12:47 I gÃ¥r tog jag bussen in till Uppsala för att handla morsdagspresenter – vad jag köpte berättar jag inte, eftersom Birgitta brukar läsa min blogg.
Vädret var varmt och det uppländska landskapet grönskande vackert, och dagens väder här i Öregrund är verkligen inte sämre.
Men över till Melodikrysset.
Det började med ”Jag mötte Lassie”, vars melodi har skrivits av Benny Andersson. Men den här gÃ¥ngen var det inte Ainbusk Singers som sjöng utan, mer ovanligt, Lotta Engberg.
Därmed är vi inne på låtar som handlar om djur:
Walt Disney’s ”Hitta Nemo” har en fisk som huvudrollsinnehavare.
Och sÃ¥ fick vi höra signaturen till ”Bamse”, en björn skapad av Rune Andréasson. Rune brukade fÃ¥ ”Aktuellt i politiken (s)”, som jag var chefredaktör för, därför att vi där publicerade en annan av hans serier, ”Lille Rikard och hans katt”, och när dÃ¥ Socialdemokraterna hade förlorat valet, sände han till partiexpeditionen i Stockholm en teckning med Bamse, som höll i hans ansökan om partimedlemskap. Vi publicerade den här teckningen som omslag, och det hela ändade i att han för AiP tecknad en Bamse-liknande björn, som efter en läsartävling döptes till Essbjörn.
Därmed är vi också inne på temat barnkultur, så det faller sig naturligt att här ta upp ytterligare en kryssfråga, som hade barnanknutet innehåll:
I TV gick 1970 och 1972 ”Ville, Valle och Viktor”, där Ville spelades av Jörgen Lantz, Valle av Anders Linder och Viktor av Hans Wigren.
Jag är som bekant inte nÃ¥gon vän av innehÃ¥llet i senare Ã¥rs Melodifestivaler och Eurovision Song Contest. Det var bättre förr – i dag fick vi ett lysande exempel, ”La det svinge, la det rock ‘n roll”, 1985 Ã¥rs norska bidrag med Elisabet Andréassen och Hanne Krogh.
OcksÃ¥ svensk populärmusik var bättre för, Ã¥tminstone i meningen att melodierna sÃ¥ lätt krokade fast sig i musikminnet. ”Vandraren” med Nordman är ett av mÃ¥nga exempel.
Och bland de lÃ¥tar som slog ocksÃ¥ bland vanliga radiolyssnare fanns till exempel sÃ¥dana av Ulf Peder Olrog vars ”PÃ¥ en liten smutsig bakgÃ¥rd” i dag sjöngs av Sven Bertil Taube.
I TV 4s ”SÃ¥ mycket bättre” korsas stilar och framförs lÃ¥tar av nya och ibland oväntade artister. Vi hörde Danny Saucedo sjunga ”Jag är den enda du vill ha”, i original sjungen av Lisa Ekdahl, som jag för min del finner vara bättre.
I Eldemans dÃ¥ och dÃ¥ Ã¥terkommande serie med kända lÃ¥tar framförda pÃ¥ finska hörde vi i dag ”Needles” med för mig okända Kurre. Originalet har bland andra sjungits in av Smokie.
Fast ännu bättre är ”Sad Songs (Say So Much)”, tyvärr i dag i dansbandsversion och inte med upphovsmannen, Elton John.
Norah Jones finns i min egen skivsamling. I dag fick vi höra henne i ”Come Away With Me”.
Dagens musikaliska överraskning blev smakprovet ur musikalen ”Book of Mormon”. Jag är inte säker pÃ¥ att mormonerna själva gillar den här sortens musik, men i mina öron lät den mycket bättre än deras budskap. Jag har i min ungdom försökt argumentera med dem.