Jag kom upp tidigt i morse också och hann både raka mig och duscha samt äta frukost och läsa två av våra tre morgontidningar innan det var dags att lösa Melodikrysset. Krysset var inte särskilt svårt i dag, men som vanligt fanns det några frågor vars svar jag inte kunde utan lite arbete på nätet.
Avril Lavigne, i dag med ”Here’s To Never Growing Up” frÃ¥n 2013, tror jag aldrig jag har hört förut, men nu har jag läst pÃ¥ lite och tyckte det var intressant att höra om den här kanadensiskans mÃ¥ngnationella bakgrund.
Billy Joel känner jag Ã¥tminstone till, men vad jag vet har jag aldrig tidigare hört honom sjunga ”In the Middle of the Night” (1993).
Resten klarade jag för egen maskin, även om jag förstås sen har googlat på årtal och liknande faktauppgifter.
Det är klart att jag till exempel kände igen ”All of Me”, men tillkomstÃ¥ret, 1931, har jag hittat pÃ¥ Google.
Aningen svÃ¥rare var det att identifiera Liza Minnelli i ”Crying” frÃ¥n 2002. Fast lÃ¥ten gjordes redan 1962 av Roy Orbison.
Krysset avslutades i dag med en amerikansk artist, som jag har nästan allt av pÃ¥ skiva. Jag talar om Bruce Springsteen, ocksÃ¥ kallad The Boss. I dag hörde vi honom i ”Party Lights” som han sjöng in 1980 men som inte har skrivits av honom själv.
Vi kan dÃ¥ gÃ¥ över till ett europeiskt land, Frankrike. DärifrÃ¥n kom den fantastiske skÃ¥despelaren och regissören Jacques Tati. Jag har hela hans filmproduktion i en box, men tycker nog att ”Semestersabotören”, gjord redan 1953, förblev hans yppersta verk. Läs gärna min recension ovan under Kulturspegeln, Film!
Evert Taube var förvisso svensk, men han har icke desto mindre skrivit och 1933 sjungit in den sÃ¥ng i fransk miljö, ”Tango i Nizza” (numera mer känt som Nice), som förekom i dagens kryss. Har ni lust att själva sjunga den, finns ocksÃ¥ den texten ovan under Kulturspegeln fast i avdelningen SÃ¥ngtexter.
FrÃ¥n den franska medelhavskusten är det inte lÃ¥ngt till Italien, vilket leder oss vidare till halvitalienaren Benjamin Ingrosso, som ju vann den senaste Melodifestivalen med ”Dance You Off”. Hans mamma, Pernilla Wahlgren, är svenska men har alltsÃ¥ tidigare bildat par med en italienare, sÃ¥ Benjamins syster Bianca är halvitalienska. Jag nämner de här bÃ¥da damerna för att jag sÃ¥g dem i gÃ¥rdagens Skavlan och dÃ¥ tänkte att jag inte skulle stÃ¥ ut en enda dag om jag hamnade i deras sällskap.
Vi förflyttar oss dock till ett annat hav, Nordsjön. ”Nordsjön”, skriven av Martin Nilsson 1931, känner jag förstÃ¥s till, men nog är den mer känd under titeln ”Gamla Nordsjön” i till exempel Harry Brandelius’ insjungning frÃ¥n 1944.
”Lilla vackra Anna” följde med Birgitta och hennes dotter Anna till vÃ¥rt gemensamma hem, och jag trodde länge att den ocksÃ¥ var skriven av Alf Prøysen, som sjöng pÃ¥ skivan. Men senare har jag lärt mig, att den här visan faktiskt är mycket äldre och svensk. Fast det betyder inte att mitt intresse för Prøysen har minskat – under mina nio Ã¥r som de svenska Socialdemokraternas nordiske sekreterare kollade jag varje gÃ¥ng jag var i Oslo skivbutikerna i centrum för att hitta prøysenskivor jag ännu inte hade, och pÃ¥ en av Arbeiderpartiets kongresser köpte jag en flerbandsutgÃ¥va av hans sÃ¥ngtexter – Prøysen var partimedlem ända tills han dog, och det hörde till kongressritualerna att ombuden sjöng nÃ¥got av Prøysen unisont. I dag fick vi dock, för att äntligen Ã¥tervända till Melodikrysset, höra ”Lilla vackra Anna” i en annan insjungning än av Prøysen men gjord samma Ã¥r, 1955, av Cacka Israelsson.
En annan favorit frÃ¥n förr är Povel Ramel – jag har sett och hört honom live bÃ¥de i tält och i konsertlokal. Och jag är hyggligt bevandrad i hans repertoar, känner till exempel genast igen visan där han sjunger om Bladberg och son, ”Bladbergeri hurra” frÃ¥n 1957.
DÃ¥ är det bara en frÃ¥ga kvar att redovisa svaret pÃ¥: Jerry Williams (Erik Fernström) och Anna Ternheim sjöng 2015 tillsammans in ”Far From Any Road”.
Fast för min del har jag nu för dagen nått vägs ände.