För första gÃ¥ngen pÃ¥ mycket länge missade jag ett melodikryss – förra lördagen var jag per tÃ¥g pÃ¥ väg till Göteborg, och jag visste heller inte att sändningen av krysset pÃ¥ grund av de tragiska händelserna i Stockholm i stället sändes pÃ¥ söndag – fast inte heller dÃ¥ hade jag ju kunnat lösa Melodikrysset, eftersom jag dÃ¥ var pÃ¥ Socialdemokraternas partikongress. Det finns saker som är viktigare än att lösa Melodikrysset.
Dagens kryss har jag emellertid löst, nu återbördad till huset i Öregrund. Allt var inte så lätt, för mig i alla fall.
Jag har till exempel för egen del varken sett den brittiska TV-serien ”Arvingarna” eller lyssnat pÃ¥ dansbandet ”Arvingarna” – men jag medger att det var en kul grej att lÃ¥ta tvÃ¥ helt olika frÃ¥gor fÃ¥ samma svar, som skulle in pÃ¥ olika ställen i krysset.
Då var dagens filmfrågor lättare.
Agent 007 har ju Anders Eldeman närmast fnatt pÃ¥. I dag fick vi höra Carly Simon i ”Nobody Doe’s It Better” ur Bond-filmen ”Älskade spion” – fast här skulle vi veta att James Bonds skapare heter Ian Fleming.
Hyggligt lätt med hjälp av sÃ¥ngtexten var det ocksÃ¥ att känna igen ”Springtime For Hitler”, pÃ¥ svenska ”Det vÃ¥ras för Hitler”, som vi ju förknippar med Mel Brooks.
Och ”April In Paris” förekom i en film frÃ¥n 1952 – jag har sett den flera gÃ¥nger.
OcksÃ¥ ”Ich bin von Kopf bis Fuss an Liebe eingestellt” sjöngs av Zarah Leander i filmen ”BlÃ¥ ängeln”. I dag sjöngs den dock av Malena Ernman.
”Pappa jag vill ha en italienare” minns vi med Galenskaparna och After Shave.
Izabella Scorupco är dock inte italienare utan polack, sÃ¥ där hjälpte det inte att hon sjöng ”I Write You a Love Song”.
”Ina, Nina och Stina”, sjungen av Mona Wessman, minns jag inte heller.
Egendomligt nog minns jag heller inte Eva Dahlgrens ”Inga tÃ¥rar mer”.
Svante Thuresson har jag till och med hört live, och jag gillar honom, men i melodiminnet fanns i dag inte ”Du ser en man”, men jag mindes Burt Bacharachs oriuginal, ”This Guy’s In Love With You”, även om vi i dag hörde en instrumental version.
Sen återstår två gamla favoriter i dagens kryss.
Povel Ramel och Gunwer Bergkvist, i dag i ”Släkthuset”, var pÃ¥ sin tid mycket stora i svenskt scen- och musikliv.
Och jag minns fortfarande med glädje ”Natttuppen” i radio med den alltid hörvärde Pekka Langer. Honom minns jag ocksÃ¥ frÃ¥n salig AT, LO-ägda Aftontidningen, och senare som villigt blickfÃ¥ng i socialdemokratiska valannonser.
På den tiden klev artister frimodigt fram och tog politisk ställning.