Kanske var det värmen som gjorde att jag hade svÃ¥rt att somna i gÃ¥r kväll – först lÃ¥ngt in pÃ¥ natten föll jag i sömn men vaknade ändÃ¥, förmodligen för att det är melodikryssmorgon, klockan sju och gick upp dÃ¥: gjorde morgontoalett, duschade och Ã¥t frukost.
Trots ganska kort nattvila hade jag inga större svårigheter med dagens Melodikryss. Men så småningom kom det faktiskt ett par frågor, som vållade mig en smula huvudbry.
Vem var det som sjöng ”Miss the Mississippi And You”? Fastän jag mycket väl känner till Jerry Lee Lewis, visste jag inte, att han hade sjungit in den här sÃ¥ngen. Och inte kom jag heller i hÃ¥g, att han hade fÃ¥tt smeknamnet The Killer – men till slut hade jag alla bokstäver i det sökta ordet utom den allra första.
Madonna hör däremot inte till de artister jag brukar lyssna pÃ¥, sÃ¥ det krävdes ocksÃ¥ lite betänketid och nÃ¥gra ledbokstäver för att komma pÃ¥, att det var hon som sjöng ”Living For Love”.
Som en jämförelse: Céline Dion hade jag inga svÃ¥righeter att identifiera som den som sjöng ”I Drove All Night”.
Krysset började ganska lätt med Ray Charles och ”I Can’t Stop Loving You”. (Men den som inte känner igen hans röst kunde ju ocksÃ¥ ha gissat pÃ¥ Jim Reeves.)
Ännu lättare för mig, som har allt med The Beatles, var det att känna igen ”Yesterday”, skriven av Paul McCartney.
Jag hör hemma i en generation, som i dansskolan fick lära sig dansa till Glenn Miller-musik, och självklart har jag bÃ¥de hans ”Moonlight Serenade” och annat med hans band.
Och lyssnar man pÃ¥ populärmusik i radio, kan man, om man är i min Ã¥lder, helt enkelt inte ha missat Per Gessles ”Sommartider”.
Men jag har frÃ¥n unga Ã¥r varit en flitig radiolyssnare, sÃ¥ jag minns förstÃ¥s även Stig Olins ”Jag tror pÃ¥ sommaren” (1967), i dag i insjungning av Ann-Louise Hanson.
FrÃ¥n samma era, närmare bestämt frÃ¥n 1965, är filmversionen av ”Sound of Music”, där Julie Andrews spelade rollen som Maria, som var nunna. Musikalen som den bygger pÃ¥ gjordes dock redan 1959.
Krysset avslutades med en annan filmmelodi, ”Jag har bott vid en landsväg”, ur filmen ”Kalle pÃ¥ SpÃ¥ngen” med Edvard Persson i huvudrollen.
Den av Dan Andersson själv tonsatta ”Jungman Jansson” var fortfarande omÃ¥ttligt populär under mina pojkÃ¥r i Juniskär söder om Sundsvall, och jag minns fortfarande, att vi sjöng den tillsammans med besökande jämnÃ¥riga – vi satt pÃ¥ en öppen veranda och hade allsÃ¥ng. SÃ¥ att Yokohama förekommer i texten är lätt som en plätt för mig.
I dag gÃ¥r vi i mÃ¥l med en av de senaste dagarnas sommarpratare, Bert Karlsson. Den här mannen, som har gjort allt tänkbart (och även sÃ¥dant som borde vara otänkbart), stod själv för sÃ¥ngen i ”Hoppa hulle”.
Nu ska jag bädda sängarna. Min hustru får inte göra sånt, och hon lyder, åtminstone någorlunda, det hennes läkare har ordinerat henne, så att hon så småningom ska bli helt återställd igen.
PS. När jag kom ut från datorrummet och kom fram till sovrummet, visade det sig, att sängarna just var bäddade, av hustrun. Hon hade bytt lakan också.