12:52 I sak tyckte jag inte att dagens melodikryss var särskilt svårt, men de många dubbelfrågorna gjorde det svårt att hinna anteckna alla delfrågorna och att notera deras placering i krysset, och det faktum att delfrågorna dessutom i flera fall saknade inbördes samband gjorde mig förbannad. Eldeman får väl förhandla sig till längre sändningstid, om det här är effekter av för snålt tilltagen sådan.
Den pÃ¥gÃ¥ende Melodifestivalen har jag hittills mest bara blivit förbannad pÃ¥ – Ã¥tminstone hittills har det där inte förekommit nÃ¥got man skulle kunna benämna schlager. Men Ã¥tminstone nÃ¥gra av ljudillustrationerna i dagens kryss, ocksÃ¥ melodifestivalbidrag, blev ju ocksÃ¥ schlager.
Ett exempel är ”Guld och gröna skogar” (2015) med Hasse Kvinnaböske Andersson.
Ett annat är vinnaren 2007, ”The Worrying Kind” med Ola Salo och The Ark.
En av de flera dubbelfrÃ¥gorna rymde ytterligare tvÃ¥ exempel. Dels Lotta Engberg med ”Fyra Bugg och en Coca Cola”, sen omdöpt till ”Boogaloo dansa rocknrolla” (vad betyder det?), dels ”Sommaren är kort med Thomas Ledin. Ur den senare söktes nÃ¥got i texten: ”med en glass i min mun”.
Lika väl lyckades inte Siw Malmkvist med ”Det är kärlek” (1988).
Inte heller Amy Diamond 2009 med ”It’s My Life”. Bon Jovi har förresten gjort en lÃ¥t med samma namn.
Ytterligare en besynnerlig dubbelfrÃ¥ga hade Eldeman gjort av ”Jag mÃ¥r illa” av och med Magnus Uggla och av SOS med ABBA. Det enda samband jag kan se mellan de här bÃ¥da sammanförda lÃ¥tarna är att illamÃ¥ende ju kan ända i nödanrop.
Eldemans andra bugning för sin skÃ¥nepublik i dag, ”Eslöv” med Östen Warnerbring och Eva Rydberg, hör, trots att bÃ¥da är hörvärda artister, inte till deras bättre nummer.
Inte heller kände jag mig stimulerad av sprÃ¥kövningen ”Your Mother Should Know” = ”Din mamma hon minns”, tycker inte heller att den här beatlesmelodin hör till John Lennons och Paul McCartneys bästa.
Betydligt bättre är dÃ¥ ”Live And Let Die” med Wings och av McCartney. Och 007-filmen med samma namn, pÃ¥ svenska ”Leva och lÃ¥ta dö”, är inte sÃ¥ pjÃ¥kig den heller.
Nina Persson och The Cardigans är oftast hörvärda men har gjort bättre saker än ”My Favorite Game”.
Gipsy Kings har jag alltid gillat, och deras ”Bamboleo”, som spelades i dag, hör till höjdarna.
Själv ska jag nu laga lunch, och sen ska Birgitta och jag gå på teaterpremiär.