Det blev sent i gÃ¥r kväll – vi satt uppe och sÃ¥g ”I nattens hetta” i TV, och sen diskade jag efter middagen, och läste i sängen gjorde vi ocksÃ¥.
Lika fullt kom jag upp klockan sju i morse och hann bland annat äta frukost och läsa morgontidningarna före Melodikrysset.
Veckans kryss hörde väl inte till de allra svåraste, men jag fumlade med anteckningarna om frågorna och var svaren skulle in i krysset; jag är inte längre så snabb som i yngre dar. Det har sina sidor att ha passerat 80-årsdagen. Åldern har jag nytta av bara när krysset innehåller riktigt gamla låtar som ljudillustrationer.
Som i dubbelfrÃ¥gan med tvÃ¥ äldre schlager. Dels ”Nu ska vi opp, opp, opp”, som sjöngs av Karl Gerhard men skrevs av Jules Sylvain och Gösta Stevens och förekom i filmen ”Sara lär sig folkvett” (1937). Dels den ursprungligen danska ”Hälsa dem därhemma”, som senare blev en succé även i Sverige i bland annat Bertil Boos insjungning.
En populär gammal sÃ¥ng är ocksÃ¥ ”Jag har bott vid en landsväg” med Edvard Persson – den blev känd gnom filmen ”Kalle pÃ¥ SpÃ¥ngen” frÃ¥n 1939.
Eftersom jag är född 1937, dessutom i Estland, har jag förstås inte hört dem när de var alldeles nya, men förr i världen fick bra schlager ett långt liv, spelades bland annat i åratal i radion.
Omvänt finns det musik som jag inte är sÃ¥ förtrogen med. Taylor Swift har jag till exempel inte hört mycket av. Det gällde till exempel den lÃ¥t som spelades i dag, ”Ready For It?”.
Och det här har inte att göra med att vi här talar om en amerikansk artist. Bessie Smith, kallad ”Empress of the blues”, har jag en mängd skivinspelningar med.
OcksÃ¥ Dolly Parton finns i min skivsamling, och hennes insjungning av ”I’ll Be Home With Bells On” med Kenny Rogers har jag hört förut.
Darin har jag förstÃ¥s hört mÃ¥nga gÃ¥nger, och det är lätt att med hjälp av hjälpbokstäverna förstÃ¥ att det är han som sjunger ”Rädda mig”. Han är OK, men ändÃ¥ lockar han inte just mig att köpa hans skivor.
DÃ¥ lyssnar jag hellre pÃ¥ Lordi frÃ¥n Finland i deras Eurovision Song Contest-succé ”Hard Rock Hallelujah”.
Hasse Anderssons ”Änglahund” – i dag reducerad bara till hund – är en utmärkt lÃ¥t, men i dag fick vi hör den pÃ¥ finska i en version som inte adderade nÃ¥got till originalet.
Fast utländska sÃ¥nger blir inte nödvändigtvis bättre för att de görs pÃ¥ svenska. Ett exempel är ”Pomp And Circumstance”, i Sanna Nielsens svenska tolkning ”Jag tror pÃ¥ en stjärna”.
NÃ¥, jag är medveten om att publiken i varje enskilt land gärna vill höra utländska hitlÃ¥tar pÃ¥ sitt eget sprÃ¥k. Det var därför Dan Hylander gjorde en svensksprÃ¥kig version av Elvis Presleys ”Always On My Mind”, ”Alltid inom mig”, och Totta Näslund sjöng in den.
I bästa fall blir covers gjorda i andra länder hyggligt bra. ABBA sjöng ju i och för sig själva in en massa lÃ¥tar pÃ¥ engelska, men jag tror nog att även den av upphovsmännen till ”Chichiquita”, som efterlystes i dag, Benny Andersson, hÃ¥ller med om att den version Sinead O’Connor frÃ¥n Irland gjorde ocksÃ¥ är hörvärd.
Och plötsligt är det bara ett svar kvar att redovisa: Vem var upphovsmannen till ”Fimpen och tändstickan”, som vi i dag hörde Fred Ã…kerström göra en utmärkt version av – jag har den förstÃ¥s själv pÃ¥ skiva med Fred. Jo, det var den mycket begÃ¥vade vismakaren Ruben Nilson.
Och nu ska jag gå ut i köket och laga lunch åt min stackars hustru, som på grund av mitt tragglande med Melodikrysset har fått vänta alldeles för länge på maten..