Tidningsmarknaden i Uppsala är helt monopoliserad. Enda dagstidningen är i dag liberala Upsala Nya Tidning men väl sÃ¥ intressant just i det här sammanhanget är att UNT numera driver ocksÃ¥ en totalutdelad nyhets- och annonstidning, UppsalaTidningen. Den senare är en gratistidning – kan vara det med hjälp av mängden av annonser. Men den innehÃ¥ller ocksÃ¥ allt frÃ¥n bioannonser till egna nyhetsartiklar.
Det kan synas djärvt att försöka ta sig in på den här tidningsmarknaden. Uppsala-Demokraten var ett tidigare försök som misslyckades, detta trots att UppsalaTidningen då ännu inte fanns. Men UD, som kom en gång i veckan, fick inte tillräckligt många läsare och fick lov att läggas ner.
Nu gör ETC ett nytt försök, med ETC Uppsala. Nummer 1 2016 som jag fick hem på prov i dag överraskar genom att inte som ovan nämnda föregångare vara en tabloid utan i stället vara tryckt i A4-format, alltså se ut som ett magasin. Tekniskt är det välgjort, men som gammal tidningsmakare får man en känsla av att lokalpräglade artiklar som de om en pensionerad undersköterska med låg pension, en jämställdhetsdragkamp om Klättercenter och om en skådespelerska som gästspelar på Reginateatern har hamnat i fel tidning.
Min vän och partivän Peter Gustavsson, som i tio mÃ¥nader var politisk redaktör för ETC Uppsala-Demokraten, skriver en introducerande ledare i första numret av ETC Uppsala, och jag önskar förstÃ¥s lycka till, men jag är inte helt övertygad om att det här konceptet trots mÃ¥ttligt prenumerationspris – 570 kronor för helÃ¥r – ger tillräckligt mÃ¥nga prenumeranter för att täcka kostnaderna för utgivningen.
Jag förstår den upplagemässiga poängen med att publicera ledare och annat opinionsbildande material skrivna av företrädare för de olika partier, som nu samverkar på den röd-gröna sidan.
Men vad jag egentligen längtar efter är en rent socialdemokratisk tidning.