Dagens melodikryss klarade jag helt och hÄllet med hjÀlp av egna kunskaper. Sen har jag gjort lite efterkontroller och hÀmtat in en del kompletterande upplysningar som Ärtal pÄ Google.
Det enda jag fick fundera lite över var en TV-serie vars titel jag skulle hitta med hjĂ€lp av signaturmelodin, och signaturmelodier Ă€r jag notoriskt dĂ„lig pĂ„ att lĂ€gga pĂ„ minnet. Men ledbokstĂ€verna ledde mig till att serien i frĂ„ga var ”Wallander”. Jag har alla Henning Mankells böcker om Kurt Wallander och hĂ„ller dem högt, och jag har ocksĂ„ sett alla filmatiseringarna.
Jag har allt med The Beatles i vĂ„r enorma skivsamling, sĂ„ i det fallet var det dĂ€remot urlĂ€tt att kĂ€nna igen ”Help” och förknippa den med dem.
En favorit för vĂ€ldigt mĂ„nga, sĂ„ Ă€ven för mig, Ă€r ”Om du lĂ€mnade mig nu” med Lars WinnerbĂ€ck och Miss Li. Henne har jag haft förmĂ„nen att fĂ„ lyssna pĂ„ helt nĂ€ra scenen – det hĂ€r var under en socialdemokratisk partikongress.
I gĂ„r kvĂ€ll började hustrun och jag att titta pĂ„ första filmen i en Alice Babs-box hustrun har gett mig, men det var inte ”Swing it magistern” frĂ„n 1940, den dĂ€r hon sjunger ”Regntunga skyar”. För att göra frĂ„gan lite svĂ„rare spelade Anders Eldeman i dag den nĂ€mnda lĂ„ten i orkesterversion.
Eldeman spelade ocksĂ„ en instrumentalversion av Ulf Peder Olrogs ”Nig och kuta runt. Om han hade spelat den i sĂ„ngversion med till exempel Sigge FĂÂŒrst eller Anders Börje, hade det ju blivit alldeles för lĂ€tt.
Stig Olins ”En gĂ„ng jag seglar i hamn” fick vi av samma skĂ€l höra pĂ„ dragspel med Pajala-Hasse.
Och naturligtvis fick vi heller inte höra texten till Jules Sylvains ”Titta in i min lilla kajuta”.
Fast för mig som Àr uppvuxen med alla gamla schlager var det ju ÀndÄ inte svÄrt att klara de hÀr frÄgorna.
SĂ„ det blev nĂ€stan komiskt nĂ€r Eldeman ocksĂ„ frĂ„gade vem det var som tillsammans med Brita Borg sjöng ”Invitation till Guatemala”. Jo, upphovsmannen sjĂ€lv, Evert Taube.
Jag hörde och skrev om sommarprogrammet med Kikki Danielsson, och Ă€ven om country inte riktigt Ă€r mitt bord, klarade jag att förknippa henne med ”Hard Country”.
Jag hör pĂ„ Eurovision Song Contest, men det betyder ju inte, att alla melodierna dĂ€r fastnar i musikminnet; inte ens alla lĂ„tarna i Ă„rets upplaga minns jag. Men det Eldeman spelade i dag var Ă„rets bidrag frĂ„n Norge, ”Icebreaker” med Agnete.
Adele kĂ€nner jag i alla fall till, Ă€ven om jag inte aktivt följer henne. DĂ€rmed inget ont sagt om hennes ”Water Under the Bridge”.
Och frĂ„n vatten till vatten. Den finlandssvenska, troligen Ă„lĂ€ndska ”Vem kan segla förutan vind, vem kan ro utan Ă„ror?” Ă€r en gammal favorit. En gammal favorit Ă€r ocksĂ„ ĂâŠland, dĂ€r jag ofta var, nĂ€r jag hade tjĂ€nsten som de svenska Socialdemokraternas nordiske och baltiske sekreterare.
Och sÄ ytterligare en gammal favorit, rikt representerad i vÄra skivhyllor, Marlene Dietrich. Fast inspelningen dÀr man hör henne spela pÄ sÄg har jag inte. Jag har faktiskt hört sÄgen anvÀndas som musikinstrument, men mer minns jag hur farsan i mina yngre dar tvingade mig och brorsan att sÄga ved. Fast det behövdes ju ocksÄ, Ätminstone pÄ den tiden.