I Danmark finns ett stort och ganska brokigt vänsterblock. Motorn i det är Socialdemokratiet. I den S-ledda regering, som fanns i Danmark fram till senaste valet, fanns också det socialliberala partiet Radikale Venstre, ett namn som ska ses mot bakgrund att det i Danmark också finns ett stort borgerligt, ganska högerinriktat parti, som heter Venstre. Med i den här koalitionen fanns också ganska länge ett riktigt vänsterparti, Socialistisk Folkeparti, ursprungligen en vänstersocialistisk utbrytning ur kommunistpartiet, DKP. SF har periodvis varit förhållandevis stort, men numera har det fått en konkurrent, Enhedslisten, som har ett markant större stöd i opinionsmätningar och val. Enhedslisten är en märklig koalition av vänstersocialister, kommunister och trotskister, och partiet har också lyckats fånga de feministiska och gröna strömningar som vi i Sverige förknippar med separata partier. Som om det här inte räckte bildades det inför det senaste valet ett nytt parti, Alternativet, som också det är lite av ett miljöparti, och som lyckades ta sig in i parlamentet.
Alla de här vänsterpartierna, med ett viktigt undantag, är mer flyktingvänliga än den sittande borgerliga Venstre-regeringen. Undantaget är Socialdemokratiet, som har en restriktiv hållning i släkt med Venstres och Dansk Folkepartis.
Det här innebär problem också för vänsterblockets överlevnad.
Intressant är att Morten Østergaard, ledare för Socialdemokratiets trognaste samarbetspartner, liberala Radikale Venstre, offentligt har slagit fast, att en förutsättning för att hans parti ska samverka med Socialdemokraterna i en ny regering är en uppmjukning av de asylregler Venstre-regeringen just har genomfört med stöd av Socialdemokratiet.