I gĂ„r kvĂ€ll var Birgitta och jag pĂ„ föreningen Veteranernas 20-Ă„rsfest med god middag och ett tillbakablickande anförande av Hans AlsĂ©n. Honom lĂ€rde jag kĂ€nna en gĂ„ng i vĂ€rlden nĂ€r han var det socialdemokratiska partidistriktets ombudsman – senare har han bland annat varit kommunalrĂ„d och landshövding hĂ€r i Uppsala, Ă€ven ordförande för KF, Kooperativa Förbundet. Vi fick ocksĂ„ sjunga, ackompanjerade av Erik Lundberg. Vi sjöng tillsammans bland annat tre arbetarrörelsesĂ„nger, som jag hade med i mina bĂ„da sĂ„ngböcker ”Joe Hills sĂ„nger” (1969) och ”Upp till kamp” (1970): Joe Hills ”Luffaren”, ”Till seger” och Beppe WolgersĂÂŽ och Olle Adolphsons ”Mitt eget land”.
Varför jag nÀmner det hÀr just hÀr? Jo, Erik hade under kvÀllens lopp frÄgelekar med oss: Vi skulle kÀnna igen lÄtar ur bland annat schlagerrepertoaren med hjÀlp av sÄdant som intro eller refrÀng, spelade av honom.
Om jag sen ska hitta nĂ„gon övergĂ„ng frĂ„n det nĂ€mnda (s)-veteranjubileet till dagens melodikryss, hittar jag i krysset bara en enda och en ganska perifer lĂ€nk: Gunhild Carling, som vi i dag hörde i ”RockinĂÂŽOn the Rainbow” (tror jag den heter), spelade en gĂ„ng vid ett socialdemokratiskt Första maj-möte hĂ€r i Uppsala.
Ganska mycket i dagens kryss var hÀmtat ur sÄdant som jag mycket sÀllan har kommit i kontakt med.
Det började redan med första frĂ„gan. Jag kĂ€nner förstĂ„s till ”Ghostbusters” men har aldrig sett den.
”Dame Edna” har jag sett nĂ„got lite med, men det var för lĂ€nge sedan.
Och Benny Hill har jag inget som helst förhÄllande till.
Ozzy Osbourne hade sonen pĂ„ skiva i sin grönaste ungdom, men ”Changes” har jag nog aldrig hört och dottern Kelly hade jag inte ens hört talas om.
Jag vet inte ens om jag nÄgon gÄng tidigare har hört gatuorgel.
NÀ, det gÄr mycket lÀttare, nÀr frÄgorna ligger i schlager- eller den mer hitbetonade popmusiksfÀren.
AlltsĂ„ minns jag ”Arrividerci Roma”, den som skulle leda oss till Rom (jag har varit dĂ€r) och floden den ligger vid, Tibern.
I den andra staden som förekom i krysset, ”Stockholm” – citationstecknen finns dĂ€r för att en lĂ„t av Orup ocksĂ„ kallas sĂ„ – har jag till och med haft min arbetsplats i Ă„rtionden.
Geografisk anknytning har ocksĂ„ ”Flicka frĂ„n Backafall”, en vacker gammal sĂ„ng med text av Gabriel Jönsson och musik av Gunnar Turesson. I texten talas det om ”att fĂ„ vandra bland Backafalls malvor, allt medan mĂ„nen gĂ„r vakt över Ven”.
”Morgon efter regn” fick vi i dag höra med Loa Falkman, men som Anders Eldeman sa, Ă€r den en visa av Evert Taube:
Morgon efter regn
Text och musik: Evert Taube (publicerad i ”Sjösalaboken)” (1942)
SĂ„ saligen tyst efter nattens regn!
Hur ljuvligt att fÄ vakna i stugans frid och hÀgn!
NÀr solen rann upp kom en regnsval ström
av skogens friska dofter. Jag vÀcktes ur min dröm.
Jag drömde om Àlvor som badade tysta,
kyssta av stjÀrnbelysta, skimrande svall
frÄn ett ljudlöst vÀllande vatenfall.
Det doftar frÄn mossa och ormbunksrot,
Jungfru Mariae blomma hon doftar mild och god.
Den doften bĂ€r löften – jag minns dem nu:
dig endast skall jag Àlska, och du skall bli min fru.
Hur fjĂ€rran den tiden – och likvĂ€l hur nĂ€ra!
kĂ€ra min vĂ€n kom lĂ„t oss lyssna en stund…
Ut frÄn smÄbarnens rum smyger, tyst, John Blund.
Mer fart Ă€r det i r att redovisa: ”Da Doo Ron Ron”, som The Chrystals hade en hit med 1965.
Och sĂ„ gĂ„r vi mĂ„l med Tove Lo och ”Don’t Ask, Don’t Tell”. Fast dĂ„ skulle det ju inte bli nĂ„got mer melodikryssande.
* * *
Fast det gjorde vi Ă€ndĂ„ inte. Jag hade glömt att redovisa, vem som skrev ”Oh, vilken hĂ€rlig dag”. Ted GĂ€rdestad förstĂ„s.
Att jag fick en del strul berodde pÄ att jag hade missat att krysset skulle börja tidigare den hÀr lördagen och sen gjorde snabba anteckningar pÄ olika papper och av lite olika lÀngd. Jo, jag vet att Eldeman hade förvarnat, men jag Àr ett vanedjur.