När man lyssnar pÃ¥ dagens Sommar-värd Karin Volo, hör man att hon fortfarande kämpar med svenskan. Hon föddes i Mexiko och växte upp i Arizona i USA, men hon hade svenskt pÃ¥brÃ¥ – i sitt sommarprogram berättade hon med värme om möten med sin morfar, fotografen K W Gullers, under den tid dÃ¥ han bodde i USA.
Kärleken sägs vara blind, och uppenbarligen förstod hon inte vad den 15 Ã¥r äldre man, som hon förälskade sig i och fick barn med, sysslade med. Först sÃ¥ smÃ¥ningom – alltför sent – fick hon klart för sig att deras plötsliga flytt frÃ¥n USA till Mexiko hade en svartare bakgrund än hon hade förstÃ¥tt. Men hon lämnade honom och hittade en ny man, bodde i Sverige men arbetade med affärer i USA.
PÃ¥ väg till Sverige efter en lyckad sÃ¥dan greps hon plötsligt och oväntat pÃ¥ flygplatsen – varför kunde hon för sitt liv inte begripa. (SÃ¥ smÃ¥ningom visade det sig, att hennes brottslige exmake hade använt sig av hennes namn i samband med aktiviteter som gav lÃ¥ngt fängelsestraff.) Med den naivitet som tycks vara en sida av hennes personlighet antog hon, att det här snart skulle ordna upp sig.
Men det gjorde det inte. Det tog nära fyra år innan hon till slut släpptes fri.
Per telefon höll hon kontakt med den nye maken och sina barn i det första äktenskapet, vilka alla befann sig i Sverige.
En god del av programtiden använde hon till att berätta om den enahanda fängelsetiden och om hur hon genom att hitta brytande sysselsättningar lyckades härda ut. MedfÃ¥ngarna lär ha börjat kalla henne för ”Joybringer”.
Allt det här berättade hon i lugn ton. Först när hon kom till återvändandet till Sverige och mötet, efter så lång tid, med barnen, brast rösten en smula.
En del av den musik hon spelade i sitt program tycks ha haft funktionen att hålla henne själv vid liv under den långa inlåsningen. Mig säger den musik hon spelade ingenting, men se inte nödvändigtvis detta som kritik.