NĂ„gon illvillig person – jag vet inte vem och varför – har nu under lĂ„ng tid saboterat min blogg genom att vid myriader av inlĂ€gg dĂ€r fĂ€sta ett stĂ€ndigt tillflöde av ”kommentarer” som inte har ett dyft att göra med innehĂ„llet i de bloggtexter de har fĂ€sts vid, som ofta Ă€r skrivna pĂ„ sprĂ„k jag inte behĂ€rskar och innehĂ„ller saker jag i egenskap av anstĂ€ndig mĂ€nniska och gammal journalist aldrig skulle kunna tĂ€nka mig att förmedla till mina lĂ€sare.
Jag har i omgĂ„ngar utplĂ„nat tusentals ”kommentarer” av det hĂ€r slaget, men det kommer stĂ€ndigt nya. Nu har jag tagit hjĂ€lp av en skicklig datafirma för att fĂ„ hjĂ€lp, och det gĂ„r inte lĂ€ngre att störa mitt eget skrivande, men det kommer fortfarande nya och nya skrĂ€pmejl via e-posten, men jag hoppas att vi ska kunna lösa det ocksĂ„ – lĂ€sarna ska veta att jag sjĂ€lv verkligen inte vill bli av med normala kommentarer till det jag skriver, och sjĂ€lvfallet fĂ„r lĂ€sarna ha andra till exempel politiska stĂ„ndpunkter Ă€n de jag sjĂ€lv har.
Nog om detta – nu gĂ„r vi över till dagens egentliga Ă€mne, Melodikrysset.
Jag vet inte om Anders Eldeman har som plan att ge krysslösare av min sort hjÀrnblödning, men i dag hade han en hel drös dubbelfrÄgor, som egentligen inte Àr nÄgra dubbelfrÄgor mer Àn i meningen att de ingÄende frÄgorna egentligen inte har nÄgot annat samband Àn att de stÀlls tillsammans.
I dag startade krysset med en sĂ„dan dubbelfrĂ„ga. Först fick vi höra ”Return To Sender”, som Elvis Presley hade stor framgĂ„ng med 1962. Och sen, i samma frĂ„ga, spelades Zacharias Topelius’ klassiker frĂ„n 1864, ”Sov du lilla videung”/”Videvisan”, den som Alice TegnĂ©r tonsatte 1895. Den hĂ€r visan var en av de första jag lĂ€rde mig sjunga pĂ„ svenska, nĂ€r jag lite efter kriget fick börja i svensk smĂ„skola. Esterna, den första riktigt stora flyktinggruppen (men förstĂ„s ocksĂ„ de lettiska flyktingarna) tyckte att det var sjĂ€lvklart att nytillskottet till det svenska samhĂ€llet skulle lĂ€ra sig det sprĂ„k som talades hĂ€r, nĂ€r vi nu inte kunde Ă„tervĂ€nda hem.
Ăâven nĂ€sta frĂ„ga var en svĂ„rmotiverad dubbelfrĂ„ga. I dess första del skulle vi kĂ€nna till TV4s ”Solsidan”, men Ă€ven om den sĂ€kert kan ha sina förtjĂ€nster, brukar jag för egen del inte se program av den hĂ€r typen. Dock gjorde jag, ambitiös som jag Ă€r, lite googleforskning och upptĂ€ckte dĂ„ att en av rollerna spelas av Mia SkĂ€ringer, som jag ska Ă„terkomma till. I andra delen av den hĂ€r dubbelfrĂ„gan fick vi möta Uma Thurman i ”When You Got It, Flame It”, som förekom i ”The Producers” (2005).
Eftersom jag har nĂ€mnt Mia SkĂ€ringer, ska jag sticka emellan med en enkelfrĂ„ga, dĂ€r hennes förnamn utgör svaret. 1975 sjöng hon en Evert Taube-visa frĂ„n 1949, ”Sov pĂ„ min arm”, Ă€ven kallad ”Nocturne”.
Dagens allra sista dubbelfrĂ„ga bestod dĂ€remot av en mĂ€rklig mix: Det fanns faktiskt ett samband mellan de bĂ„da lĂ„tar som spelades, men det var inte det som efterfrĂ„gades: Benny Andersson var upphovsman. Marie Nilsson Lind skrev 1990 texten till ”Jag mötte Lassie”, som blev en jĂ€ttehit med gotlĂ€ndska Ainbusk Singers, men musiken skrevs av Benny Andersson. NĂ„, vilket Ă€r dĂ„ sambandet med Cher (Cherlilyn Sarkisian, vilket vittnar om hennes armeniska bakgrund), men hennes insjungning 2016 av ”Gimme! Gimme! Gimme!” Ă€r ju ett verk av ABBA frĂ„n 1979.
Jag har för övrigt ganska nyligen för första gĂ„ngen trĂ€ffat Benny Andersson personligen. Jag och Birgitta var i hans studio i Stockholm tillsammans med ledande företrĂ€dare för (s)-delen av regeringen, en nuvarande och en förutvarande ordförande i LO med flera för att spela in en skiva med arbetarrörelsesĂ„nger. SĂ„ ni kommer att fĂ„ möjlighet att höra mig sjunga ”Internationalen”, fast förstĂ„s inte solo.
Politiskt till vĂ€nster stĂ„r, för att fullfölja den linjen, ocksĂ„ en annan av dagens skivartister, Love Antell, men han Ă€r en konstnĂ€rligt mĂ„ngsidig person. Jag har tidigare hört honom i Perssons pack och vet ocksĂ„ att han har förĂ€ldrar som kommer frĂ„n Finland, men jag visste faktiskt inte, att Ă€ven han har varit med i ”SĂ„ mycket bĂ€ttre”. I dag fick vi höra honom i ”Ideal och livet”.
Sylvia Vrethammar var en gĂ„ng i vĂ€rlden sĂ„ngunderhĂ„llare vid Socialdemokraternas valupptakt i Parken zoo i Eskilstuna men hade nog inte nĂ„gon riktig klĂ€m pĂ„ vad det var för publik hon upptrĂ€dde för. SĂ„ ett av hennes sĂ„ngliga bidrag till den valupptakten, ett Ă„r dĂ„ vĂ„r rörelse fortfarande upprĂ€tthöll bojkotten mot det fascistiska Spanien, var ”Viva España”. Det som spelades i krysset i dag var mer oskyldigt, ”Tycker om dej” frĂ„n 1964.
Dansband Ă€r ju inte riktigt mitt bord, men ”Vad har du under blusen, Rut?” minns jag, eftersom den lĂ„g pĂ„ Svensktoppen med Schytts 1974. Det hĂ€r var fel, pĂ„pekar en lĂ€sare. RĂ€tt svar Ă€r ĂąâŹÂHörru Rut”. Den lanserades av Sten Carlsson och Salta Mandlar 1973, men jag minns den faktiskt inte.
Steget dĂ€rifrĂ„n till Melodifestivalen Ă€r ju inte sĂ€rdeles lĂ„ngt, sĂ„ dĂ€refter kan vi ta en Mello-lĂ„t frĂ„n 2016, ”Ăâlskade, ta mig tillbaks”. Det var Martin Stenmarck som sjöng, men han vann inte.
Ibland kan det vara bra att vara lite kommen till Ă„ren. Det Ă€r vĂ€l just Ă„ldern som gör, att jag kommer i hĂ„g Asta Kask. NĂ€r jag först hörde talas om dem, trodde jag att bandet kanske hade nĂ„got med mitt gamla hemland att göra – Kask = Björk pĂ„ estniska – men det hĂ€r Ă€r ett svenskt punkband. I dag hörde vi dem i ”Ringhals brinner” frĂ„n 2014.
Just ”En kulen natt” kommer jag inte i hĂ„g, men Mora TrĂ€sk har jag faktiskt lyssnat pĂ„, ocksĂ„ recenserat.
DĂ„ Ă„terstĂ„r bara dagens svĂ„raste frĂ„ga. Den hade som ljudillustration ”Blow Away”, som spelades utan instrument – men det var inte sĂ„ lĂ€tt att upptĂ€cka. Och vilka var det som framförde den i sĂ„ fall? Efter mycket letande hittade jag en brittisk trio.som 2018 spelade in den hĂ€r lĂ„ten, Morcheeba (= Middle Of the Road + cheeba, det vill sĂ€ga cannabis). Men sĂ€ker Ă€r jag inte. RĂ€tta mig gĂ€rna om jag har fel!