I går, mär jag hade dukat för lunch, kunde jag inte hitta hustrun någonstans i lägenheten. Hon hade gett sig ut för att julhandla mitt under det att jag höll på med Melodikrysset. Men så här är det då och då: Birgitta Dahl är en kvinna ständigt i rörelse.
I veckan var jag tillsammans med henne pÃ¥ arbetarekommunens möte i Drabanten här i Uppsala. I programmet ingick ett samtal om hennes memoarbok, ”I rörelse. Minnen frÃ¥n ett innehÃ¥llsrikt liv” (Premiss, 2016). Hon hade sÃ¥lt ett antal böcker redan under samlingen inför mötet, men när förhandlingarna var slut, bildades det en lÃ¥ng kö av människor, som ville köpa boken, ibland dessutom i present till nÃ¥gon annan, och praktiskt taget alla ville ha den signerad.
Det fanns förstås annat på dagordningen också, till exempel en punkt om socialdemokratins ställning, politiskt men framför allt organisatoriskt, i olika delar av Uppsala stad, både i olika delar i det som är stad och i olika delar ute på landsbygden och i dess tätorter. Jag gjorde ett inlägg i samma anda som på (s)-föreningens möte nyligen hemma i Svartbäcken: Det finns ett samband mellan aktivitet och bra medlemstal, likaså mellan bristande aktivitet och förtvining. Ska rörelsen fortleva och växa, måste dess medlemmar ständigt vara i rörelse.