Jag fyller 80 pÃ¥ mÃ¥ndag, den 19 juni, men jag har inte velat ha nÃ¥gon stor mottagning – kroppens tilltagande skraltighet är inte sÃ¥ mycket att fira, tycker jag. SÃ¥ jag firar det här i kretsen av de närmaste, hustru, barn och barnbarn samt hustruns syskon med respektive plus nÃ¥gra av hustrun inbjudna gamla vänner – jag vet inte ens vilka.
Fast redan i gÃ¥r knackade det pÃ¥ dörren, och jag fick den allra första presenten, en burk honung frÃ¥n bin hemma hos Henrik som vi anlitar för gräsklippning och en del annat trädgÃ¥rdsarbete – han är son till en kvinnlig trädgÃ¥rdsmästare.
Insatser i och växter till trädgården har jag för övrigt önskat mig i 80-årspresent. Hustrun som är fysiskt i bättre skick än jag har restaurerat mitt gamla stenparti och också köpt och planterat några nya rosor där. Och så har hon, för de slantar för det här ändamålet som jag alltså kanske får, kontaktat en ung, kvinnlig trädgårdsmästare som tillsammans med två av henne lejda andra unga damer har återställt två av mina gamla rabatter i presentabelt skick. I de här tre gamla rabatterna finns det också plats för plantor som gäster på själva födelsedagen kan tänkas ha med sig.
Birgitta har slitit mer än hon egentligen orkar – hon fyller själv 80 den 20 september – men hon har, ocksÃ¥ pÃ¥ mitt förslag, komponerat ett födelsedagsbord med estniskt tema, surbröd (bakat av Anna), gravad sik och sÃ¥ estniskt kallt bord och som avslutning stritsel (estnisk födelsedagskringla, mycket smakrik) och rabarberkaka pÃ¥ estniskt vis, de senare gjorda av Kerstin, familjens bagare.
Coop Konsum hjälper till med leverans av matvaror och dricka, och Birgitta har redan hämtat hem av dem filead sik för gravning.
Ovan nämnde Henrik har klippt gräsmattan och dessutom snickrat nya odlingspallar Ã¥t Birgitta, till och med satt upp en insektsholk pÃ¥ bodväggen nära kryddgÃ¥rden. Han har ocksÃ¥ ställt i ordning trädgÃ¥rdsbord och stolar – det verkar faktiskt bli vackert väder pÃ¥ den här gamle farbrorns födelsedag.
SÃ¥, för att äntligen gÃ¥ över till dagens egentliga ämne: Vi hörde Östen med resten i ”Hon kommer med solsken till mig” frÃ¥n Melodifestivalen 2002.
Jag avstÃ¥r frÃ¥n att försöka koppla den här lÃ¥ten till det stundande födelsedagsfirandet, för risken är ju att ni, när jag nämner en annan av dagens ljudillustrationer, Evert Taubes ”Polka naturell”, annars kan fÃ¥ för er, att jag tänker dansa naken pÃ¥ min födelsedag. Nej, den sortens underhÃ¥llning blir det inte.
Men jag tror nog att jag, när jag till slut gÃ¥r och lägger mig den 19e, kommer att kunna instämma i Ted Gärdestads ”Ã…h vilken härlig dag!”, i dag i Jill Johnssons version.
Annars rymde dagens kryss också sådant som jag inte tyckte var alldeles lätt.
Det tog mig till exempel en bara stund att komma pÃ¥ vem som sjöng ”Where I Stand”. Det förnamn som efterlystes mÃ¥ste bli Mia eller Moa, och sÃ¥ smÃ¥ningom kom jag fram till att den vi hörde var Moa Lignell – henne har jag nog aldrig lyssnat pÃ¥, mÃ¥hända för att hon slog igenom i Idol (har jag läst mig till).
Själv hade jag bra mycket lättare att identifiera Niklas Strömstedt i ”Oslagbara” frÃ¥n 1992.
Och ”Är det sÃ¥ här när man är kär när man är liten”, med text av Gösta Rybrant, minns jag faktiskt i Sven Olof Sandbergs insjungning frÃ¥n 1937. (Förr spelades populära lÃ¥tar i Ã¥ratal i radion.)
Jag ser ofta film – har till och med sett nÃ¥gra om Jönssonligan – men jag kan ju inte säga att jag tycker att de hör till filmhistoriens mästerverk, och inte fan kom jag ihÃ¥g signaturen.
Till Anders Eldemans egenheter hör att han ständigt Ã¥terkommer till James Bond-filmer, i vart fall musik hämtad ur sÃ¥dana. I dag fick vi höra ”Nobody Does It Better” ur ”The Spy Who Loved Me”, pÃ¥ svenska ”Älskade spion”. Den som sjöng var Carly Simon.
”Notting Hill” (1999) med Julia Roberts och Hugh Grant har jag aldrig sett, men här fick jag hjälp av ledbokstäverna jag gradvis fick ihop. Ronan Keating sjöng ”When You Say Nothing At All”.
Under tonÃ¥ren var jag inte särskilt förtjust i Elvis Presley. En del av det han spelade har jag senare lärt mig uppskatta, men det finns fortfarande filmer med honom som jag aldrig har sett. En av dem är ”Viva Las Vegas” frÃ¥n 1964. Och jag fick googla pÃ¥ stadens alternativa men fyndiga namn, Sin City.
Vi hörde Jan Malmsjö i ”Willkommen, bienvenue, welcomer” ur ”Cabaret”, där en av huvudrollerna är den som nattklubbssÃ¥ngerskan Sally Bowles. Som jag tidigare har skrivit, när ”Cabaret” har förekommit i krysset: Läs gärna ocksÃ¥ den litterära förlagan, Christopher Isherwoods ”Farväl till Berlin” (1931).
Och när det gäller den nu Ã¥terstÃ¥ende frÃ¥gan har jag en invändning när det gäller svaret. Här spelades trickinspelningen med Nathalie Cole och Nat King Cole av ”Walking My Baby Back Home”. Eldeman ville ha tredje och femte ordet i den svenska lÃ¥ttiteln. Textförfattaren, Beppe Wolgers, kallade den här lÃ¥ten ”Sakta vi gÃ¥ genom stan”, och Monica Zetterlund gjorde sen en bra insjungning av den. Men Eldeman ville ha svaren gÃ¥r (OBS) och stan.
Nu ska jag snart gå och handla. Kerstin och hennes barn, Viggo och Klara, kommer hit under eftermiddagen, och det är min tur att laga mat.