Analys av sagan ”Hans och Greta

1. Skog

Skogen är ett återkommande tema i tyska folksagor, kanske delvis på grund av att mer än en fjärdedel av Tyskland, är bestående av skogsmark. I bröderna Grimms berättelser, så kan skogen få illustrera en ”övernaturlig värld” – en plats där allt kan hända, och så också ofta gör…

Enligt den tyske psykologen Karl Jungs analyser, så symboliserar skogen den ”feminina principen”, och identifieras med det omedvetna. Bladen blockerar solens strålar, och solen är associerad med den manliga principen. Skogen symboliserar den farliga sidan av det omedvetna, dess förmåga att förstöra skälen (forskaren Cirlot 1962) och (Forskaren Matthews 1986).

 

2. Skogshuggare

Skogshuggare var en av de lägsta, minst betalda yrken, under den period som ”sagan om Hans och Greta” utspelade sig. Yrket Skogshuggare, eller Timmerhuggare, finns fortfarande kvar, dock har arbetet lite högre status idag, och det krävs ofta utbildning vid ett naturbruksgymnasium, för att få arbeta som skogshuggare. Sagoforskaren Jack Zipes tolkar sagan som en berättelse om triumf över de högre klasserna.

Familjen i sagan, segrar över fattigdomen, och häxan, som symboliserar de rikare och högre klasserna, har mer än tillräcklig lagring av mat och pengar, vilket skulle kunna delas med befolkningen för att minska lidandet för de lägre klasserna. Det hat som bönderna kände för aristokraterna, som hamstrare och förtryckare, kan ju representeras av dödandet av häxan (Zipes 1979).

 

3. Namnet Hans

I det ursprungliga manuskriptet till sagan Hans och Greta, så var Hans benämnd ”Den lille brodern”.

Sedan valde bröderna Grimm namnet Hans (Hänsel), till en av huvudgestalterna i sagan, och namnet fanns med i den första upplagan av Hans och Greta (Kinder- und Hausmärchen, 1812.)

Hans är ett vanligt namn på manliga karaktärer i tyska folksagor, exempelvis Starke Hans, Järn-Hans, Lycko-Hans, etcetera. Hänsel är i huvudsak samma namn som den engelska motsvarigheten ”John Doe”, och representerar en anonym, eller en ”medelsvensson”-karaktär.

 

4. Namset Gretel

I det ursprungliga manuskriptet till sagan, så kallades Greta ”Den lilla systern”.

Sedan valde bröderna Grimm namnet ”Greta” till en av huvudkaraktärerna i sagan. Och så blev hon benämnd, i den första publicerade upplagan, år 1812.

Gretel / Gretchen, är en form av det tyska namnet Margarethe, eller Margarita, som på latin betyder ”pärla”.

Det är också ett vanligt förekommande namn på kvinnliga karaktärer i tyska folksagor, exempelvis ”Starke Greta”, eller ”Snälla Greta”.

Greta är i huvudsak samma namn som engelskans ”Jane Doe”, och representerar en anonym, eller en ”medelsvensson”- karaktär.

 

5. Hungersnöd (famine)

”Hungersnöden” är ett tillägg till den femte upplagan av bröderna Grimms saga. Bröderna lade till det som motivering för föräldrarnas agerande (Heinz Rolleke, 1988).

 

6. Bröd

Brödet spelar en viktig roll i ”Hans och Greta”. Brödet verkar i många olika former, och med flera metaforiska betydelser.

Bröd kan vara mat för de fattiga. Brödet ses också som den mest grundläggande livsuppehållande maten (Matthews 1962). Kampen för att ge bröd till barnen, visar på familjens fattigdom, och strävan efter grundläggande överlevnad.

Berättelsen är en transformation av barnet, från barndom till vuxen ålder. Och brödet självt symboliserar transformationen. Vägen från produktionen av spannmål till bröd, är en väg av omvandling av en naturlig produkt, i en specifikt mänsklig form av näring. (Dieckmann 1986).

 

7. ”Bli av med dem”

Sagoanalytikern Maria Tatar, menar att i fattiga familjer så kunde barn överges, och barnamord var inte helt okända företeelser, inte ens fram till den tidpunkt då bröderna Grimm började samlade sagor, i början av 1800-talet (Tatar 1987).

Många psykologer, däribland Bruno Bettelheim, anser att sagan ”Hans och Greta” handlar om barns rädsla för att bli övergivna, och barnens orala girighet. Barn har en rädsla för att bli övergivna av sina föräldrar.

De är också oralt giriga, och rädda för att föräldrarna skall låta dem svälta om de är alltför giriga. Berättelsen kan hjälpa barnen att komma till insikt med dessa rädslor. Många psykologer har inte uppmärksammat temat föräldrarnas missbruk och fattigdom, tills nyligen.

 

8. ”Ensam i skogen”

Forskaren Julius Heuscher menar att skogen utgör förlusten av säkerhet och tidigare värden. (Heuscher 1974)

 

9. ”Hon lämnade honom ingen ro, förrän han hade samtyckt”

I Grimms manuskriptversion av ”Hans och Greta”, så är båda föräldrarna överens om att överge barnen i skogen. Men sedan ändrade bröderna Grimm storyn i de publicerade upplagorna, så att fadern i stället endast ”gick med”, på hustruns förslag.

Grimm ville kanske minska faderns skuld i handlandet, och detta kanske vilar i en slags ”dyrkan” av brödernas egen far, men också andra patriarkala ståndpunkter, som bröderna Grimm hade ?

 

10. Make

Fadern/makens roll i berättelsen, är tämligen intressant. För trots att fadern är barnens biologiske far, så har han olika ansvar över övergivandet av barnen i de olika versionerna av sagan.

I vissa versioner så lämnar han barnen villigt i skogen. I andra versioner så protesterar han obönhörligen över att överge dem. Storyn antyder att hustruns önskemål vinner över barnens säkerhet, och förtydligas i ordvalet ”make” istället för ordet ”fader”, för att beskriva skogshuggarens primära roll.

 

11. Hörde

Vissa kritiker menar att ”Hans och Greta”, är en subversiv historia, som uppmuntrar barn att tjuvlyssna på sina föräldrar, göra intrång, begå mord, och stjäla egendom. Barnen är inte ideala förebilder i den konservativa meningen, men man kan tillgodogöra sig deras handlingar för att överleva i en hård värld. Om barnen inte hade gjort detta, så skulle de sannolikt ha blivit dödade.

 

12. Styvmoder

Bilden av den elaka styvmodern, förekommer ofta i sagor. Hon förknippas med avundsjuka och grymhet (Olderr 1986). ”I maskulin psykologi så är styvmodern en symbol för det omedvetna, i en destruktiv roll” (von Franz 1970). Men bilden av styvmodern är ofta tvåsidig, för medan hon har destruktiva avsikter i sina handlingar, så leder de ofta in huvudpersonerna i situationer, som identifierar och stärker hans eller hennes bästa egenskaper.

”Styvmodern” är ett begrepp, som lagts till av bröderna Grimm, i deras fortskridande utgåvor av sagan om Hans och Greta. I det ursprungliga utkastet till storyn, så är det barnens biologiska föräldrar, som överger barnen i skogen.

 

13. – ”Jag kommer att kunna hitta ett sätt att fly”, – ingen rädsla

Hans (Hänsel) tar ledarrollen i början av sagan, tröstar sin syster, och kämpar för att rädda deras liv. Han är den dominerande karaktären, medan Greta (Gretel) följer honom. Senare i storyn, så kommer Greta att bli ledaren, genom att döda häxan, och hitta en väg hem över en sjö. Att Greta tycks växa genom sina motgångar, är en intressant utveckling av historien.

 

14. Månen

Vid tiden före elbelysningen, så var fullmånen den bästa källan till utomhusbelysning om natten.

 

15. Vita stenar

Vita stenar, kan symbolisera rättvisa. I antikens Grekland, så visade en omröstning med en vit sten, att väljaren trodde att den misstänkte var oskyldig. Vita stenar har även använts som gåvor till avlidna, för att säkerställa återfödelsen av anden (Olderr 1986).

Dieckmann förklarar att småsten representerar barnens styvhet, och deras vägran att ändra sig. (Dieckmann 1986).

.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>