Jag har under den senaste tiden varit fullt upptagen med att förbereda Birgittas 80-Ã¥rsfirande kommande onsdag. Vill nÃ¥gra av er veta mer om det (och dessutom läsa en mycket personlig text om vÃ¥rt nu mycket lÃ¥ngvariga förhÃ¥llande, gÃ¥ ner tvÃ¥ steg pÃ¥ bloggen. Själv var jag i gÃ¥r pÃ¥ en runda till en specialbutik i Östhammar och sen pÃ¥ Coop här i Öregrund och köpte en hel rullväska full av blomsterlökar till henne. Hon fick dem redan i gÃ¥r, eftersom det känns helt fel att släpa med dem till födelsedagsfirandet med ett 50-tal gäster i vÃ¥r lägenhet i Uppsala, för de – alltsÃ¥ lökarna, inte gästerna – ska ju ändÃ¥ hit för att sättas i vÃ¥r trädgÃ¥rd i Öregrund.
Inte heller i dag tyckte jag att Melodikrysset var särskilt svårt.
Men jag blev lite sur över att Anders Eldeman i likhet med vad han flera gÃ¥nger har gjort pÃ¥ senare tid Ã¥ter hade en dubbelfrÃ¥ga, där de bÃ¥da frÃ¥gorna inte har ett dugg med varann att göra. Fast själva frÃ¥gorna var ju inte svÃ¥ra. ”Lite grann frÃ¥n ovan” förekom i Edvard Persson-filmen ”Skanör-Falsterbo”, 1939 – men det är värt att notera, att sÃ¥ngen skrevs av göteborgaren Lasse Dahlquist. ”Stad i ljus” skrevs av Py Bäckman, och Tommy Körberg sjöng den i Melodifestivalen 1988.
Jag är, trots att jag själv inte är troende, allt sedan folkskoletiden fäst vid en rad gamla psalmer. Jag kan allt sedan dess delar av texterna utantill, minns ocksÃ¥ deras melodier, sÃ¥ när Eldeman i dag spelade en instrumentalversion av ”I denna ljuva sommartid” (svensk psalm nummer 200), kände jag genast igen den. Det här är för övrigt en mycket gammal psalm, vars första svenska text Ã¥r 1725 skrevs av Joachim von Düben. Originalet är ännu äldre, frÃ¥n 1653, och skrevs skrev av Paul Gerhard.
Psalmtextens tyska ursprung fÃ¥r mig att som nästa frÃ¥ga välja ut ”By the Rivers of Babylon”, dels för att den kan sägas ha anknytning till Bibeln, dels för att den blev en hit med en tysk popgrupp, Boney M.
Adele mÃ¥ste vara en av Eldemans personliga favoriter, eftersom han sÃ¥ ofta spelar henne. Men OK, ”River Lea” hade jag i alla fall inte hört förut.
Pojkband hör normalt inte till det jag lyssnar pÃ¥. Men ”Back For Good” med Take That lät för all del inte sÃ¥ pjÃ¥kigt.
I dag fick vi ocksÃ¥ höra ”These Boots Are Made For Walking” med lÃ¥tens upphovsman, Lee Hazelwood. Men själv tycker jag nog att Nancy Sinatras version är bättre.
Och ”Can’t Stop the Feeling” med Justin Timberlake (som jag normalt inte lyssnar sÃ¥ mycket pÃ¥) är faktiskt hörvärd.
Som brygga mellan de engelsksprÃ¥kiga lÃ¥tarna och de svenska kan vi använda MÃ¥ns Zelmerlöws – ingen av mina favoriter – ”Wrong Decision”.
Men det finns en brygga ocksÃ¥ till ”Leende guldbruna ögon”, som vi minns med Sven-Ingvars (1976) och Vikingarna (1977). Fast i dag hörde vi den pÃ¥ finska, ”Kultaiset kymmenet” med Eki Jantunen. Men egentligen är lÃ¥ten amerikansk, redan 1951 insjungen av Rosemary Clooney. Och redan samma Ã¥r, 1951, sjöngs den in av Thory Bernhards i en annan textversion.
Den blev, inte minst genom dansbanden, mycket känd här i Sverige. Folkkär, bÃ¥de via film och som sÃ¥ngare, blev ocksÃ¥ Ã…ke Grönberg, som vi i dag fick höra sjunga en egen text, ”Gungeligung”.
Somliga tycker kanske att jag fördjupar mig för mycket i detaljer kring de spelade lÃ¥tarna, men där fÃ¥r jag be att fÃ¥ anföra titeln till en Povel Ramel-lÃ¥t som spelades i dag, dock instrumentalt, ”Det är dom smÃ¥, smÃ¥ detaljerna som gör det”.
Kvar att redovisa är dÃ¥ ”Lille katt” ur filmen ”Nya hyss av Emil i Lönneberga” (1972), där Emils lillasyster Ida sjunger den. Och som ni väl redan har listat ut, är texten skriven av Astrid Lindgren och musiken av Georg Riedel. NÃ¥, det var ju inget av det här Eldeman frÃ¥gade efter utan om kattens läte. SÃ¥ i dag slutar vi med mjau.