12:50 Livet har sina kast. I gÃ¥r var Birgitta och jag i Stockholm pÃ¥ begravning – jag ska separat skriva om den – och i dag är det Ã¥ter dags för Melodikrysset.
Vid begravningen, som var kyrklig, förekom psalmer men ocksÃ¥ musik av Frank Zappa, sÃ¥ jag tror nog att vÃ¥r begravne vän, om han nu omfattas av det eviga liv han men inte jag trodde/tror pÃ¥, har förstÃ¥else för att jag inte överger en kär lördagsvana, och jag försöker dÃ¥ inte försvara mig med att en av dagens ljudillustrationer var den gamla psalmen ”Hosianna Davids son”.
Dessutom förekom det, helt naturligt eftersom ju julen ocksÃ¥ har mÃ¥nga gamla kristna rötter, ganska mycket annat som innehöll anknytningar till det religiösa arvet. Ta som exempel ”Sankta Lucia”, den som börjar ”Natten gÃ¥r tunga fjät”. I dag hörde vi den pÃ¥ italienska med Tetra, men vem av oss alla som förr eller i dag har gÃ¥tt igenom den svenska skolan kan inte melodin och Ã¥tminstone delar av texten utantill.
Julkrysset började med ”Juletid”, en duett med Carola Häggkvist och Christer Sjögren. Den här sÃ¥ngen är i och för sig inte oäven, men jag har av lite olika skäl lite svÃ¥rt för de bÃ¥da som sjöng.
Man kan knappast hävda, att Kurt Olsson sjöng bättre, men det kändes befriande och roligt att krysset sen avslutades med hans version av ”Bella Notte”.
Oerhört mycket i det här krysset var säkert känt för de flesta av lyssnarna, men även om jag inte mindes just ”I Saw Three Ships”, har jag hört Sting sÃ¥ pass mycket, att jag genast kunde identifiera sÃ¥ngaren.
Och att lista ut att ”Frosty the Snowman” handlar om en snögubbe var ju heller inte särskilt svÃ¥rt.
Jag har följt Paul Simon och hans mÃ¥ngÃ¥rige partner Art Garfunkel nästan sen begynnelsen, sÃ¥ att känna igen den senare i ”Oh Come All Ye Faithful” var inte svÃ¥rt.
Men sen var det, som sig bör, väldigt mycket barnanknutet material i det här julkrysset.
Felix Körling förekom till och med tvÃ¥ gÃ¥nger. BÃ¥de ”Nej se det snöar” och ”Tomtegubbe(n som hade snuva)” har jag sjungit allt sedan min egen skoltid.
Och otaliga är ocksÃ¥ de generationer av barn som har sjungit, ibland tip-tappat i ”Tomtarnas julnatt”, den där man mitt i julens natt kan fÃ¥ höra steg, som gÃ¥r till ett utplacerat grötfat.
OcksÃ¥ vi som gick i skolan pÃ¥ 1940-och 1950-talen förknippar nog ”Tre pepparkaksgubbar” främst med Alice Tegnér, som skrev musiken. Men texten skrevs av Astrid Gullstrand.
Och sÃ¥ var det dÃ¥ bara Alf Prøysens ”Mössens julafton”, pÃ¥ norska ”Musevisa”, kvar. Den kom ursprungligen ut i Norge inför julen 1946 och har sen getts ut ocksÃ¥ här i Sverige i mÃ¥nga olika upplagor och med genom Ã¥ren växlande illustratörer. Den spelades in pÃ¥ skiva av Ulf Peder Olrog, men melodin är traditionell. BÃ¥de ”Mössens julafton” och samme Prøysens ”Byn som glömde att det var jul” har använts som sÃ¥ngläsning i vÃ¥r familj inför julklappsutdelningen.
Må julens stjärna lysa upp även ert hem, och om ni inte vill mata just mössen, så ge åtminstone småfåglarna något att äta sig mätta på! Och en hjärtans god jul till er alla, kära läsare!