikeln, är en avgift som domänföretaget har hittat på, för att öka sin vinst. En del av postavgiften går till administrativa kostnader, och en del går till ren vinst åt företaget.

DNS:

Betyder Domain Name System, och är ett system för att katalogisera adresser ute på internet, vilka baseras på IP-protokollet. Systemet innehåller också information om andra nät än internet, information om post till andra nät, särskilda värddatorer som kör DNS-program, DNS-servrar, och så vidare. Det är DNS som har gjort WWW (webben) möjligt, med det världsomspännande adresseringssystemet som gör att alla datorer kan hitta alla andra datorer.

.

     Kommentera artikeln,  HÄR


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=18819

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

O-verktyg:

Räknare> ….Kalender>….. Väder>…. Vägbeskrivningar>…. OCR-hjälpen>

Handlingshjälpen> .Tankehjälpen>.. Sök> ..Ordbehandl.>.. Skärmreng.>

__________________________________________________

Butikschefen snuvar oss på lampskärmarna

- skriver “19 kronor” i reklambladet – tar 60 kronor i kassan / Skrattar en rakt i ansiktet, när man påpekar prisskillnaden…

_____

Behöver Du köpa lampskärmar ?

Var då extra försiktig,

detaljhandlarna skriver “19 :-” i reklamen, men tar 60 :- i kassan !

Nu har vi på redaktionen, granskat ett antal butikschefer inom den svenska detaljhandeln.

Som detaljhandel har vi i den här artikeln räknat de butiker som säljer detaljvaror, – såsom exempelvis parasoller, köksredskap, färg, gräsklippare, mattor, och innetofflor, etcetera.

- Alltså någon form av diversebutiker inom hemfixarsektorn.

Och vår granskning, som har pågått från den 11 april år 2011, till den 16 september år 2014, visade att det är mycket vanligt att butikscheferna inom detaljhandeln, försöker att lura dig på pengar,

genom att de anger ett visst pris i det reklamblad som butiken skickar ut,

- men sedan tar ett annat, högre pris, i kassan när man skall betala.

Och våra granskningar har visat, att det framför allt är i samband med marknadsföring och försäljning av lampskärmar, som butikscheferna försöker att lura pengarna av oss.

Butikscheferna inom detaljhandeln tar ofta hem ett förvånansvärt stort sortiment av just lösa lampskärmar i alla möjliga modeller och färger, och det är därför extra enkelt för butikscheferna att manipulera med priserna, just när det gäller lampskärmar.

Lampskärmar skiljer sig också inbördes i pris mer än andra varor, och kan befinna sig i ett prisspann mellan cirka 19 kronor, och upp till cirka 800 kronor, i en ordinär butik avsedd för medelklasskonsumtion.

Våra tester har visat att prisbedrägeriet går till så, att butiksägarna först gör ett så kallat massutskick av reklamblad (hemreklam), till en viss kundkrets.

Och i detta reklamblad lockar butikschefen med väldigt låga priser, – för att kunderna skall tycka att det är billigt, och av den anledningen komma till butiken.

Det kan exempelvis vara en bild på en lampskärm, och sedan står det med stor text “19 kronor”, under bilden.

Att butikscheferna väljer just “19 kronor”, är för att priset skall vara tillräckligt högt för att butikschefen inte skall gå back alltför mycket på lampskärmen, men tillräckligt lågt för att kunderna skall lockas till butiken av priset, och därefter köpa fler varor i butiken,

för det är på hög volym i försäljningen (att sälja många varor), som butikscheferna tjänar de riktigt stora pengarna.

När den presumtiva kunden sedan kommer till butiken och går fram till avdelningen för lampskärmar, möts kunden ofta av en kolossal mängd lampskärmar, – kanske en hel vägg full.

- “Här var det lampskärmar, så jävlar anamma”, kanhända kunden tänker ?

.

..- Butikschefen Kluckar, Bubblar, och river av ett Gapskratt… -

Och det som är frapperande, det är att det inte finns några priser angivna någonstans.

Varken på själva lampskärmarna, eller på hyllkanterna.

För – att sätta ut priser på varor, det ingår tydligen inte i butikschefers “utbildning”…

Och nu går således kunden fram och plockar en likadan lampskärm som finns på bilden i reklambladet, i tron att lampskärmen skall kosta endast 19 kronor,

plus att kunden kanske lastar på ytterligare varor i kundvagnen.

När kunden därefter har betalat, och kommit hem och kontrollerat sitt kvitto -

ja, då då kryper det fram, att butikschefen har tagit mellan 60 och 80 kronor, för den lampskärm som kunden trodde skulle kosta 19 kronor.

Detta, trots att kunderna ofta tar ett reklamblad när de går in i butiken, och verkligen går och gör direkta jämförelser mellan den bild som finns i reklambladet, och den verkliga lampskärmen, för att kontrollera att det är samma produkt.

- Och det är inte heller ovanligt att kunden dessutom har köpt flera lampskärmar, eftersom de till synes var så billiga – vilket alltså lurar kunden dubbelt upp, på priset.

På det här sättet, bedrar våra svenska butikschefer inom detaljhandeln, kanske tusentals människor varje dag, – genom att locka med låga priser i reklamutskicken, men sedan ta högre priser i kassan,

och har så gjort, i många många år.

Och det är ju inte lätt att få tillbaka alla dessa pengar, så här i efterhand…

- eftersom mycket av de här pengarna, har redan butikscheferna konsumerat upp, på lyxvaror till sig själva och till sina nära och kära,

så de pengarna är ju för länge sedan förbrukade.

Och resten av slantarna sitter tryggt och säkert placerade i lågskattefonder, på någon söderhavsö.

Och vår granskning har visat, att när man går fram till butikschefen och påpekar att priset på lampskärmar skiljer sig väldigt mycket åt (flera hundra procent), från de priser man såg i reklambladet,

då kan man höra att det justsom börjar “klucka” i halsen på butikschefen,

- men i övrigt, så säger butikschefen inte mycket.

När man gör ett nytt försök att ifrågasätta varför det står ett visst pris i reklambladet, och sedan tas ut ett högre pris i kassan,

ja, då märker man att det liksom börjar “bubbla” i halsen på butikschefen…

Och när man sedan gör ett avslutande försök att ta reda på varför det är olika priser i reklambladet, mot de priser som tas ut i kassan,

och att man faktiskt känner sig lurad på sina sista sjukersättningspengar, på grund av den här prissättningen på lampskärmar,

- ja, då kan butikschefen inte “hålla tillbaka” längre, utan börjar skratta högt och länge, rakt i ansiktet på dig,

ofta fullständigt okontrollerat,

så att hela lampskärmsavdelningen skakar…

- “HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA…”, och så vidare.

___________

Och av den anledningen, har det varit svårt att fastställa varför butikscheferna använder den här typen av differentierade priser på lampskärmarna.

.

Så här minskar Du risken att bli lurad av en detaljhandlare – 2 steg:

1. Låt dig inte lockas av de billiga priser som ofta finns i reklambroschyrerna, för det kommer ändå att bli dyrt för dig i längden. Många priser stämmer inte, och de varor som finns i broschyren, finns sällan “hemma”.

2. Vi får tillsammans försöka att minska ned på shoppandet i den svenska detaljhandeln, så att vi någon gång, äntligen, kan svälta ut dessa bedragare som driver butikerna inom detaljhandeln.

Den här granskningen är gjord under tre års tid – mellan den 11 april år 2011, och den 16 september år 2014 – och resultatet visade att det framför allt är med priset på lampskärmar, som butiksägarna försöker att luras. Men var ändå uppmärksam på alla varors priser, när du handlar inom detaljhandeln.

.

Lycka till !

.

     Kommentera artikeln,  HÄR

kokthans2

.

Kolla vad andra har kommenterat på artikeln, HÄR >>>

.

Version för synnedsatta, HÄR > Version för dyslektiker, HÄR >

Version för funktionsnedsatta, HÄR > Version för RP-drabbade, HÄR >

Version för astigmatiker, HÄR >

.


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=18504

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

Hantverkarna kör sönder våra gräsmattor

- använder kommunens gräsmattor som “snickar- och avfallsbänkar” / Monterar upp skylifts på cykelbanorna, så att cyklister kör sönder sina däck / Gräver upp vägar, utan att sätta upp avspärrningsskyltar / Parkerar mitt på cykelbanorna.

_____

Brukar Du ha bråttom till jobbet ?

- var då mycket försiktig…

Hantverkarna står i vägen, både på gräsmattor och cykelbanor !

Nu har granskningen fallit på våra svenska hantverkarföretag,

och våra undersökningar har visat att hantverkare väldigt ofta kör sönder de kommunala gräsmattorna, när de utför sitt arbete.

Och problemet är inte bara att de regelrätt kör sönder dem, med sina fordon,

utan problemet är också att företagarna gärna parkerar sina fordon, på de kommunala gräsmattorna,

- gräsmattor som ägs gemensamt av alla medborgare.

Man kan ofta se att företagarna liksom “dras” till gräsmattorna, ungefär som om de anser att de har fått specialtillstånd av någon, att slita på medborgarnas gräsmattor.

Men något sådant specialtillstånd har, mig veterligen, inte utfärdats.

- Möjligen av vår Herre, om man nu tror på ett sådant väsen ?

Varför kan inte hantverkare parkera på parkeringsplatser, som alla andra människor ?

Har de problem med att gå de cirka 30 meter extra, som det innebär att parkera på parkeringsplatser…

Är de rörelsehämmade ?

I så fall kanske det är dags att sjukskriva sig en period, och prova på sjukersättning ?

- om nu företagaren har betalat in någon skatt till statskassan, så att det finns någon sjukersättning att hämta ut, vill säga…

Vad är det förresten för poäng med att anlita hantverkare för att de skall reparera någonting i den ena änden,

när de ändå har sönder någonting i den andra änden ?

- då blir det väl ett nollsummespel ?

Dessutom har våra iakttagelser visat, att hantverkare ofta använder våra kommunala gräsmattor som “snickarbänkar”,

det vill säga, att de först parkerar på gräsmattan, och sedan lägger de all utrustning på gräsmattan, exempelvis plankor, målarpytsar, borrmaskiner, cementberedare, avfallssäckar, grushögar, tegelstenar, med mera,

varpå de använder gräsmattan som “hyvelbänk”, – med andra ord, de sågar, hyvlar, och spiller målarfärg,

och när hantverkaren har lämnat gräsmattan för att åka hem för dagen,

ja, då ser det ut som en polsk barrskog som har blivit utsatt för en frigolitexplosion, där hantverkaren har stått och arbetat.

Detta, trots att det inte sällan finns asfalterade ytor för hantverkarna att stå och leka på, bara några meter bort, där skadorna inte skulle ha blivit lika omfattande.

Och för att inte tala om alla dessa säckar med puts- och cementavfall, som hantverkarna kan ha stående på samma fläck på gräsmattorna i 4-5 månader.

- Ni kan bara föreställa er hur gräsmattan ser ut, när hantverkarna i sinom tid lyfter bort säcken…

.

..- Villatomten för ‘fin’ för skylifts ? -

Och då kan man ju fråga sig, Vem skall betala för att återställa alla dessa trasiga gräsmattor…

inte tror ni väl att företagen gör det ?

- Nej, avgiften tas ju naturligtvis på kommunalskatten, så att de som äger gräsmattorna – medborgarna – får stå för hela konkarongen.

Och det räcker tydligen inte för hantverkarna, att bara ha sönder våra gräsmattor…

Nej, de vill även passa på att stå i vägen på lite fler ställen.

Kommer de åt, så monterar de gärna upp stora skylifts och byggkranar mitt på cykelbanorna, så att människor som har bråttom att åka till sina arbeten, måste cykla upp på gräsmattan, för att liksom “runda” fordonet.

Och det här innebär ju risk för att cykeldäcken går sönder mot kantstenen, – och det innebär också att människor som tar cykeln till jobbet, förlorar dyrbar tid.

Och våra undersökningar har visat att hantverkarna inte på något sätt måste använda cykelbanorna som uppställningsplats för skylifts, utan de skulle lika gärna ha kunnat hålla till inom den inhägnad, som byggföretagen sätter upp runt byggarbetsplatsen.

Men, det är klart, då får de ju inte nöjet att breda ut sig, och stå i vägen lika mycket.

Och så syns väl också företagslogotypen sämre…

Och ännu värre blir det, när privata villaägare anlitar hantverkare för att hantverkarna skall utföra något arbete på huset.

Då ställer hantverkaren sällan upp sin skylift på villatomten, trots att det ofta är rätt så stora villatomter vi pratar om, som med råge skulle kunna husera en skylift.

Utan, med nödvändighet, måste den kommunala cykelbanan som går utanför huset, användas för att ställa upp skyliften på.

Återigen med risk att stressade cyklister som ska till sitt arbete, förlorar tid, och blir försenade till jobbet.

Och då ställer man sig den naturliga frågan, – Är villatomter för ‘fina’ för att montera upp skylifts på ?

Eller är det så att dessa skylifts är byggföretagens ‘fallossymboler’, som till varje pris måste visas upp, inför en så stor allmänhet som möjligt ?

Och som om inte det här räckte, så gräver byggföretag ofta upp hela gator, och stänger därmed av de bilvägar och cykelbanor, som löper an mot den gata som de gräver upp.

Men man skall inte tro att de sätter upp någon varningsskylt om att vägen är avspärrad 300 meter längre fram,

utan man måste först färdas hela vägen, och sedan – helt plötsligt - får man se att gatan som man brukade korsa, är bortgrävd, och att det är avspärrat.

Men då är det sällan så finurligt upplagt, att byggföretaget har gjort en tillfällig väg som bilister och cyklister kan vika av på, och ändå kunna ta sig fram till det mål man skulle nå,

nej, självklart är man tvingad att åka tillbaka hela vägen, för att hitta en annan väg att ta sig fram på.

- Men hantverkarna själva, de är ofta mycket måna om att kunna ta sig fram både enkelt och snabbt, för de parkerar minsann sina firmabilar mitt på cykelbanorna, då de går in och fikar eller lunchar någonstans, så att cyklister riskerar att köra in i firmabilen.

Detta trots att de inte har något tillstånd att köra på just den cykelbanan.

.

Inne på Arbetsförmedlingen så lyfter de ofta fram att det är så viktigt att ha körkort, för att man skall få jobb.

__________

- Gäller inte det hantverkare ?

.

     Kommentera artikeln,  HÄR

Anmäl ett hantverksföretag till “Företagsbålet”, HÄR

Läs andras kommentarer på artikeln, HÄR


Du kanske också gillar: / You may also like: Title of the document .
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >
Gilla oss på Facebook / Like us on Facebook:
Läs artikeln ren, HÄR > / Simple version, HERE >

Permalänk till denna artikel / Permalink to this article:

http://kokthansogreta.nu/?p=18422

För att kommentera artikeln, klicka på den gröna knappen med det vita krysset på: / To comment this article, press the green button with the white cross on it:
     

ANNONSER / ADS:
.

.
.



KHOG/Ih Z 7 (670x250)

« < GÅ TILLBAKA / GO BACKLÄS FLER ARTIKLAR...> / READ MORE ARTICLES...> »

Nav./Exit:

 Läs / Read

 Meny/Menu

 Bookmark

 Stop scroll

 Hem/Home

 Print / Save

 Appar

 Apps

 bing >

 DuckGo >

 facebook >

 Google >

 hitta.se >

 Merinfo >

 Privatelee >

 Spotify >

 Wikipedia >

 YAHOO! >

 Yandex >

 YouTube >

O
p
e
n

-

A
P
P
S

-

C
l
o
s
e
© Kokt Hans o Greta.nu