16:51 Jag klarar knappt att gÃ¥ längre, men mitt liv är bitvis mer hektiskt än nÃ¥gonsin. PÃ¥ grund av en resa till trädgÃ¥rdsmÃ¥l i Gästrikland och Västmanland kom jag efter med de dagliga recensionerna av ”Sommar”, men nu har jag bara kvar en oredovisad lyssning. PÃ¥ den nyss nämnda resan hittade jag i en herrgÃ¥rdspark med viss försäljning av fruktträd tvÃ¥ äppelträd med ursprung i mitt forna hemland Estland, och i gÃ¥r fick jag professionell hjälp att plantera dem – de fick förstÃ¥s vatten, men sen kom dessutom ett störtregn. Under kvällens lopp skrev jag om ytterligare tvÃ¥ sommarprogram, och Birgitta och jag sÃ¥g ocksÃ¥ Ingmar Bergmans ”Tystnaden”.
Och i dag upp igen klockan 07.00 för att klara morgonsysslorna inför Melodikrysset.
Jag börjar med det som var svårt för mig, väl medveten om att andra kan ha tyckt att något helt annat var knepigt.
Jag kan inte minnas att jag nÃ¥gonsin har hört talas om Arctic Monkeys och lyssnat pÃ¥ deras ”One Point Perspective”.
Dansband undviker jag aktivt, och jag skulle aldrig komma pÃ¥ idén att lyssna pÃ¥, ännu mindre dansa till Vikingarna med Christer Sjögren som sÃ¥ngsolist. Sannolikheten för att jag skulle känna till nÃ¥got med Die Wikinger är närmast noll. I dag spelade Eldeman deras ”Deine Liebe tut so gut” och efterlyste den svenska originaltiteln. Jag klarar allt sedan realskolan tyska, men vad hjälper det, när man pÃ¥ nätet inte hittar nÃ¥gon svensk titel, som kunde tänkas vara det svenska originalet. Jag sÃ¥g att andra duktiga krysslösare här hade samma problem, men sen hade Kyrkoherden kommit pÃ¥ – hur vet jag inte – att det svenska originalet heter ”Var det nÃ¥nting som jag sa”, och ”det” – jag hade redan första och sista bokstaven – gÃ¥r ju in.
”Either” hade jag heller inte hört, men nog var det Zara Larsson som sjöng.
”Alexander’s Ragtime Band” skrevs av Irving Berlin 1911, men här var det musikstilen, ragtime, Eldeman ville ha. Och sÃ¥ skulle vi veta att Alexander nämndes i titeln.
Men sen tyckte jag för min del att krysset var hyggligt lätt, kanske för att så många av frågorna gällde musik från 1950- och 1960-talen.
”America” ur ”West Side Story” skrevs 1957 av Stephen Sondheim och Leonard Bernstein, och jag har förstÃ¥s den här musikalen pÃ¥ skiva.
”Alexander’s Ragtime Band” skrevs av Irving Berlin 1911, men här var det musikstilen, ragtime, Eldeman ville ha. Och sÃ¥ skulle vi veta att Alexander nämndes i titeln.
Ã…ke Wassing, bÃ¥de författare och lÃ¥tmakare, tycks vara ganska bortglömd i dag, men jag minns honom väl, till exempel hans ”Se nu tittar lilla solen in igen” frÃ¥n 1951.
Jag minns ocksÃ¥ Sven Gösta Jonsson, kallad rockande samen, han som 1959 gjorde succé med ”Vid foten av fjället”, den som börjar med textraden ”Jag är lapp och jag har mina renar”. Här skulle vi dock skriva ren i singularis.
FrÃ¥n nästa Ã¥rtionde är ”Daydream”, frÃ¥n 1966 med Lovin’ Spoonful.
1967 gjordes James Bond-filmen ”You Only Live Twice”, pÃ¥ svenska ”Man lever bara tvÃ¥ gÃ¥nger”. Agent 007 spelades här av Sean Connery, och filmens musikaliska ledmotiv med samma namn som filmen sjöngs av Nancy Sinatra. När jag nu har googlat om den här filmen, har jag ocksÃ¥ lärt mig nÃ¥got nytt: Manusförfattare var Roald Dahl, den norskättade författaren som jag har mängder av böcker, ocksÃ¥ barnböcker, av i bokhyllorna.
1967 spelades ocksÃ¥ ”Strange Brew” in av den brittiska gruppen Cream. Cream fanns bara i nÃ¥gra fÃ¥ Ã¥r, men jag har inte bara skivor med dem utan ocksÃ¥ med Eric Clapton, som ingick i den. Clapton, en favorit, har jag hört/sett live i Globen i Stockholm.
Tio Ã¥r senare, 1977, gjorde Cumulus en mycket fin insjungning av ”Höstvisa”, skriven av Tove Jansson och redan 1965 gjord av Erna Tauro. Det här är en av de vackraste och samtidigt vemodigaste kärleksvisor som finns, lika användbar för oss som inte som de bÃ¥da upphovskvinnorna lever i ett samkönat parförhÃ¥llande. I mitt fall – jag är nu 81 Ã¥r – gÃ¥r den här textraden av Tove Jansson rakt in i hjärtat: ”Skynda dej älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut.”
Och dÃ¥ passar det väl bra att avsluta med en annan, ocksÃ¥ mycket vacker sÃ¥ng om kärlek, en där tvÃ¥samheten ocksÃ¥ beskrivs pÃ¥ ett sätt som inte blundar för de risker som finns även i den bästa av världar: ”Om du lämnade mig nu” med Lars Winnerbäck och Miss Li (2007). Ibland blir skivinspelningar sÃ¥ bra att det är svÃ¥rt att tänka sig att de kan överträffas.