20:10 Nej, Melodikrysset var inte särskilt svårt i dag. Att jag har dröjt med att publicera mitt sedvanliga lördagskåseri om krysset beror på att jag fann det ännu mer angeläget att skriva ytterligare ett debattinlägg om regeringsförhandlingarna. Men nu är det gjort.
TvÃ¥ av kryssfrÃ¥gorna i dag hade anknytning till den sÃ¥ngbok vi använde i min barndoms folkskola, ”Nu ska vi sjunga” (ny 1942, men dÃ¥ hade jag ännu inte kommit till Sverige).
Där fanns Anna-Lisa Frykmans av Elsa Beskow illustrerade ”Kungens lilla piga”, som förstÃ¥s arbetade i ett slott.
”När juldagsmorgon glimmar” har tyskt ursprung men fanns ocksÃ¥ den i ”Nu ska vi sjunga”. I Psalmboken har den nummer 121. Jag har inte bara sjungit den utan ocksÃ¥ lärt mig den utantill.
Under den tidiga skoltiden lärde jag mig ocksÃ¥ att sjunga ”Gläns över sjö och strand”, även kallad ”Betlehems stjärna”. Texten skrevs 1891 av Viktor Rydberg (som jag faktiskt har läst ganska mycket av) och tonsattes 1893 av Alice Tegnér.
Ett par av dagens ljudillustrationer hade för omväxlings skull rötter i den tyskspråkiga världen.
Det gäller Boney M – fast i dag fick vi höra dem pÃ¥ spanska: ”Feliz Navidad” (1981).
Man kan naturligtvis ha invändningar mot frimurartrÃ¥den i ”Trollflöjten”, skapad av Wolfgang Amadeus Mozart, men man kan ju se den som saga, och musiken är fullständigt underbar. Den här operan skapades redan 1791. Vi har den förstÃ¥s pÃ¥ skiva, men dessutom har vi pÃ¥ video sett Ingmar Bergmans fantastiska uppsättning frÃ¥n 1975.
PÃ¥ bio ha jag förstÃ¥s sett ocksÃ¥ ”Frukost pÃ¥ Tiffanys” frÃ¥n 1961, en underbar film med Audrey Hepburn. I original hette den lÃ¥t vi hörde Hepburn sjunga ”Moon River”, och musiken skrevs av Henry Mancini.
FrÃ¥n USA kom ocksÃ¥ Hank Williams, som 1949 sjöng in ”I’m So Lonesome I Could Cry” (1949).
I min ungdom förekom det att amerikanska artister frÃ¥n ungefär samma tid inte bara turnerade i Sverige utan ocksÃ¥ sjöng pÃ¥ inövad men naturligtvis lite knackig svenska. Ett exempel är den mörkhyade gruppen Delta Rythm Boys, som vi i dag hörde i ”Flickorna i SmÃ¥land”. Delta Rythm Boys gjorde stor succé med att 1951 sjunga ”Flickorna i SmÃ¥land” – jag har själv hört dem göra den vid en midsommarfest i min barndoms och ungdoms Juniskär, numera en del av Sundsvall.
Att svenska artister gör lÃ¥tar pÃ¥ engelska är ju inget ovanligt. 2008 vann Charlotte Perrelli Melodifestivalen med ”Hero”, och den gick bra här i Sverige och i nÃ¥gra andra länder, men i ESC hamnade den ganska lÃ¥ngt ner i resultatlistan.
Själv tycker jag bättre om en annan av dagens svenska hits – i original med Lisa Ekdahl, inte som i dag instrumentalt. Jag talar alltsÃ¥ om hennes hit frÃ¥n 1994, ”Vem vet”. Roy Andersson fick henne ocksÃ¥ att ställa upp i en socialdemokratisk valfilm.
För egen del har jag aldrig hört till den mycket stora grupp som gillade och dansade till Sten & Stanley, men jag förstÃ¥r ändÃ¥ den dragningskraft deras musik hade pÃ¥ till exempel dansbandspubliken. Och de kunde ju variera sig. Ett exempel är det som spelades i dag, ”Jungfru Maria”.
Men jag känner mer för den lÃ¥t som Ã¥terstÃ¥r att redovisa, den vi hörde allra först i dagens kryss. Självfallet minns jag ”VÃ¥r julskinka har rymt” frÃ¥n 1988, men ännu mer minnen är förknippade med det par som sjöng den. Den ena är Sven Melander, som jag en gÃ¥ng i världen läste i Aftonbladet. Den andre blev bloggare liksom jag själv (och var ocksÃ¥ tidningsman i botten). Nu talar jag om Ã…ke Cato, som jag sÃ¥ smÃ¥ningom blev ett slags ”brevvän” med bloggvägen – jag upptäckte att han drev en mycket läsvärd blogg, och efter att ha skrivit kommentarer till nÃ¥gra av hans bloggtexter, kollade han min blogg och gillade tydligen vad han läste, sÃ¥ jag hamnade bland hans mycket fÃ¥ länkar till andras bloggar. Och jag fick kommentarer frÃ¥n honom, och framför allt använde han mig och min blogg för att snabbt och säkert fÃ¥ fram gamla sÃ¥ngtexter och liknande.
Jag saknar honom.
Alla er som fortfarande lever och läser mig tillönskar jag en en synnerligen god jul.