16:49 Som flera opinionsmätningar indikerade – jag skrev om det här om dan – vann nej-sidan i den danska folkomröstningen om de rättsundantag landet har haft allt sedan landets inträde i EU. Nej-sidan segrade mycket övertygande med 53,1 procent av de avgivna rösterna mot 46,9 procent för ja.
Det intressanta är att bara 21 procent av nej-röstarna som skäl anger konkreta saker i det avtal de danska politikerna nu vill omförhandla. 79 procent av nej-röstarna hyser en mer generell motvilja mot att ge EU mer makt. 45 procent säger också att de inte litar på folketingspolitikerna.
Ett parti, som i mycket stor utsträckning har fått sina väljare med på partiets linje är högerpopulistiska Dansk Folkeparti. DF förordade nej, och 88 procent av partiets väljare har röstat så.
Men nästan lika nej-trogna har vänsterpartiet Enhedslistens väljare varit: 85 procent av deras väljare har gjort precis som partiledningen ville, röstat nej.
På ja-sidan har det borgerliga regeringspartiet Venstres väljare till 71 procent röstat ja. Men 29 procent av dem röstade nej, och därmed är vi inne på det riktigt intressanta i de danska väljarnas agerande i den här folkomröstningen, att partiernas normala väljare i så stor utsträckning inte har följt sitt partis deklarerade linje.
Också Konservative Folkepartis väljare röstade till 78 procent ja, men 22 procent av dem rösade nej.
Likaledes borgerliga Liberal Alliance, som hade tagit ställning för nej, fick 57 procent av sina väljare med sig, medan 43 procent röstade ja.
Partierna på vänstersidan, utom alltså Enhedslisten, pläderade för ja.
78 procent av socialliberala Radikale Venstres väljare röstade också ja, men 22 procent röstade nej.
Det ledande partiet på vänstersidan, Socialdemokratiet, fick 61 procent av sina väljare med sig. Men 39 procent av dem röstade nej.
Det gamla vänstersocialistiska partiet Socialistisk Folkeparti har svängt till en EU-positiv linje och förordade i den här omröstningen ja. Men 57 procent av SFs väljare röstade nej, 43 procent ja.
Det nya, grönfärgade partiet på vänstersidan, Alternativet, hade också fastnat för ja. Men 58 procent av deras väljare röstade nej, 42 procent ja.
Valdeltagandet blev 72 procent. Det är hyggligt högt mot bakgrund av att folkomröstningen gällde inte helt enkla frågor. Generellt tycks valdeltagandet ha varit högre på landsbygden än i de tättbefolkade storstadsområdena. En förklaring till det senare kan vara att det finns en markant större andel ungdomar och invandrare i storstadsområdena.