Flertalet partier utom de längst till vänster plus miljöpartiet verkar ha tappat väljare till Fremskrittspartiet, och partiet får nu enligt Norfaktas opinionsundersökning för tidningarna Nationen och Klassekampen ett stöd, 16,8 procent, som är aningen högre än dess resultat i stortingsvalet 2013, 16,3 procent. Uppgången är inte anmärkningsvärd om man jämför med valresultatet, däremot om man som utgångspunkt har partiets mycket låga opinionssiffror i mätningarna nu under lång tid. Jämfört med FrPs stöd senast i samma mätserie är det här en uppgång med hela 4,7 procentenheter.
Någon annan rimlig förklaring än hur mycket flyktingar Norge bör ta emot plus det faktum, att FrP är det enda partiet som intar en avvikande (restriktiv) hållning finns knappast.
Men eftersom det här är en fråga, där förändringar i partisympatierna kan vara resultat av förändringar i flera steg, går det inte att göra säkra tolkningar utan att ha kartlagt hela förändringsprocessen, som ju ofta sker i flera steg.
Nå, det ledande oppositionspartiet, Arbeiderpartiet, minskar i den här undersökningen med 3,9 procentenheter till 35,2 procent, men notera dels att detta fortfarande är ett resultat långt över partiets resultat i senaste stortingsvalet, 30,8 procent, dels att både yttervänstern och De gröna klarar sig bra i den här undersökningen:
Sosialistisk Venstreparti ökar med 0,1 procentenheter till 4,2 procent. I stortingsvalet fick SV 4,1 procent, och intressant i sammanhanget är också att partiet i rader av opinionsmätningar har legat under, ibland långt under fyraprocentsspärren.
Och yttervänsteralternativet Rødt, som i valet 2013 fick 1,1 procent, stöds nu av 1,5 procent (+ 0,8 procentenheter jämfört med förra mätningen).
Miljøpartiet De Grønne, som i valet 2013 bara fick 2,8 procent, ökar i den här mätningen med 0,2 procentenheter och får då stöd av 5,1 procent. Eftersom det är ett blockneutralt parti, har det säkert hämtat sympatisörer både från de borgerliga mittenpartierna och från Arbeiderpartiet, och det har varit mycket synligt nu senast i samband med kommun- och fylketingsvalen.
Däremot går Arbeiderpartiets gröna bundsförvant Senterpartiet ner med 1,2 procentenheter till 4,3 procent i den här mätningen. I stortingsvalet fick det 5,5 procent, men liksom i en rad mätningar under senare tid fick det mycket högt stöd, 8,0 procent, i fylketingsvalet 2015. Nu kan man ändå inte veta att nedgången i den aktuella mätningen förklaras av förluster till just Fremskrittspartiet.
Också de övriga två mittenpartierna backar, och även här är det lätt att dra den lite för enkla slutsatsen, att bådas envetna motstånd mot FrPs restriktiva flyktingpolitik har lett till att väljare har gått direkt över från dem till Fremskrittspartiet.
Kristelig Folkeparti minskar med 0,3 procentenheter till 4,9 procent mot 5,6 procent i stortingsvalet.
Och liberala Venstre minskar med 0,8 procentenheter till 5,2 procent mot 5,2 procent också i stortingsvalet.
Även det ledande regeringspartiet Høyre Ã¥ker pÃ¥ en smäll – minskar med 1,6 procentenheter till 21,7 procent mot 26,8 procent i stortingsvalet – och här är det väl troligt att Ã¥tminstone en del av förlusten är en del av regeringskollegan FrPs ökning.