Det är alltid spännande att få höra, vem som har fått årets nobelpris i litteratur.
Ibland upptäcker man den här vägen författarskap, som man redan borde ha varit förtrogen med, men eftersom jag och Birgitta är läsande människor med ett mycket stort eget bibliotek, händer det också ganska ofta, att vi har läst den prisbelönta författaren.
Ã…rets nobelpristagare i litteratur, Svetlana Alekseijevitj, finns i vÃ¥r boksamling men till min stora förvÃ¥ning bara representerad med enda bok, dokumentären ”De sista vittnena”, i original 2004, i svensk översätning av Kajsa Öberg Lindsten, Ersatz 2015, förvÃ¥ning därför att jag känner till flera böcker av henne – sammanlagt finns ett halvt dussin översatta till svenska. I ”De sista vittnena” skildras andra världskriget, ur barns perspektiv.
Svetlana Alekseijevitjs prosa har utomordentliga litterära kvalitéer – annars hade hon ju inte belönats med nobelpriset i litteratur – men det hon skriver, till exempel i ”De sista vittnena”, är ju egentligen inträngande reportage, sÃ¥ det Svenska Akademien i Ã¥r belönar vidgar gränserna för vad det här priset kan täcka. Och inte mig emot.
Nobelpriset till Svetlana Alekseijevitj kan sägas vara ett pris till en vitrysk författarinna – hon bor i Vitryssland – men som sÃ¥ ofta är fallet med människor med hennes bakgrund, är det här etiketterandet mer komplicerat än sÃ¥. Hon är född i Ukraina och har ukrainsk mor, men fadern var vitryss. Och eftersom hon är född 1948, har hon den erfarenhet av Sovjetunionen, som bland annat innebar rysk dominans. Som mÃ¥nga andra med böjelse för frisprÃ¥kighet och sanning har hon haft problem med regimen i Vitryssland – hon har bland annat 2006-2008 varit fristadsförfattare i Göteborg – men i takt med att hennes internationella berömmelse har växt, har hon nu lämnats i fred i hemlandet.
De första svenska utgÃ¥vorna av böcker av Svetlana Alekseijevitj gavs ut av Ordfront, men hennes svenska förlag är numera Ersatz, specialiserat pÃ¥ tysksprÃ¥kig och rysksprÃ¥kig litteratur. Mindre förlag, inriktade pÃ¥ kvalitet – Ersatz är ett exempel – gör i dag viktigare insatser än förlagsjättarna för att introducera riktigt intressanta författarskap-