”Prästen och torparen” – norsk, erotisk folksaga

 

(Ursprungligen: ”Presten å husmannen”. Nedtecknad av den norske folkviseforskaren Moltke Moe, efter en story av den norske sagoberättaren Knut T. Aarmoti i Telemark, år 1878. Klassifikation: Aarne/Thompson/Uther 1735 – ‘Den som ger åt andra, skall få tiofalt tillbaka’.)

.

Det var en gång en präst, som predikade och sade att den som gav bort en sak med gott hjärta, han skulle få tiofalt igen.

Detta satt hans torpare och lyssnade på.

När mässan var slut, gick torparen fram till prästen och frågade om detta verkligen var sant.

- ”Ja, bevars”, sade prästen, ”det är det !”

- ”Ja, då vill jag ge min ko till fader”, sade torparen.

Torparen hade inte mer än en ko.

Prästen tackade, och höll god min:

- ”Det får du säkert igen”, sade prästen.

 

Den var en så’n grann ko, den där torparkon, så prästen gjorde henne till bjällko för boskapen.

Men när det hade gått några dagar, längtade kon hem, och fick all prästboskapen med sig, när hon återvände.

- ”Ja, fanken, är det inte sant !” Sade torparen,

och så gick han ut och satte in alla korna.

På kvällen kom prästens vallpojke, för att få tillbaka boskapen.

- ”Nej, prästen har själv sagt, att den som ger av litet, skall få mycket åter.

Han fick min ko, och nu har jag fått igen för det.” Sade torparen.

Ja, då måste prästen iväg själv.

Men det gick inte bättre för honom.

 

- ”Du får dem inte med mindre än att du står i predikstolen och säger att du är en lögnare”, sade torparen.

Då tyckte prästen att det var också för illa.

Så de kom överens om att den som först kunde hälsa ”Goddag” på den andre nästföljande dag, han skulle få boskapen.

Torparen gick till prästgården på kvällen, och kröp upp i ett stort träd som stod utanför jungfruns fönster.

Prästen var änkeman.

När det led på, kom prästen in i jungfruns kammare.

 

- ”Kommer far hit ?” sade hon.

- ”Ja, jag gör så”, sade prästen.

- ”Ja, du får väl se till att du får ligga, då”, sade hon.

Därmed lade sig prästen hos henne, och så strök han henne på musen, och sade:

- ”Vad kallar du den ?”

- ”Den kallar jag ‘Jerusalem’, sade jungfrun.

- ”Men vad kallar far sin ?” sade hon, och lekte med picken hans.

- ”Pilatus”, sade prästen.

När det började att ljusna, måste prästen upp.

Han skulle hem till torparen.

 

Just när han kom ut på backen, klev torparen ned ifrån trädet.

- ”God morgon, far”, sade han.

- ”Hur länge har du varit där ?” frågade prästen.

- ”Sedan Pilatus gick in i Jerusalem”, svarade torparen.

 

Och så fick han behålla korna.

.

SLUT

.

.

.