Jag verkar nu vara frisk efter höstens alla krämpor Men det går nog över.
Nå, att lösa dagens kryss blev ju på så sätt lättare, men jag tyckte faktiskt att det här krysset bitvis var svårt. Fast vad man tycker är svårt har ju att göra med vad man själv brukar lyssna på för musik och tidigare har lyssnat på.
Men ibland hjälper inte det heller. Ett exempel ur dagens kryss är för min del ”Human”, ett bidrag i Ã¥rets Melodifestival med Oscar Zia. Det här var en sÃ¥ng och en artist jag helt hade lyckats förtränga.
Och ”You Raise Me Up” har jag förstÃ¥s hört och kände igen, men inte mindes jag för den skull sÃ¥ngaren, Josh Groban.
OperafrÃ¥gor brukar jag vara bra pÃ¥, detta för att jag har sett och pÃ¥ skiva lyssnat pÃ¥ ganska mÃ¥nga operor, men dagens operafrÃ¥ga med en ouvertyr som ljudillustration kunde jag inte riktigt placera. Det sökta svarsordet ur operan titel mÃ¥ste dock vara och, och jag ser att andra föreslÃ¥r Glinkas och Sjukovs ”Ruslan och Ludmila”, men den har jag för egen del varken sett eller lyssnat pÃ¥.
Stefan Ljungqvist har jag pÃ¥ skiva, och självfallet känner jag frÃ¥n TV och andra media till Sven Melander, men det hade hittills undgÃ¥tt mig, att de tillsammans har gjort ”Pepe’s Bodega”.
Men det här som krysslösarna finner svÃ¥rt kan ju växla ganska mycket mellan olika Ã¥ldrar och lyssnarkategorier. Själv har jag alltid gillat Cajsa-Stina Ã…kerström, sÃ¥ henne känner jag igen, som i dag i frödingtonsättningen ”Min vita sidensko”.
Och Leif G W Persson har jag till och med träffat och talat med – men vem känner inte igen hans stämma frÃ¥n otaliga TV-framträdanden? I det här fallet var ljudillustrationen hämtad ur ett besök hos Ulf Elving.
Lars Winnerbäck har jag väl i stort sett allt av pÃ¥ skiva, sÃ¥ hans ”Möt mig pÃ¥ stationen” beredde mig heller inga svÃ¥righeter.
Brita Borg har jag till och med i mina unga dar hört frÃ¥n scen, faktiskt tidigare än när hon sjöng in ”Ljuva 60-tal” (1969).
Redan under folkskoletiden i Nylands skola i dÃ¥varande Njurunda kommun söder om Sundsvall sjöng vi ”Vi gÃ¥r över daggstänkta berg” – men dÃ¥ sjöng vi fortfarande ”Vi gÃ¥…”.
Fast sen dröjde det, innan jag lärde mig ocksÃ¥ ”Ack Värmeland du sköna”.
Jag har hela Beatles’ skivutgivning, ocksÃ¥ mÃ¥nga av George Harrisons senare egna plattor, sÃ¥ jag hade inga svÃ¥righeter med att komma pÃ¥ hans namn, när ”Any Road” spelades.
Men jag följer ocksÃ¥ melodifestivalerna, även om alltsÃ¥ – se inledningen – inte riktigt allt där fastnar i musikminnet. Sanna Nielsen och hennes vinnarlÃ¥t 2014, ”Undo”, kommer jag dock utan nÃ¥gra större svÃ¥righeter i hÃ¥g. Däremot har jag googlat fram att hon sen i Eurovision Song Contest hamnade pÃ¥ tredje plats med den här lÃ¥ten.
Och sÃ¥ avslutar vi dagens redovisning med ett för Anders Eldeman typiskt val av lÃ¥t den här Ã¥rstiden, ”The Lazy Hazy Crazy Days of Summer” med Nat King Cole. PÃ¥ svenska hette den ”Gröna granna sköna sanna sommar”, fick svensk text av Stikkan Andersson (som ocksÃ¥ stod bakom ”Ljuva 60-tal”) och sjöngs in av Lill-Babs.
Själv ska jag efter lunch byta om till frack. Jag och Birgitta ska nämligen i eftermiddag gå på ODs Caprice. För det måste man inte vara klädd i frack, men vi ska sen vidare till OD-middag på Uppsala slott. Birgitta är nämligen så kallad moster i OD.