Det var månklart ute, och de vita kiselstenarna som låg på gårdsplanen, blänkte som var de silvermynt. Hans böjde sig ned, och fyllde jackfickorna med kiselstenar, – så många han fick plats med.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>