Dagens kryss klarade jag ganska lÀtt, i det stora hela utan att ens behöva söka hjÀlp pÄ nÀtet.
Ted GĂ€rdestad var en artist vars sĂ„nger ocksĂ„ har fastnat i mitt melodiminne, sĂ„ till exempel den andra i en dubbelfrĂ„ga om namnen pĂ„ lĂ„tarna, ”Sol, vind och vatten”. Betydligt svĂ„rare var det att komma i hĂ„g titeln pĂ„ den först spelade lĂ„ten. Men eftersom det bara var första bokstaven av tre som fattades borde det sökta ordet bli ”den”, och lĂ„ten som spelades var alltsĂ„ ”I den stora sorgens famn”.
HĂ„kan Hellström hör ocksĂ„ till dem jag gĂ€rna lyssnar pĂ„, vilket gör att jag kĂ€nner igen hans röst, vilket var till hjĂ€lp nĂ€r Anders Eldeman i dag spelade en lĂ„t frĂ„n en ny hellströmskiva som jag Ă€nnu inte har lyssnat pĂ„. LĂ„ten heter ”I sprickorna kommer ljuset in”.
Jag Ă€r tillrĂ€ckligt gammal för att redan nĂ€r den fortfarande var relativt ny ha hört den melodi som Lennart Palm spelade, ”DĂ„ tar vi tagelskjortan pĂ„”, den som skulle ge oss det av Eldeman efterlysta materialet, tagel. Bland dem som framförde den i Caasino-revyn fanns Carl-Gustaf Lindstedt, som aldrig tvekade om att offentligt deklarera att han politiskt hörde hemma i socialdemokratin. Under min tid som chefredaktör för Aktuellt i politiken (s) hade vi för övrigt ett personligt portrĂ€tt av honom med frĂ„gor ocksĂ„ om politiska vĂ€rderingar – Carl-Gustaf lyftes fram som omslagsbild till det aktuellta numret av tidskriften.
Cornelis Vreeswijk förekom pĂ„ omslaget till min tidning nĂ€r han stĂ€llde upp som medlem i juryn för den valvisetĂ€vling vi anordnade – han var organiserad sosse redan nĂ€r han gick pĂ„ Sopis, var en tid under de rödaste Ă„ren i Sverige vĂ€nsterpartist men Ă„terkom sedan till socialdemokratin, valturnerade bland annat med min hustru. Bland det Cornelis gjorde med stor framgĂ„ng var att skriva svensk text till en karibisk melodi, insjungen av bland andra The Weavers, The Kingston Trio och The Beach Boys, ”Sloop John B”, som nĂ€r han och Ann-Louise Hansson sjöng in den pĂ„ svenska fick heta ”Jag hade en gĂ„ng en bĂ„t”, och av texten som du hittar ovan under Kulturspegeln, SĂ„ngtexter framgĂ„r ocksĂ„ att bĂ„ten hade segel och ruff och köl.
OcksĂ„ Tage Danielsson var under senare delen av 1960-talet socialdemokrat; inför publiceringen av hans ”En soffliggares dagbok”, en underfundig valpamflett (s) inför valet 1968, hade jag personlig kontakt med honom om lanseringen – jag var dĂ„ nyanstĂ€lld pĂ„ socialdemokratiska partistyrelsen. NĂ€r Tages ”Herkules Jonssons storverk” sĂ€ndes som TVs julkalender 1969 sĂ„g jag naturligtvis ocksĂ„ den, detta eftersom Birgittas dotter Anna följde den. I dag hörde vi signaturmelodin till den hĂ€r serien, med musik av Gunnar Svensson.
DÀrmed har vi halkat in pÄ barnkultur, dÀr Eldeman i dag spelade musik ur tvÄ Disney-filmer.
Disneyversionen av ”Alice i Underlandet” har jag förstĂ„ sett – i dag fick vi som ledtrĂ„d höra Sanna Nielsen sjunga ”I den vĂ€rld som Ă€r min”, hĂ€mtad frĂ„n en omdubbning.
LĂ€ttast av de disneyanknutna lĂ„tarna var att identifiera den av de filmer som förekom i dagens kryss med hjĂ€lp av Loa Falkmans insjungning av ”Bella Notte”: ”Lady och Lufsen”. En bit ur den visas ju varje julafton, sĂ„ den biten ser jag Ă„r efter Ă„r. Men jag har förstĂ„s sett hela filmen.
I TV har jag förresten ocksĂ„ sett ”Macken” med Galenskaparna & After Shave – i dag spelades ”Man ska ha husvagn”.
Att ta med sig husvagn ”Genom gatorna pĂ„ Söder” eller, som i Ralph McTells original, pĂ„ ”Streets of London” Ă€r kanske inte sĂ„ lĂ€tt, men det Ă€r annars en trevlig lĂ„t.
Amy Diamond har vĂ€l aldrig hört till mina personliga favoriter, men ”Forgive” med henne lĂ€t faktiskt riktigt hyggligt.
Ăâsten med resten har jag hört mycket mer av och med. ”Grilla, grilla” Ă€r en ganska kul sammanfattning av det vi alla gör sĂ„ lĂ€nge sommaren varar.
Den frĂ„ga som dĂ„ har blivit kvar sist i det hĂ€r melodikrysskĂ„seriet handlade om att identifiera en hitchcockfilm. Jag har vĂ€l sett i stort sett alla filmer, signerade Alfred Hitchcock – anser faktiskt att nĂ„gra av dem Ă€r riktiga mĂ€sterverk. Till dem hör dock inte hans allra sista film, ”Arvet” (”Family Pot”) frĂ„n 1976. Den som Ă€r intresserad kan gĂ„ upp under Kulturspegeln, Film och dĂ€r lĂ€sa den ganska utförliga recension jag har skrivit.