Vi somnar sĂ€llan före midnatt, och pĂ„ fredagskvĂ€llarna hĂ„ller ju redan TVn en sysselsatt ganska lĂ€nge. ĂândĂ„ kom jag upp halv Ă„tta i morse, pigg och utvilad.
Jag hade heller inte nÄgra större problem med dagens melodikryss.
En enda frĂ„ga lĂ„g helt utanför det jag kunde, men eftersom den illustrerades med Peter Himmelstrands ”Det börjar verka kĂ€rlek, banne mig”, kunde jag den vĂ€gen googla mig fram till att den ocksĂ„ har sjungits in av nĂ„gon som heter Linda Rapp. Henne hade jag aldrig tidigare hört talas om.
OcksĂ„ dagens allra första frĂ„ga, den om en TV-serie, kunde ha legat helt utanför min kunskapssfĂ€r, detta eftersom jag aldrig ser TV-serier, men ”SkĂ€rgĂ„rdsdoktorn” kĂ€nner jag Ă€ndĂ„ till, minns till och med signaturen till – dessutom har melodin komponerats av den mycket skicklige Stefan Nilsson.
Barnkultur i olika former har alltid roat mig, ocksĂ„ som vuxen – men jag lĂ€ste ocksĂ„ böcker, skrivna för vuxna, redan nĂ€r jag sjĂ€lv var barn.
AlltsĂ„ köpte jag i Nilssons kiosk i JuniskĂ€r (min hemby i dĂ„varande Njurunda kommun, numera en del av Sundsvall) och lĂ€ste i mycket unga Ă„r Oscar Wildes ”Spöket pĂ„ Canterville” (”The Canterville Ghost”, 1877). (Stig JĂ€rrels upplĂ€sning har jag dĂ€remot aldrig hört förut.)
SjĂ€lvklart har jag bĂ„de sjĂ€lv lĂ€st och för nĂ„gra av barnen sĂ€nglĂ€st C S Lewis’ sjubandsverk ”BerĂ€ttelsen om Narnia”, utgiven 1950-1956. Jag vet att jag har sett en tidig filmatisering i TV, men jag gissar att den musik som i dag spelades i krysset var hĂ€mtad ur nĂ„gon senare filmatisering.
Jag har köpt HergĂ©s seriealbum om Tintin för barn och barnbarn, men jag har dem ocksĂ„ i mitt eget serieförrĂ„d i sommarhuset i Ăâregrund, och jag vet att dottersonen Viggo (och hans mor, Kerstin) en jul blev mycket glada, nĂ€r jag i julklapp Ă„t Viggo hade köpt samtliga tintinfilmer. Allt detta för att Eldeman i dag ville ha följande tvĂ„ ord: Tintin och Ă€ventyr.
Claes Janson Ă€r en vĂ€lkĂ€nd profil i Uppsalas musikliv; sjĂ€lv har jag hört honom live pĂ„ Reginateatern, och jag har sjĂ€lvfallet ocksĂ„ skivor med honom. I dag hörde vi honom i en engelsk version av Hans Alfredsons ”Jag vill ha blommig falukorv till lunch, mamma”, som ju innehĂ„ller en mycket sĂ€regen specifikation, nĂ€r det gĂ€ller maten.
Cornelis Vreeswijk har jag inte bara allt av och med pĂ„ skiva. Jag har en gĂ„ng i vĂ€rlden engagerat honom i juryn till den valvisetĂ€vling jag hade i Aktuellt i politiken (s) pĂ„ den tiden dĂ„ jag var chefredaktör, och hustrun har haft hans medverkan pĂ„ valmöten. I dag skulle hans ”Somliga gĂ„r med trasiga skor”, en sĂ„ng som inte heller den saknar politisk/social udd, av nĂ„gon anledning leda oss till singularen sko.
Gamla schlager Àr ocksÄ mitt bord.
I en av dagens dubbelfrĂ„gor, i det hĂ€r fallet en dĂ€r Eldeman efterlyste tvĂ„ förnamn, fick vi höra dels ”Evert”, skriven av Eddie Meduza (som egentligen hette Errol Leonard Norstedt), dels ”Fia Jansson”, Ă€ven kĂ€nd som ”August och Lotta”. BĂ„da de hĂ€r lĂ„tarna har Eldeman tidigare anvĂ€nt i krysset.
Runt 1950 hörde jag och blev mycket förtjust i Sven Arefeldts ”I en roddbĂ„t till Kina” (”Res med mig Stina, i en roddbĂ„t till Kina”), i original ”Slow boat To China”. Och Ă„ter förvandlade Eldeman det man dĂ„ anvĂ€nder, Ă„ror, till singularen Ă„ra. AnvĂ€nder man bara en Ă„ra Ă€r det vĂ€l tveksamt om man över huvud taget kommer till Kina.
Av lite senare datum, frĂ„n 1970, Ă€r Siw Malmkvists insjungning av ”Regnet det bara öser ner”, Burt Bacharachs ”Raindrops Keep Fallin’ On My Head”. Fast i dag hörde vi den pĂ„ engelska med Dionne Warwick.
”Spelman pĂ„ taket” ska jag snart se pĂ„ Uppsala stadsteater – det Ă€r en julklapp frĂ„n hustrun. I dag hörde vi Jan Malmsjö ur den sjunga ”Om jag hade pengar”. Musikalen, av Jerry Bock och Sheldor Harnick, bygger i sin tur pĂ„ Sholem Aleichems bok pĂ„ jiddish 1894.
Slutligen Ă€r det bara en aria kvar. Den vi hörde Ă€r, tror jag, hĂ€mtad ur Gaetano Donizettis ”Lucia di Lammermoor”. Den har vi sett i Tallinn vid ett av mina tidiga Ă„terbesök i mitt gamla hemland Estland. (HĂ€r tog jag miste. Det vi hörde var en aria med Nattens Drottning ur W A Mozarts ”Trollflöjten”.)
Det Àr nu ganska lÀnge sen jag var i Tallinn och Estland. Men jag lÀser dagligen tvÄ estniska dagstidningar pÄ nÀtet, Eesti PÀevaleht och Postimees, och sÄ kollar jag varje dag de estniska socialdemokraternas hemsida.