VĂ€lkommen till KyrkoBloggen
FrÄn början hade jag planerat att Äka pÄ en liten kyrkotur och besöka kyrkorna inom Simrishamns församling pÄ fredagen men vÀdret gjorde att jag kastade om lite i planerna och kyrkoturen genomfördes
under söndagen istĂ€llet. S:t Olofs kyrka beskrivs som en av de intressantaste och vackraste kyrkorna pĂ„ Ăâsterlen och jag kan inte sĂ€ga att de har fel.
Sankt Olofs kyrka ligger i byn Sankt Olof i Simrishamns församling. BÄde kyrkan och byn Àr namngivna efter den norske helgon kungen Olof Haraldsson.
Kyrkans Àldsta bevarade delar byggdes troligtvis under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Under 1400-talet byggdes kyrkan ut, förmodligen pÄ grund av (och tack vare) att den var en sÄ kallad vallfartskyrka och mÄnga pilgrimer kom till platsen. Under medeltiden var S:t Olofs kyrka Danmarks största Olof-helgedom.
Framme i koret hÀnger en Olofsbild. Den Àr daterad till 1500-talet och Àr en helgonbild gjord i trÀ som förstÀller S:t Olof. Han sitter pÄ en karmstol och har en krona pÄ huvudet. I sin högra hand hÄller han en yxa med yxhuvud i silver som Àr löstagbart. Enligt sÀgnen var yxan laddad med goda och helande krafter och kunde göra sjuka friska om man offrade och bad till S:t Olof, tog loss yxan och strök med den över sin sjuka kroppsdel nio gÄnger.
3 mars 1627 gjorde Mads Jensen Medelfar, superintendent i Lunds stift, visitation i S:t Olofs kyrka och blev chockad över att kulten kring S:t Olof fortfarande firades i kyrkan. Församlingsborna hade klÀtt en Olofsbild i linnekÀder och tillbad honom. Mads Jensen Medelfar kastade ut helgonbilden ur kyrkan och rev sönder klÀderna inför församlingen. Socknens fattiga fick de klÀde som ÀndÄ gick att anvÀnda. Det gick dock inte lÄng tid efter det att Jensen Medelfar Äkt dÀrifrÄn innan helgonbilden av S:t Olof var tillbaka och kulten fortsatte som vanligt.
Före reformationen ska det har funnits nio altare i kyrkan. I 1571 Ärs kyrkoordning förordades man att sidoaltarna skulle rivas, detta för att förhindra att de skulle anvÀndas pÄ ett felaktigt sÀtt. Idag finns fyra av altarna kvar, det Àr Sankta Annas Altare, Treenighetsaltaret, Jungfru Marias altare och Högaltaret.
S:t Annas altare, eller Annaaltaret, finns vid ingÄngen till lÄnghuset. PÄ altaret stÄr en trÀskulptur med motivet Anna-sjÀlv-tredje (Anna, Jungfru Maria och Jesusbarnet). Den Àr tillÀgnad S:T Anna, Jungfru Marias mamma och skyddshelgon till havande kvinnor. NÀr en kvinna som fött barn skulle Ätertas i församlingens gemenskap offrades mat vid altaret. Jag har tyvÀrr inte kunnat reda ut om man lÀmnade offergÄvorna i fördjupningen du kan se mellan bibeln och det högra ljuset om du klickar pÄ bilden, eller i nischen pÄ framsidan. Kanske lade man sina gÄvor pÄ bÄda stÀllena?
Vid en mittpelare stÄr Trefaldighetsaltaret. Motivet (NÄdastolen) Àr Gud som sitter med den korsfÀste Jesus framför sig och Helig ande i form av en duva sitter pÄ korset. Det vore intressant att fÄ veta vad det Àr för figurer vid sidan om Gud. Gissningsvis Àr det tvÄ Ànglar men vilka? Till vÀnster om altaret syns en frilagd vÀggmÄlning frÄn medeltiden. Motivet Àr Maria med Jesusbarnet i sitt knÀ.
I det nordvÀstra hörnet stÄr Jungfru Marias altare, Àven kallad smörjelsealtaret. Framför skÄpet finns en fördjupning i sjÀlva stenaltaret, dÀr fanns vigd olja som prÀsten skulle anvÀnda vid sista smörjelsen.
Det centrala motivet i altarskÄpet Àr Jungfru Maria och Jesusbarnet. I skÄpets dörrar syns Ätta kvinnliga helgon. En av dem till höger Àr Heliga Birgitta, jag tror att det Àr hon lÀngst upp, med röd mantel.
Dagens kor finns i det som frÄn början var kyrkans lÄnghus och dÀr stÄr Högaltaret. Samtliga altare tros vara frÄn 1400-talet. PÄ den hÀr bildens syns Àven dopfunten, den kommer jag strax tillbaka till.
Det Àr vÀldigt roligt att lÀsa pÄ om gamla kyrkor och deras interiörer, jag lÀr sig sÄ vÀldigt mycket intressanta saker. Till exempel att ett sÄdant hÀr altarskÄp med tre delar och som kan stÀngas kalls
triptyk. I mittendelen visas berÀttelsen om Jesus död pÄ Golgata och pÄ flyglarna Àr sexton manliga helgon avbildade.
NÀr man stÀnger skÄpet under fastan visas 16 bilder som gestaltar passionsberÀttelsen. I slutet av 1700-talet mÄlades passionsbilderna över med vit fÀrg (uppenbarligen en gamma trend hÀr i Sverige) men i slutet av 1950-talet togs den vita fÀrgen bort och bilderna Àr nu sÄ gott som trÀrena.
Predikstolen Àr med största sannolikhet tillverkad runt Är 1620. Bilderna runt den förestÀller Jesus och de fyra evangelisterna. PÄ vÀggen ovanför syns ytterligare en medeltida vÀggmÄlning, denna tror man förestÀller S:t Olof som sitter pÄ sin tron. Den stora mörka tavlan till höger om predikstolen Àr en sÄ kallad martyrtavla och visar hur apostlarna enligt legenden dog martyrdöden. TyvÀrr kunde jag inte komma nÀrmare för att fota den bÀttre.
Ovanför predikstolen finns som sig bör en baldakin som det hÀnger en duva ifrÄn. PÄ kanten stÄr en putto (
en ofta naken barnÀngelgestalt) som hÄller i ett timglas och en lie. Timglaset förstÄr jag men lien?
Dopfunten stÄr framför Jungfru Marias altare och Àr som sÄ mÄnga andra dopfuntar i omrÄdet gjord i sandsten och Àr frÄn medeltiden. Den mörkare delen av foten Àr betsad furu.
Bakom dopfunten stod den hÀr staven som det hÀngde tvÄ Ànglar i.
NÀr jag gick nÀrmare sÄg jag att det var tvÄ dopÀnglar, med namn pÄ de som döpts samt datumet för dopet. Lite som
doptrÀdet i Kalmar domkyrka.
Det hÀr blev ett lÄngt inlÀgg, tack för att du orkade lÀsa Ànda hit. Mina huvudsakliga kÀllor till det hÀr inlÀgget Àr
en rapport frÄn RiksantikvarieÀmbetet,
Kyrkoguider Lunds stift samt en folder jag köpte i kyrkan.
Modo vÄrt hjÀrtelagFree DawitSD i Riksdagen - Nej tack!