Dagens melodikryss hörde inte till de svårare. Men några knepigheter innehöll det ändå.
Edvin Adolphson var ju pÃ¥ sin tid välkänd genom en rad filmer. Han sjöng ocksÃ¥, men just hans inspelning frÃ¥n 1953 av ”Snatterpinnarnas paradmarsch” vet jag inte om jag nÃ¥gonsin har hört.
Jag har genom Ã¥ren lyssnat pÃ¥ praktiskt taget alla melodifestivaler, men Karl Martindals ”Love Turns Water Into Wine” frÃ¥n 2004 gjorde helt uppenbart inget djupare avtryck i mitt melodiminne.
Men redan dagens första dubbelfråga gjorde mig förbannad.
Inte sÃ¥ att nÃ¥gon av de bÃ¥da frÃ¥gorna var svÃ¥r. ”Yellow Rose of Texas” gav färgen gul, och själv minns jag den svenska versionen ”Min gula ros i Texas”, frÃ¥n 1955 med Cacka Israelsson. Och nog hörde jag att den andra lÃ¥ten var flamenco. Men varför placerades de här tvÃ¥ frÃ¥gorna tillsammans?
Den andra dubbelfrågan var åtminstone väldigt krystad.
Här skulle ”Ã…lefeskarn’s vals” (ursprungligen med Kjell Kraghe 1975) ge svarsordet Ã¥l, medan ”The Donkey Serenade” (mycket populär i Mario Lanzas inspelning frÃ¥n 1950) skulle ge oss svarsordet Ã¥sna. Ganska lÃ¥ngsökt med en fisk och ett djur som förbindelselänk, men i de här fallen är ju Eldeman hal som en Ã¥l oh envis som en Ã¥sna.
Dessutom har Eldeman pippi pÃ¥ att Ã¥teranvända samma artister och lÃ¥tar. I dag fick vi Ã¥ter igen höra ”My Way” (i franskt original ”Comme d’habitude”) där den engelsksprÃ¥kig texten, signerad Paul Anka 1968, inte är en översättning av det franska originalet.
Vi kan ju fortsätta på det djurspår som finns i den här dubbelfrågan.
Den nyligen bortgÃ¥ngne Stefan Demert var upphovsman till ”Balladen om den kaxiga myran” (1970), som alltsÃ¥ handlar om en myra.
Och ”Rosa pantern” och poliskommissarie Clouseaux figurerar i en rad filmer frÃ¥n 1960- och 1970-talen. (Det finns senare filmer ocksÃ¥, men dem har jag inte sett.) I dag hörde vi ”The Pink Panther Theme” med Spotnicks.
Det här krysset rymde för övrigt ytterligare en film, ”Picassos äventyr” (1978) med bland andra Lena Nyman, som sjöng ljudillustrationen.
Min hemstad Ã¥tminstone vintertid är Uppsala, och särskilt den stadsdel som kallas Gamla Uppsala rymmer mÃ¥nga minnen frÃ¥n asatiden. Jag vet inte om det var det här som inspirerade Ulf Peder Olrog att 1945 skriva sin ganska roliga ”Schottis pÃ¥ Valhall”, som ju handlar om asar.
Jag har ända sen 1956 gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng besökt vÃ¥rt grannland Norge, ocksÃ¥ köpt mängder av skivor där, till exempel med Alf Prøysen. Men jag har faktiskt inte en enda skiva med den norska gruppen A-ha (eller Aha som de mÃ¥ste stavas i dagens kryss) och det beror inte pÃ¥ att jag ogillar deras musik. Det har bara inte blivit av att köpa det här, till exempel ”Take On Me” frÃ¥n 1985.
Som före detta nordisk sekreterare pÃ¥ de svenska Socialdemokraternas partikansli har jag rest mycket även i Danmark och dÃ¥ ocksÃ¥ köpt mÃ¥nga danska skivor i olika musikgenrer. Och nästan självklart har vi i vÃ¥r skivsamling ocksÃ¥ Carl Nielsens fina ”Dimman lättar” frÃ¥n 1920, den som i dag skulle ge oss kyssordet dimma.
Och sÃ¥ Ã¥terstÃ¥r bara ett svar att redovisa. Den vi hör är Robyn, och det vi hör är en lÃ¥t frÃ¥n 2018, ”Missing U”.
* * *
Själv är jag tillbaka efter resan till Gästrikland och Dalarna, men dottern, Kerstin.ska börja jobba igen efter semestern, så hon och barnen, Viggo och Klara, har åkt hem till Uppsala igen.
Missing U!