Använder du en mobil enhet ? - dubbelklicka i detta område, så blir texten större ! Do you use a mobile unit ? - For larger text, doubleclick in this area !
“Avsked till hemmet” – Dikt av Böttiger
.
.
Bort till fjärran land i söder, där orange, och druva glöder,
och där mandelblommor dofta, medan näktergalar slå !
Med min pilgrimsstav i handen, går jag till de sköna landen,
men på dig jag tänker ofta, o, mitt fosterland, ändå.
.
Hör jag, Vignerolan unga, glatt vid Po och Arno sjunga,
Sverige, dina skogars susning, hör jag dock i vindens röst,
- tänker på de sköna sånger, jag i Norden många gånger
hörde med så glad förtjusning, och med eko i mitt bröst.
.
Härlig söderns bygd lär vara, stjärnorna bli där mer klara,
himlen närmare blir jorden, jorden själv ett blomsterland;
men hur skön man än den målar, aldrig dock han överstrålar
fädrens bygd, den gamla Norden, hemmets evigt kära strand !
.
.
.
.
Den här dikten, är komponerad av vår store skald, och språk-, och litteraturforskare Carl Wilhelm Böttiger.
I Uppsalas salonger beskrevs han ofta som “Smärtans och kärlekens kavaljer”, då han debuterade som diktare år 1830.
Böttingers verskonst var “virtuos”, och han blev ofta anlitad av Uppsala universitet som föreläsare, där han tog över efter lärare Per Daniel Atterbom, som professor i estetik och modern litteratur.
- Han blev också medlem av Svenska akademien, år 1847.
Carl Wilhelm Böttiger var mycket intresserad av italienska diktare, och av italienska dialekter, men han blev kanske mest känd för sina självbiografiska anteckningar, sina sonetter, och för sina brev.
.
HÄR kan du kommentera
.
Du kanske också gillar: / You may also like:
SPARA I FIL / SKRIV UT, HÄR > - SAVE TO FILE / PRINT, HERE >