Vackert väder igen. I går eftermiddag tog hustrun in en bunke med våra egna äpplen, mogna och från två olika träd.
Dagens Melodikryss hörde väl inte till de svårare, men en av frågorna låg utanför åtminstone min spontana kunskapssfär.
Att jag aldrig hade hört talas om ”The Ocean” och dess skapare, Mike Perry (alias Mikael Persson), trots lÃ¥tens och hans stora framgÃ¥ngar har med all säkerhet förklaringen, att radion här hemma dagarna i ända är inställd pÃ¥ P1. Och omvänt: att jag känner igen nästan all äldre musik oavsett genre har som förklaring, att Sveriges Radio förr i samma program, främst Grammofontimmen, mixade de mest olikartade formerna av musik: schlager, jazz, gammal dansmusik, visa, opera, operett, marschmusik (en marsch varje dag!) och sÃ¥ vidare. Det här gjorde oss lyssnare genreöverskridande och kunniga om alla möjliga slags musik. Det var bättre förr!
Men än finns det program, som jag har lyssnat pÃ¥ hur länge som helst. SÃ¥ visst känner jag igen signaturen till Ekot, förr genomgÃ¥ende kallat ”Dagens eko”.
Värre kan det vara med andra etermediaprogram – TV-sÃ¥por och liknande program har jag nästan aldrig följt. SÃ¥lunda har jag, vad jag kan minnas, aldrig sett ett enda avsnitt av ”Goda grannar”. Men namnet mÃ¥ste av nÃ¥gon anledning ha krokat fast sig i minnet, sÃ¥ när jag hade en mängd hjälpbokstäver, dök programtiteln upp i minnet, trots att det här programmet tydligen sändes 1987-1989.
Operamusiken frÃ¥n 1919 kan jag tänka mig, att mÃ¥nga andra hade svÃ¥rt att identifiera, men för mig, gamle operafan, var det inte sÃ¥ svÃ¥rt att känna igen Sergej Prokofievs ”Kärleken till de tre apelsinerna”.
”Sommarnatt” kände jag ocksÃ¥ genast igen. Men vad var det för grupp som sjöng den 1980? Jo, lustigt nog med tanke pÃ¥ titeln, Snowstorm.
Mer somrigt: Sanna Nielsen, känd frÃ¥n AllsÃ¥ng pÃ¥ Skansen som jag ser, sjöng ”Dansar bort med nÃ¥gon annan”.
Jag äger en stor box med Alice Babs’ skivor, och hustrun och jag har just börjat beta av en DVD-box med hennes filmer. ”Stigbergsgatan 8″ var adressen som Anders Eldeman efterlyste med hjälp av en instrumentalversion gjord av Cool Candys.
Jag har ocksÃ¥ hela Evert Taubes sÃ¥ngproduktion i original i ett par CD-boxar, sÃ¥ varför skulle jag inte känna igen ”OxdragarsÃ¥ng”, även om den som i dag spelades instrumentalt, den som skulle ge oss pluralen oxar.
Och att känna igen ”The Worrying Kind” med The Ark var ju heller ingen match. Den vann den svenska schlagerfinalen 2007, men i Eurovision Song Contest gick det sämre: Där kom den pÃ¥ 18de plats.
Duetten som inledde dagens kryss, ”Far From Any Road”, gjordes av ett par rutinerade artister, Anna Ternheim och Jerry Williams.
Kalle Moraeus ser jag gärna i TV, och i dag hörde vi honom tillsammans med Orsa spelmän spela ”KoppÃ¥ngen”.
Sist i dag hamnar en gammal lÃ¥tfavorit ”All of Me”, fast i dag, i en version med Trazan och Banarne, ”Ã…lfobi”. Den vitsige upphovsmannen, han som kallas för Trazan, heter egentligen Lasse Ã…berg, och jag har faktiskt lärt känna honom och hans hustru, nu senast för bara nÃ¥gra dar sen mött dem pÃ¥ middagen för sÃ¥ kallade hedersupplänningar hos landshövdingen pÃ¥ Uppsala slott. Jag har skrivit om den här tillställningen här pÃ¥ bloggen.
Ja, det var väl allt för i dag. I kväll kommer Anna hit för att i morgon ta med Birgitta till en konsert med Annas dotter Amanda.