Vi somnar sällan före midnatt, och på fredagskvällarna håller ju redan TVn en sysselsatt ganska länge. Ändå kom jag upp halv åtta i morse, pigg och utvilad.
Jag hade heller inte några större problem med dagens melodikryss.
En enda frÃ¥ga lÃ¥g helt utanför det jag kunde, men eftersom den illustrerades med Peter Himmelstrands ”Det börjar verka kärlek, banne mig”, kunde jag den vägen googla mig fram till att den ocksÃ¥ har sjungits in av nÃ¥gon som heter Linda Rapp. Henne hade jag aldrig tidigare hört talas om.
OcksÃ¥ dagens allra första frÃ¥ga, den om en TV-serie, kunde ha legat helt utanför min kunskapssfär, detta eftersom jag aldrig ser TV-serier, men ”SkärgÃ¥rdsdoktorn” känner jag ändÃ¥ till, minns till och med signaturen till – dessutom har melodin komponerats av den mycket skicklige Stefan Nilsson.
Barnkultur i olika former har alltid roat mig, ocksÃ¥ som vuxen – men jag läste ocksÃ¥ böcker, skrivna för vuxna, redan när jag själv var barn.
AlltsÃ¥ köpte jag i Nilssons kiosk i Juniskär (min hemby i dÃ¥varande Njurunda kommun, numera en del av Sundsvall) och läste i mycket unga Ã¥r Oscar Wildes ”Spöket pÃ¥ Canterville” (”The Canterville Ghost”, 1877). (Stig Järrels uppläsning har jag däremot aldrig hört förut.)
Självklart har jag bÃ¥de själv läst och för nÃ¥gra av barnen sängläst C S Lewis’ sjubandsverk ”Berättelsen om Narnia”, utgiven 1950-1956. Jag vet att jag har sett en tidig filmatisering i TV, men jag gissar att den musik som i dag spelades i krysset var hämtad ur nÃ¥gon senare filmatisering.
Jag har köpt Hergés seriealbum om Tintin för barn och barnbarn, men jag har dem också i mitt eget serieförråd i sommarhuset i Öregrund, och jag vet att dottersonen Viggo (och hans mor, Kerstin) en jul blev mycket glada, när jag i julklapp åt Viggo hade köpt samtliga tintinfilmer. Allt detta för att Eldeman i dag ville ha följande två ord: Tintin och äventyr.
Claes Janson är en välkänd profil i Uppsalas musikliv; själv har jag hört honom live pÃ¥ Reginateatern, och jag har självfallet ocksÃ¥ skivor med honom. I dag hörde vi honom i en engelsk version av Hans Alfredsons ”Jag vill ha blommig falukorv till lunch, mamma”, som ju innehÃ¥ller en mycket säregen specifikation, när det gäller maten.
Cornelis Vreeswijk har jag inte bara allt av och med pÃ¥ skiva. Jag har en gÃ¥ng i världen engagerat honom i juryn till den valvisetävling jag hade i Aktuellt i politiken (s) pÃ¥ den tiden dÃ¥ jag var chefredaktör, och hustrun har haft hans medverkan pÃ¥ valmöten. I dag skulle hans ”Somliga gÃ¥r med trasiga skor”, en sÃ¥ng som inte heller den saknar politisk/social udd, av nÃ¥gon anledning leda oss till singularen sko.
Gamla schlager är också mitt bord.
I en av dagens dubbelfrÃ¥gor, i det här fallet en där Eldeman efterlyste tvÃ¥ förnamn, fick vi höra dels ”Evert”, skriven av Eddie Meduza (som egentligen hette Errol Leonard Norstedt), dels ”Fia Jansson”, även känd som ”August och Lotta”. BÃ¥da de här lÃ¥tarna har Eldeman tidigare använt i krysset.
Runt 1950 hörde jag och blev mycket förtjust i Sven Arefeldts ”I en roddbÃ¥t till Kina” (”Res med mig Stina, i en roddbÃ¥t till Kina”), i original ”Slow boat To China”. Och Ã¥ter förvandlade Eldeman det man dÃ¥ använder, Ã¥ror, till singularen Ã¥ra. Använder man bara en Ã¥ra är det väl tveksamt om man över huvud taget kommer till Kina.
Av lite senare datum, frÃ¥n 1970, är Siw Malmkvists insjungning av ”Regnet det bara öser ner”, Burt Bacharachs ”Raindrops Keep Fallin’ On My Head”. Fast i dag hörde vi den pÃ¥ engelska med Dionne Warwick.
”Spelman pÃ¥ taket” ska jag snart se pÃ¥ Uppsala stadsteater – det är en julklapp frÃ¥n hustrun. I dag hörde vi Jan Malmsjö ur den sjunga ”Om jag hade pengar”. Musikalen, av Jerry Bock och Sheldor Harnick, bygger i sin tur pÃ¥ Sholem Aleichems bok pÃ¥ jiddish 1894.
Slutligen är det bara en aria kvar. Den vi hörde är, tror jag, hämtad ur Gaetano Donizettis ”Lucia di Lammermoor”. Den har vi sett i Tallinn vid ett av mina tidiga Ã¥terbesök i mitt gamla hemland Estland. (Här tog jag miste. Det vi hörde var en aria med Nattens Drottning ur W A Mozarts ”Trollflöjten”.)
Det är nu ganska länge sen jag var i Tallinn och Estland. Men jag läser dagligen två estniska dagstidningar på nätet, Eesti Päevaleht och Postimees, och så kollar jag varje dag de estniska socialdemokraternas hemsida.