13:54 I dag skulle Anders Eldeman ha kunnat kalla Melodikrysset för Filmkrysset. Inte mindre än åtta av de sammanlagt tolv frågorna hade nämligen filmanknytning.
Krysset började med sÃ¥ng av Helen Sjöholm i Py Bäckmans och Stefan Nilssons ”Gabriellas sÃ¥ng”, som förekom i Kay Pollaks film ”SÃ¥ som i himmelen” frÃ¥n 2004. Jag sÃ¥g den pÃ¥ bio när den var ny.
Sen följde ”Flicka frÃ¥n Backafall”, vars text Gabriel Jönsson skrev 1920 och som Gunnar Turesson tonsatte 1936. Jag hör till en generation som är bekant med bÃ¥de Gabriel Jönssons diktning och med Gunnar Turessons tonsättningar, och jag vet dessutom att Backafall ligger pÃ¥ Ven, där Jönsson hade sommarställe. I dag spelades melodin av Roland Cedermark, men av intresse här är ocksÃ¥ att ”Flicka frÃ¥n Backafall” blev film 1953.
Dagens James Bond-film var ”Diamonds Are Forever” (1971), pÃ¥ svenska ”Diamantfeber”, och sÃ¥ledes var det ord Eldeman sökte ”smycke”. I filmen sjöngs det vi hörde av Shirley Bassey.
”As Time Goes By” spelades i dag med Liberace, men ursprungligen ingick den i filmen ”Casablanca” (1942), där Ingrid Bergman och Humphrey Bogart hade huvudrollerna. Jag har sett den här filmen Ã¥tskilliga gÃ¥nger, för övrigt ocksÃ¥ frÃ¥n scen hört Tage Danielssons svenska version ”Men tiden gÃ¥r”, sjungen av Monica Zetterlund i Hasses och Tages ”Glaset i örat” pÃ¥ Berns 1973
Ett par av filmmelodierna var hämtade ur filmer för barn.
Den första, ”Can’t Stop the Feeling” med Justin Timberlake, var hämtad ur ”Trolls” frÃ¥n 2016.
Och den andra, ”Mio, min Mio”, var ju ursprungligen titeln pÃ¥ en bok av Astrid Lindgren frÃ¥n 1954, men här hörde vi den melodi Benny Andersson och Björn Ulvaeus skrev för filmen med samma titel (1987).
Att Carl Michael Bellman inte skrev sin ”Färiln vingad syns pÃ¥ Haga” för film är självklart, men det hindrar inte att den har förekommit i inte mindre än 14 filmer – den som vill kolla vilka kan ju själv läsa om det pÃ¥ Wikipedia. Fast i dag hörde vi den pÃ¥ transpiranto, och jag tror inte att den nÃ¥gonsin har filmats i just grönköpingsmiljö.
Slutligen, ”Hjärtats saga” frÃ¥n sent 1800-tal, med text av Alfred Hedenstierna (signaturen Sigurd) och musik av Wilhelm Ã…ström, exekverades av Lars Roos, men intressant just här är att den ocksÃ¥ har förekommit i sex filmer.
Därefter de fyra frågor som inte hade någon filmanknytning:
Men Amanda Jensen gjorde ändÃ¥ sin version av ”När vi gräver guld i USA” i TVs ”SÃ¥ mycket bättre”. LÃ¥ten skrevs ursprungligen av Anders Glenmark, Thomas ”Orup” Eriksson och Niklas Strömstedt till VM i fotboll 1994, sÃ¥ledes pÃ¥ ett ställe pÃ¥ andra sidan av Atlanten.
Thore Skogman var ju med i krysset ocksÃ¥ förra veckan, sÃ¥ i dag fick vi höra en dansbandsversion av hans ”Jämtgubben”, den vars refräng börjar ”Nu vill jag ha medicin, medicin, medicin meddetsamma”.
”You Know I’m No Good” sjöng Amy Winehouse pÃ¥ sitt sista album, frÃ¥n 2006. Sen dog hon.
Jag önskar inte livet av Robert Wells, lika lite som jag ville uppleva Amy Winehouses hädanfärd, men nog är han en betydligt bättre pianist än sÃ¥ngare. Detta sagt med anledning av hans ”Upp pÃ¥ berget” (1986).
Och apropå transpiranto: I går, när jag var i Uppsala och skulle hämta ut mina kemtvättade kostymbyxor, fick jag upprepade bevis på att många av dagens många invandrare inte behärskar svenska språket riktigt så flytande som jag själv, gamle est. På den restaurang jag valde för lunch fick flickan jag beställde av ta hjälp av en kollega, men det är ju jättebra att hon har ett jobb där hon varje dag kommer att utöka sitt ordförråd och sin förståelseförmåga.
Fast det roligaste av det här slaget hände pÃ¥ kemtvätten, där jag skulle hämta mina brallor. Mannen bakom disken – jag har träffat honom Ã¥tskilliga gÃ¥nger – kommer frÃ¥n ett annat land men talar bra svenska, om än med lite brytning. Kunden före mig, en ganska mörkhyad man, försökte tala engelska med kemtvättsinnehavaren, som dock inte behärskade detta annars ganska vanliga sprÃ¥k, sÃ¥ kunden vände sig till mig för att höra, om jag kunde översätta. Det kunde jag, och därmed drogs jag in i ett rätt märkligt meningsutbyte. Kunden ville ha hjälp med inte bara kemtvätt utan ocksÃ¥ lagning av ett par korta byxor av jeanstyg, och efter besiktning ruskade kemtvättsinnehavaren pÃ¥ huvudet: De här mycket slitna jeanskortbrallorna hade bland annat spruckit längs hela gylfen.
När jag Ã¥ kundens vägnar hade ställt kompletterande frÃ¥gor, förklarade mannen bakom disken till slut, att det skulle bli sÃ¥ dyrt att laga de här trasiga och gamla byxorna, att priset dess värre skulle bli oförsvarbart högt. Hur dyrt dÃ¥? undrade kunden genom mig. Ja, in emot 500 kronor förklarade kemtvättsinnehavaren. Men kunden lät sig inte avskräckas utan sken som en sol – det skulle han gärna betala, om han Ã¥terfick sina älskade byxor i användbrt skick. Och dÃ¥ Ã¥tog sig till slut kemtvättsinnehavaren uppdraget.
Själv tyckte jag att jag hade gjort dagens goda gärning.