I morse då jag gick upp kände jag mig helt väck, och allting tog en oändlig tid. När jag sen som alla morgnar mätte mitt blodsocker, förstod jag varför: Blodsockret låg extremt lågt, på 2,3. Nå, efter tomatjuice, fil och ett par mackor, estniskt surbröd med pålägg och paprika, kom kroppen gradvis i balans igen.
Humöret steg ocksÃ¥, när jag hörde första ljudillustrationen i Melodikrysset. Anders Eldeman spelade George Formby’s ”When I’m Cleaning Windows”, och jag klarade utan nÃ¥got större besvär svaret, fönsterputsare.
Nästa spelade lÃ¥t var ”Barcelona”, men vilka var det som sjöng den i duett? Det var tvÃ¥ artister med bakgrund i ganska olika musikgenrer, Freddie Mercury och Montserrat Caballé.
Vi hÃ¥ller oss kvar i den klassiska musiken: Den operamusik som spelades var hämtad ur Igor Stravinskijs operaversion av H C Andersens ”Näktergalen”.
En klassisk film, byggd pÃ¥ en klassisk bok av Jules Verne, ”Jorden runt pÃ¥ 80 dagar”, bildade bakgrund till en dubbelfrÃ¥ga. Dels skulle vi kunna, att den här resan innebar, att man passerade tullen flera gÃ¥nger. Dels skulle vi identifiera andra ordet i titeln pÃ¥ melodin, ”Jorden runt”.
En resa i mer begränsad skala företas i Siw Malmkvists ”Flickor bak i bilen”, som Jörgen Mörnbäck använde i sin Ian Wachtmeister-lÃ¥t.
Till England förde oss Robbie Williams i ”Lose My Life”.
Amerikansk är ”Old Macdonald Had a Farm”, här i Sverige känd som ”Per Olsson han hade en bonnagÃ¥rd”.
Och apropÃ¥ old: Sigge Fürst sjöng tillsammans med lÃ¥tens upphovsman Thore Skogman ”De’ e’ inte Ã¥ldern som gör att man e’ gammal”. De här bÃ¥da herrarna hade för övrigt olika politiska värderingar. Thore valturnerade med Sten Andersson 1968 och skrev till och med en egen socialdemokratisk vallÃ¥t. Sigge ville inte ens ställa upp i en intervju i partiorganet Aktuellt i politiken (s), detta trots att tidningen alltid var mycket noga med att korrekt Ã¥terge dem man intervjuade.
Gamla schlager är ju lite av mitt gebiet, sÃ¥ en av dagens lättaste frÃ¥gor var att känna igen ”Med en enkel tulipan”. Kanske fÃ¥r jag en sÃ¥dan ocksÃ¥ pÃ¥ min 80-Ã¥rsdag, som firas i den närmaste familjekretsen här i Öregrund strax före midsommar.
Fast när man är i min Ã¥lder vet man ju inte, när det är dags för begravning, kanske med Olle Ljungströms ”Jag och min far” som en av sÃ¥ngerna. Det är en fin sÃ¥ng, ocksÃ¥ insjungen av andra artister. I dag hörde vi den med Pernilla Andersson och Dregen.
Jag har ju ganska ofta skällt pÃ¥ en rad inslag i de senaste Ã¥rens melodifestivaler, men min aversion mot det som framförs där har säkert att göra med allt utanverket: rök- och ljuseffekterna, dansarna med mera. Avskalade, pÃ¥ skiva, kan en del av de här lÃ¥tarna faktiskt bli bättre. ”Hold On” med Nano (Omar) kan tjäna som exempel.
Men det fanns en lÃ¥t i dagens kryss som ändÃ¥ ligger mitt hjärta närmare: ”Snurra min jord” med svensk text av Lars Forssell, i dag i originalversion av och med Leo Ferré, ”Elle tourne la terre”. Just den här sÃ¥ngen finns inte med i min sÃ¥ngbok frÃ¥n 1970, ”Upp till kamp!”, men där finns samma upphovsmäns ”De fattigas piano” (och Ferrés original ”Le piano du pauvre”), dessutom Forssells svenska version av Boris Vians ”Le déserteur”, ”Jag stÃ¥r här pÃ¥ ett torg”.
Jag lyssnar, som ni vet, gärna pÃ¥ musik i mycket olika genrer. Och till det som mitt hjärta verkligen slÃ¥r för hör ”sÃ¥nger om arbete, frihet och fred ” för att citera undertiteln till ”Upp till kamp!”.
22:14