Jag har drabbats av ett obegripligt trassel på datorn, men som tur är har också hustrun en i sitt arbetsrum, och den har jag fått låna.
Själva krysset innehöll i och för sig ingen för mig helt olöslig fråga, men som vanligt fanns det ett par frågor som jag måste grunna lite på.
Den allra sista kryssfrÃ¥gan löste jag därför att jag kunde gissa svaret med hjälp av alla de bokstäver jag hade fÃ¥tt fram genom att lyssna pÃ¥ ljudillustrationerna till en rad tvärgÃ¥ende frÃ¥gor: Icona Pop- Men egentligen har jag inte lyssnat pÃ¥ dem. Här hörde vi dem hur som helst i ”Rythm In My Blood” (2018).Och nu har jag lärt mig att de bÃ¥da sÃ¥ngerskorna heter Aino Jawa och Caroline Hjelt.
Amanda Jenssen hör väl inte till de sÃ¥ngartister jag brukar lyssna pÃ¥, och samma sak gäller ”SÃ¥ mycket bättre”. Men jag känner ändÃ¥ till henne, fast jag hade ldrig tidigre lyssnat pÃ¥ hennes version av ”När planeterna stannat”.
Sen envisas Anders Eldeman att ställa dubbelfrÃ¥gor, där de bÃ¥da ingÃ¥ende frÃ¥gorna inte har nÃ¥got rimligt samband med varann. Gör han det för att reta mig och likasinnade, kan jag meddela honom att jag kommer att fortsätta kritisera honom ända tills han ändrar sig, i annat fall tills jag själv dör. Själva delfrÃ¥gorna var lätta i dag. Beatles har jag allt av pÃ¥ skivor- I dag fick vi höra George Harrisons ”Here Comes the Sun” frÃ¥n 1969. Och sen fick vi höra ”Till Österland vill jag fara”, en andlig sÃ¥ng frÃ¥n 1700-talet.
Andra dubbelfrågor innehöll delfrågor, som hade ett inbördes samband.
I det första fallet skulle vi klara vilken grupp som hade spelat in lÃ¥ten som spelades (”Fernando” skriven av Björn, Benny och Stikkan) och vem som var sÃ¥ngsolist. Jo ABBA 1976 och Anni-Frid Lyngstad, kallad Frida- Minns jag inte fel, var det här en inspelning pÃ¥ spanska.
Robban Broberg har jag massor av skivor med och har dessutom hört live pÃ¥ scen, sÃ¥ för mig var det inte särskilt svÃ¥rt att känna igen ”BÃ¥tlÃ¥t” frÃ¥n 1966, som här skulle leda oss till singularen bÃ¥t.
Thomas Funck har jag faktiskt sett live, vid en midsommarfest i Juniskär. Dessutom hörde jag hans berättelser om Kalle Stropp och hans vänner, bland annat Grodan Boll i radio och senare pÃ¥ skiva, och jag har förstÃ¥s de här berättelserna ocksÃ¥ i bokform, har även läst dem för egna barn. SÃ¥ jag ler saligt, när jag i dag hör Grodan Boll i ”Skiffle i ett skafferi”.
DärifrÃ¥n är steget inte lÃ¥ngt till Walt Disneys tecknade filmversion frÃ¥n 1967 av Rudyard Kiplings ”Djungelboken” frÃ¥n 1894 – jag har för övrigt bÃ¥de filmen och originalboken. Här skulle ”Jag vill va som du” leda oss till svaret apor. Ni minns väl King Louie?
När jag 1959-1960 läste nordiska sprÃ¥k, ingick det att läsa skönlitteratur pÃ¥ danska och norska, och bland de danska böcker jag hade valt fanns H C Andersens ”Eventyr”. Men jag är ett stort fan av Danny Kaye ocksÃ¥ och gillar hans ”Wonderful Copenhagen” (1952), en film om H C Andersen. Det här för oss till Danmark med landförkortningen DK.
Cornelis Vreeswijk, som jag har allt pÃ¥ svenska utgivet av pÃ¥ skiva, var under sin tid pÃ¥ Socialinstitutet medlem i den socialdemokratiska studentklubben, och när jag i mitten av 1960-talet var ledarskribent pÃ¥ Örebro-Kuriren, skrev jag en uppskattande ledare om en konsert i Brunnsparken i Örebro. Sen gjorde han en kort visit i Vänsterpartiet men Ã¥tervände sen till socialdemokratin: valturnerade tillsammans med min hustru, satt i juryn för en valvisetävling i min tidning, Aktuellt i politiken (s), och gav ut skivor pÃ¥ a disc, i vars utgivningsrÃ¥d jag satt. Bland det han har skrivit svensk text till finns ”Jag och Bosse Lidén”, en försvenskning 1964 av Kris Kristoffersons ”Me And Bobby McGhee”. Jag har lyssnat en del pÃ¥ Alf Robertson ocksÃ¥, men jag har faktiskt inte uppmärksammat, att ocksÃ¥ han har sjungit in den här sÃ¥ngen pÃ¥ skiva.
Jag och Bosse Lidén
Svensk text: Cornelis Vreeswijk, 1974
Amerikansk originaltext och musik: Kris Kristofferson (”Me And Bobby McGhee”, 1970)
Mönstra av i Narvik, tretti grader kallt
i sandaler, skjorta och ett par jeans..
Åkte tåg från Kiruna, klämde ett par malt,
hade ganska trevligt, vad jag minns..
Så jag plocka fram gitarren och spelade för flickorna
medan Bosse sjöng och spelade på kam
Och det dunkade i skenorna, och konduktören sa
medan norrlandsskogen dundrade fram:
Är man fri, så är man fri och inget mer med det,
frihet, kostar allt du har min vän!
Mönstra på en båt igen, sen får du välan se!
Hoppas att du får en bra kapten!
Bra för dig och bra för Bosse Lidén!
Ifrån Malmö till Brasilien, det är en iskall trav
Mönstra på i Santos, om du kan..
Jag blev av med passet mitt, i någon konstig stad!
Bosse såg en flicka och försvann.
Så jag tog en båt till Panama
på ett pass jag tjingsat till mig,
och en riktig mördare den skeppar’n var!
Men så kom vi till S:t Louis, och gissa vad jag såg!
Där satt Bosse, ensam på en bar!
Är man fri, så är man fri och inget mer med det,
frihet kostar allt du har min vän!
Mönstra på en båt igen, sen får du välan se!
Hoppas att du får en bra kapten!
Bra för dig och bra för Bosse Lidén!
”FÃ¥geldansen” är väl mest känd här i Sverige i Curt Haagers’ dansbandsversion frÃ¥n 1982, men egentligen är den här lÃ¥ten äldre och kommer frÃ¥n Schweiz.
Jag kan inte hjälpa det, men för egen del föredrar jag vida ”Mr Tambourine Man” (1963) med och av Bob Dylan. Jag tror jag till och med har dansat till den.
Sista lÃ¥ten att redovisa i dag blir dÃ¥ ”SÃ¥ng om syrsor” frÃ¥n 1961, skriven av Jules Sylvain och Gösta Rybrant. Zarah Leander hade en stor hit med den, men bÃ¥de text och melodi bidrar starkt till framgÃ¥ngen:
SÃ¥ng om syrsor
Text och musik (1961): Gösta Rybrant och Jules Sylvain:
Jag kan inte längre höra syrsor, det är trist
Men det är en överkomlig brist
Syrsans sång är inte någon oersättlig sång, men ändå jag minns en gång
Det var då det var en vår, jag var knappa 17 år
Och han var förstås min unge Casanova
Han sa varmt och ömt
Vad? Det har jag glömt
Men det var nÃ¥nting han lova’
Evig kärlek, ja jag tror att det var nÃ¥’ sÃ¥nt han svor
Jag var drakens fånge, han var sagans prins
Liksom vaknad nyss, utav prinsens kyss
Jag såg honom i ögonen och syrsor sjöng sin serenad
Jag minns att jag var glad, men det är också nästan allt jag minns
En dag kan det hända, det kan hända ganska snart
Tekniskt går ju allt med sådan fart
Att vi kurar hop oss i ett skrymsle på vår jord
Någon söker efter ord
Det var då det fanns en värld, den var inte mycket värd
Men den var vårt hem, och syrsor sjöng om kvällen
Vårar kom i grönt, allt var ganska skönt
Åtminstone på vissa ställen
Nu har solen blivit skymd, i Aniaras isblå rymd
Och vi tvivlar på att goda gudar finns
Men jag minns en gång, syrsor sjöng sin sång
För den som hade öra till att höra
Kärlek, tro och hopp – ja, nÃ¥t vi dÃ¥ fann opp
Men det är nästan allt jag minns
En himla trevlig sak med att bo på hotell är så klart hotellfrukosten. Hemma är jag inte så mycket för frukost men när jag bor på hotell, då mumsas det. Massor. I ärlighetens namn hade gröten mått bra av lite mer salt men vad gör väl det när det andra var så gott.
Andra svängen blev det varm mat. Det där med att äta vita bönor till frukost har jag inte riktigt förstått men en kan ju alltid testa. Tror dock att jag håller mig till skramblade ägg och bacon imorgon.
Idag var dagen jag åt sushi för första gången. Det var en märklig upplevelse. Värst var nog sjögräset tror jag. Fisken var väl ok men konsistensen, den var för märklig. Det blir nog ingen mer sushi för mig.
17:57 
